Problem: En allt mer föränderlig bransch, karakteriserat av internationella aktörer och stärkt handelsled har resulterat i att varumärket har fått utökad strategisk betydelse. Vi vill utifrån denna bakgrund besvara tre frågor:Hur påverkar de enskilda varumärkenas styrka portföljens slagkraftighet? Hur driver Procordia Food sin varumärkesportfölj på strategisk nivå? Kan denna portfölj optimeras? Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera de enskilda varumärkenas påverkan på varumärkesportföljen samt att bidra till ökad förståelse för portföljens betydelse för företaget och i förhållande till dess omvärld. Detta vill vi göra genom att analysera hur ett konsumentvaruföretag, i detta fall Procordia Food, driver dess varumärkesportfölj på en strategisk nivå. Metod: Vi har valt att använda fallstudien som metod.

Bakgrund: Personer som lider av substansberoende återfinns inom hela hälso- och sjukvårdssektorn. Förutom att orsaka ett ansenligt lidande för den enskilda individen riskerar dessutom substansberoende att orsaka omfattande problem för närstående såväl som samhället i stort. Användning av alkohol och andra droger är generellt förknippat med dömande och moraliserande åsikter. En sjuksköterskas känslor av samhörighet och förståelse till en person med beroende kan ofta försvåras av sjuksköterskans auktoritet, införlivande av samhällets moraliska ståndpunkt samt behovet av att utöva tillsyn över en individ som upplevs ha tappat kontrollen.  Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens attityder i mötet med patienter drabbade av substansberoende och missbruksproblem inom allmän hälso- och sjukvård. Metod: Författarna till föreliggande arbete valde att genomföra en litteraturstudie för att tydliggöra forskningsläget och eventuellt behov av vidare studier. Författarna utförde sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL. Elva artiklar från dessa sökningar inkluderades i studien. Via manuella sökningar inkluderades ytterligare fyra artiklar. Båda författarna läste artiklarna flera gånger, och data från artiklarna analyserades och syntetiserades med hjälp av en matris.  Resultat: Flera resultat indikerade att vårdpersonal gav uttryck för stigmatisering, moralisering eller fördomsfulla attityder gentemot personer som lider av missbruk eller beroende.

Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.

BakgrundSverige har blivit alltmer internationaliserat under de senaste årtiondena och detta gäller inte bara Sverige, utan världen vävs ihop av globaliseringen. Företagsspridningen och globaliseringen har skapat redovisningsproblem då man använder olika redovisningsmodeller i olika länder. När en investerare inte har bra och tillförlitlig information att grunda sina beslut så blir systemet inte trovärdigt och det skapar ännu mer problem. För att lösa detta inom EU så har man byggt med hjälp av IFRS ett enhetligt system av redovisningsregler. Men de nya reglerna som infördes den 1 januari 2005 för alla EU länder har inte undgått kritik.ProblemIFRS har inte tillämpats utan diskussioner och rekommendationen IAS 39 är en av de mest omtalade.

SAMMANFATTNINGBakgrundLångvarig smärta är en komplex problematik som återfinns hos 40 till 50 procent av befolkningen. Den orsakar ofta stort lidande och minskad livskvalitet för de drabbade och kräver behandling med multidisciplinära insatser. Tidigare forskning visar att många patienter med långvarig smärta är missnöjda med det bemötande de får av hälso- och sjukvården samtidigt som sjuksköterskor beskriver ett flertal hinder som försvårar möjligheten att ge denna patientgrupp en god omvårdnad.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med långvarig smärta.MetodFörfattarna valde att genomföra en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med öppna frågor då detta tillvägagångssätt ansågs bäst lämpat för att fånga varje enskild deltagares upplevelse av att bemöta patienter med långvarig smärta. I studien deltog sju sjuksköterskor från olika somatiska vårdavdelningar på fyra av Stockholms akutsjukhus.ResultatEtt flertal faktorer som påverkade sjuksköterskornas möjlighet att ge patienterna ett gott bemötande identifierades. Sjuksköterskorna och avdelningsläkarna upplevdes i många fall ha bristande kunskap om långvarig smärta men fortbildning på arbetsplatsen, kontakt med smärtkonsulter och upprättandet av tydliga behandlingsplaner ansågs ha positiv inverkan på omvårdnaden.

SammanfattningStressrelaterad psykisk ohälsa såsom utmattningssyndrom, är en komplex problematik som varit mycket omdebatterad. Åtskilligt är publicerat i ämnet, men bara ett fåtal studier finns där personer med utmattningssyndrom själva fått möjligheten att beskriva orsakssambanden. Olika förklaringsmodeller och perspektiv beskrivs i litteraturen, men den rådande uppfattningen om varför människor drabbas utgår ofta från ett arbetsrelaterat perspektiv. Vi ville utforska om den rådande föreställning i ämnet stämmer överens med den uppfattning människor som drabbats av utmattningssyndrom har om orsakerna till symtomen. Vår ansats var även att undersöka om det kan finnas fler eller andra orsakssamband till utmattningsprocessen. Vårt syfte med studien är; dels undersöka hur individer med utmattningssyndrom upplever vilka orsaker som är av betydelse för utmattningsprocessen, dels försöka beskriva och analysera dessa utsagor i ett vidare perspektiv. Till studien valdes en kvalitativ metod och data samlades in med hjälp av intervjuer utifrån specifika forskarfrågor.

Studien syftar till att identifiera vilka elitidrottsdiskurser och subjektspositioner som kommer till uttryck genom de styrdokument som framst?lls f?r Nationellt godk?nd utbildning (NIU). Genom diskursanalytisk metod unders?ks vilken mening och f?rst?else som tillskrivs elitidrott, samt det subjekt som betraktas vara elit. Studien tar avstamp i l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att placera studiens fokus p? formuleringsarenan f?r NIU. F?r den h?r studien till?mpas l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att rama in utbildningens formulerade syfte, m?l och kunskapsinneh?ll.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken funktion förtroende har och hur man ser på risker i det moderna, individualiserade samhället. Uppsatsen består huvudsakligen av en litteraturstudie, men innehåller även en liten empirisk undersökning i form av en enkät. Enkäten har delats ut hos studenter inom ekonomi och naturinriktade ämnen på Karlstads universitet. Enkäten är av explorativ art och resultatet av denna är en illustration av hur det kan se ut i verkligheten. Syftet med enkäten var att ta reda på om det fanns en differentierad syn på risk beroende av den teoretiska grund de studerande har vilket även resultatet visade påAv litteraturstudien framgår det att förtroende är en ytterst viktig funktion i samhället som är avgörande för mänskligt liv och den ekonomiska utvecklingen.

Bakgrund: Dagens företagsklimat blir allt mer snabbrörliga vilket har lett fram till nya marknadsförhållanden i många branscher. Företag uppmanas att anpassa sig och finna nya sätt att konkurrera genom att anpassa sina resurser, vilket beskrivs som dynamiska färdigheter. Nyckelord är timing, hastighet och flexibilitet, vilket inte alltid är så lätt att eftersträva då det finns många krafter inom en organisation som begränsar dess flexibilitet.Syfte: Med följande bakgrund och problematik är syftet med studien att analysera hur organisationer kan gå till väga för att utveckla dynamiska färdigheter och samtidigt minimera den inneboende trögheten i en organisation.Metod och avgränsning: För att besvara följande resonemang har en fallstudie gjorts på ett svenskt företag inom hästavelsnäringen. Val av företag blev Flyinge AB där fem olika intervjuer genomfördes. Ytterligare ett företag, Hästak AB, kontaktades för att få en mer nyanseras bild av avelsbranschen i sin helhet.Resultat: En förändringsprocess är otroligt komplex då det finns många olika faktorer som påverkar dess utfall.

Visionen om hållbar utveckling är komplex, men trots detta ska slöjdundervisningen enligt Skolverket bidra till att eleverna utvecklar kunskaper som främjar en hållbar utveckling.Uppsatsens syfte är att belysa förutsättningar för meningsskapandet ifråga om hållbar utveckling i slöjdämnet. Den första delen är klargörande: diskurser identifieras i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet. Därefter diskuteras potentiella konsekvenser i form av möjligheter och begränsningar med fokus på undervisningen och hållbar utveckling.Uppsatsens problemformuleringar är:1. Hur konstitueras slöjdämnet i Skolverkets kompletterande material till kursplanen i slöjdämnet?2.

Syfte Syftet var att undersöka hur idrottslärare upplever duschmomentet efter idrottslektionen.Teori I tidigare kursplaner från 1962 och 1969 fanns det tydliga formuleringar om hygien i samband med idrottslektionen. Formuleringarna har förändrats över tid och i dagens styrdokument finns det inget skrivet om att eleverna skall duscha efter idrotten. Trots detta finns duschmomentet kvar i skolan och vi vill därför undersöka hur idrottslärare upplever momentet. Studien har utgått ifrån en fenomenologisk ansats med avsikt att beskriva idrottslärares upplevelser. Grundantagande är att ett fenomen kan upplevas på olika sätt beroende på individ och situation.

Syftet med studien är att öka kunskap om socialsekreterarnas motiveringar bakom gällande beslut om barns återförening med sina föräldrar, som tidigare bedömts ha en bristande föräldraförmåga.Min frågeställning består av tre frågor: Vilka faktorer kan påverka ett beslut om ett återkallande av placering av barn enligt SoL eller LVU 2 §? Hur förhåller sig socialsekreterarna till möjligheten om utveckling av föräldraförmågan efter placering? Hur stor andel av föräldrar, vars barn blivit placerade enligt SOL eller LVU 2§, har fått omhändertagandet återkallat?Frågorna besvaras med den kvalitativa forskningsintervjun. Halvstrukturerade intervjuer och dokument valdes som huvudsakliga datainsamlingstekniker. Sju socialsekreterare, var av en enhetschef deltog i undersökningen. Två av informanterna intervjuades tillsammans.För analys av empirin har studien använt sig av: anknytnings teori, lagar och riktlinjer, tidigare forskning om placerade barn och deras föräldrar.Resultatet visade en tvetydighet gällande socialsekreterarnas tillämpning av lagar; ett övervägande fokus på vårdnadsöverflyttningar och bristfälliga insatserna kring återförening.

Diabetes är en komplex sjukdom, som efter många års duration kan leda till att diabetespatienten drabbas av komplikationer i olika former. För att patienten ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt med sin sjukdom krävs det att denne får en grundlig och bra undervisning av vårdpersonal med goda kunskaper och erfarenheter om diabetes. På många sjukhus finns det idag särskilda diabetesteam, som består av läkare, diabetessjuksköterska, dietist och sjukgymnast. En yrkeskategori, som de senaste åren och kommit att ingå i diabetesteamet är undersköterskan. Syftet med den här studien är att beskriva undersköterskans patientundervisning inom diabetesvården och vad deras undervisning består av.

Jordbruket är den mest klimatkänsliga sektorn som både påverkas av och påverkar klimatförändringarna. Ekologiska livsmedel är att föredra ur miljösynpunkt då konstgödsel och bekämpningsmedel inte förekommer i den ekologiska odlingen. KRAV-märkningen är Sveriges mest kända miljömärkning och visar att en vara är ekologisk odlad. KRAV når i dagsläget inte ut till många konsumenter, 98 procent av den svenska befolkningen känner till KRAV men KRAV-märkningen utgör endast 4 procent av försäljningsvärdet för livsmedel. KRAVs mervärden är djuromsorg, hälsa, miljö och klimat, samt socialt ansvarstagande.

Undersökningen har en abduktiv ansats med i huvudsak en kvalitativ metod, men en del av empirin utgörs dock av kvantitativ data i tabellform tagen från årsredovisningar. Våra kvalitativa data utgörs av intervjuer med de fyra storbankerna och Finansinspektionen där internrevisionen är i fokus. En av Internrevisionens viktigaste uppgifter är att förse företagets ledning med tillförlitlig och relevant information så att de kan fatta riktiga beslut. Internrevisionens mål skiljer sig från externrevisionens mål, men ofta kan de dra nytta av varandras arbete. En banken kan med andra ord tjäna pengar på en effektiv IR.