Bakgrund Yrket som operationssjuksköterska är idag den äldsta sjuksköterskespecialiteten men förblir främst en dold yrkesroll på grund av att det utövas bakom stängda dörrar. Yrkesrollen skildrades som komplex och kretsade omkring patienten, samarbetet och den tekniska utrustningen Patricia Benners teorier om sjuksköterskans yrkesutveckling användes som teoretisk förankring i studien. Syfte Studiens syfte var att belysa hur operationssjuksköterskan upplever sin yrkesroll. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och tio semistrukturerade intervjuer utfördes med operationssjuksköterskor från två sjukhus i Sverige under våren 2011. Alla intervjuer spelades in och transkriberades ordagrant.

Syftet med denna uppsats är att undersöka diskursen kring hemlöshet i Göteborgs-Posten utifrån ett antal utvalda artiklar samt att undersöka hur hemlöshet och hemlösa framställs i dessa artiklar. Uppsatsens frågeställningar lyder: Finns det i de utvalda artiklarna en dominerande diskurs kring hemlöshet och hur ser den i så fall ut? Hur beskrivs hemlöshet och hemlösa personer? Hur kan beskrivningarna påverka hemlösas identitet? Metoden som används i uppsatsen är kvalitativ textanalys med diskursiv ansats. Som analysredskap används olika idealtyper för att hitta det vanligaste och viktigaste i beskrivningarna av hemlösa. Empirin utgörs av 45 artiklar från GP som har samlats in med hjälp av Internet.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera CSR-kommunikationen från Sveriges två största livsmedelskoncerner, ICA och Axfood, under åren 2012 och 2013. Denna analys kommer att göras utifrån företagens officiella hållbarhetsredovisningar. Studien avser även att analyseravilka tydliga skillnader som finns mellan företagens kommunikation. För att göra detta har vår studie utgått från modellen The pyramid of corporate social responsibility av Archie B. Carroll.

Bakgrund och Problem: Familjeföretagen är betydelsefulla för det svenska näringslivet och har en stor samhällsekonomisk inverkan. Trots att det gjorts betydande framsteg inom familjeföretagsforskningen under det senaste årtiondet så finns det mycket kvar att utforska och utveckla. Vi har funnit att implementering av ledningsbeslut är en komplex process och då vi fått kännedom om att familjeföretag har unika egenskaper och att utbudet av empiriska studier är begränsat har vi funnit det intressant att koppla ihop familjeföretagandet med implementeringsprocessen och därmed komma med ett bidrag till både familjeföretagsforskningen och strategiforskningen.Syfte: Syftet med examensarbetet är att identifiera om familjeföretags karaktäristika påverkar implementeringen av ledningsbeslut samt förklara hur. För att göra detta behöver vi förståelse för hur implementeringsprocessen i familjeföretag ser ut. Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vår studie där vi har lyft fram teoriområdena: strategi, organisatorisk förändring och familjeföretag. Utifrån teorierna lyfte vi fram familjeföretagsspecifika egenskaper som kan tänkas påverka implementeringen av ledningsbeslut samt ett antal faktorer som exemplifierar och påverkar implementeringsprocessen.

Många forskare har under årens lopp studerat leken och dess innehåll. Beroende på vilkenforskare man utgår ifrån så används begreppet lek olika och har också getts varierandeinnehåll. Gemensamt för flera forskare är dock att leken är ett grundläggande behov för barn ialla åldrar och att den har en central roll i förskolepedagogiken och utgör ett viktigt bidrag iden nya skolan.Barns lek och sociala samvaro är sammansatta företeelser och i denna studie har jag valt attfokusera på hur jag som pedagog kan vara behjälplig med att utveckla sexåringens socialakompetens med hjälp av lek. Pedagogen ska vara närvarande som en ledsagare för berördabarn, in i och ur leken men också finnas i bakgrunden som stöd.Jag har valt att använda mig av metoder som intervju, observation och loggbok.Barnen har bland annat observerats under fri lek och social samvaro där huvudsyftet har varitatt åskådliggöra hur barnets interaktion ter sig tillsammans med andra, hur leken tar form ellerbrist på densamma. Att ställa sig frågan varför väljer eller kan en del barn inte leka har varitaktuell men ett entydigt svar på denna fråga går inte att finna då det ofta är en komplexsituation som styrs av flera faktorer.Den cykliska process som finns i aktionslärande har varit en väg att finna svar som gjort detmöjligt att hitta strategier för mig som pedagog att använda mig av för att bland annat lotsa?leksvaga? barn in i gruppen.Resultatet har också visat att det är viktigt hur jag som pedagog förmedlar lektid till barnen,uppmuntrar, ger stöd, förslag på lekar samt att möta barnen i den verklighet de för tillfälletbefinner sig i när de startar sitt första år i skolan och förskoleklassen..

Stadens offentliga rum är platser där människor ska kunna vistas på lika villkor och det är en demokratisk rättighet för alla att kunna röra sig fritt i alla offentliga miljöer. En grundläggande förutsättning för att människor ska vilja vistas i det offentliga rummet är känslan av trygghet. Det är svårt att bygga bort reella hot och faror men det finns ett flertal olika faktorer som kan påverka den upplevda otryggheten. Vissa platser upplevs som otrygga av många människor trots att inget brott någonsin har begåtts på platsen. Ändå finns det ett samband mellan dessa, då platser som uppfattas som otrygga i förlängningen kan bli obefolkade. Ofta upplevs en befolkad plats tryggare än en öde men detta beror även på vem man är, vilka människor som vistas på platsen och vad de gör. Människans samspel med dess omgivning är komplex och därför är sambandet mellan trygghetsupplevelsen och den offentliga miljön viktigt att undersöka.

Dagens organisationer verkar i en allt mer komplex miljö. Samhället och media ställer nya krav där det inte längre räcker att tillfredsställa ägarna och kunder, utan hänsyn måste även tas till allt runt omkring verksamheten. Den här uppsatsen belyser utsuddningen av gränser mellan organisationer och dess omgivning. Genom att analysera identiteten hos Migrationsverket vill vi visa på relationen mellan kultur, identitet och image och hur den processen, integrerar och influeras av de interna och externa aktiviteterna för en organisation.Empirin bygger på intervjuer med chefer inom verksamhetsområdet Besök och Bosättning hos Migrationsverket. Genom att använda en intervjumall med olika teman såg vi olika fenomen hos respondenterna.

Det har länge debatterats huruvida det är lämpligt att revisorer arbetar med både revision ochfristående rådgivning. Vid granskande revision ingår rådgivning som en av revisorns skyldighetertill skillnad från fristående rådgivning som görs på klientens förfrågan. Frågorna kan ofta beröraområden som är komplexa där revisorns kunskaper inte är tillräckliga. I sådana situationer skarevisorn rådfråga en specialist på området för att säkerställa att det svar som lämnas är adekvat.Revisorers användning av specialister är ett område som ännu inte har utforskats i någon störreutsträckning. Framförallt gällande revisorers likabehandling av klienter oberoende av storlek.Syftet är att granska och beskriva revisorers användning av specialister med fokus på tvåparametrar i form av revisorns erfarenhet samt klienternas storlek.

Denna studie har som övergripande syfte att undersöka vilka skriftspråkliga kompetenser som framställs som nödvändiga i ett nationellt utvärderingsinstrument för de inledande skolåren. I det övergripande syftet ingår också att undersöka vilken bild av eleven som framträder i utvärderingen av elevers skriftspråkliga kompetenser. Föremål för analys är Skolverkets bedömningsstöd för svenska och svenska som andraspråk, Nya språket lyfter.Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i literacybegreppet och literacyperspektivets syn på kompetens. Dessutom diskuteras literacyperspektivets syn på lärande och bedömning eftersom dessa områden blir viktiga för studiens genomförande.Den analytiska processen genomförs i två steg. Det första steget undersöker Skolverkets bedömningsstöd utifrån ett literacyperspektiv för att synliggöra vilken kompetenssyn som materialet är uppbyggt kring.

Bakgrund och problem: Principbaserade standarder lämnar stort utrymme för ledningens bedömning när det gäller val av redovisningsmetoder. Trots att redovisningsregler uppmuntrar företag att identifiera immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv i så stor grad som möjligt, fortsätter företagen att redovisa relativt stora mängder goodwill vid förvärv och bara fåtal företag väljer att identifiera immateriella tillgångar separat. Immateriella tillgångarnas egenskaper gör redovisningen svårt och komplex. Redovisning av immateriella tillgångar inte är relevant och ger användaren en missvisande bild av de finansiella rapporterna.Syfte: Uppsatsens syfte är genom att studera immateriella tillgångarnas betydelse för olika typ av företag och bakomliggande faktorer till val av identifiering av immateriella tillgångar, skapa förståelse för den problematik som införande av gemensamma regelverk kan skapa för olika branscher.Avgränsning: Denna studie är begränsad till två svenska börsnoterade företag i två olika branscher och behandlar endast val av identifiering av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv.Metod: Den metod som används är en kvalitativ fallstudie där telefonintervjuer genomförts samt informationen ur företagets årsredovisningar har granskats. Resultatet från den empiriska delen har sedan analyserats utifrån referensramen och sammanfattas i slutsatsen.Resultat och slutsatser: Resultatet av den genomförda studien visar att olika branscher identifierar olika typer av immateriella tillgångar och i olika utsträckning.

Osteoartrit är en progressiv sjukdom med inslag av låggradig inflammation som leder till degeneration av ledens alla strukturer. Många hästar drabbas och sjukdomen är en vanlig orsak till hältor vilket leder till stora problem, exempelvis förlorad träningstid, sämre prestation och i värsta fall avlivning. Osteoartrit drabbar synovialleder, som är uppbyggda av följande strukturer: ledkapsel, ledvätska, ledbrosk, subkondralt ben samt omkringliggande senor och ligament. Ledbrosket består av kondrocyter och extracellulärt matrix. I normalt ledbrosk sker lika stor nedbrytning som nybildning av de ingående matrixkomponenterna.

Det är väl känt att hygien har stor betydelse för att minimera risker för posto-perativa infektioner och i förlängningen minska lidande och öka patientsäkerheten. Risker för utvecklandet av postoperativa infektioner är flera och en ensam förklaring går oftast inte att finna. Personalmässiga faktorer är dock en del av problemet. Följsamhet till hygienrutiner bland personalen visar sig ofta bristande i känd forskning och dess förklaring är komplex. Operations-sjuksköterskors omvårdnadsarbete och ansvar syftar till skydda patienten ge-nom att förebygga postoperativa infektioner men deras handlande och erfaren-heter när det gäller följsamheten till hygienrutiner är studerat i mycket liten omfattning.

Occupational Health Service (OHS) has an important role in society. It is designed to prevent illness and strengthen the health of workers. OHS operations and development are currently being studied at the School of Technology and Health at the Royal Institute of Technology in Sweden. One of the industries studied is the home maker service. During the 2010s were such employees one of the most ill groups in Sweden.This master's thesis in occupational environment development and change management focus on examining the special knowledge an OHS and its clients in one home maker service need to strengthen the workers of the industry and find out how the interaction between OHS and home maker service works and how it could be evolved.A qualitative study was conducted in a Swedish city on the basis of an organizational perspective.

Under 1900-talets senare hälft har lönesättning via enskilda lönesamtal, så kallad individuell lönesättning blivit den rådande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning från löneskalor och tarifflöner, så kallad lönetrappa efter ålder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation på grund av dess krav på demokrati, hushållande med samhällets resurser och tillämpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en påverkande effekt på hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter.

Osteoartrit (OA) är en degenerativ och inflammatorisk ledsjukdom som drabbar både djur och människor och förkortar tävlingskarriären hos många hästar. Det är en komplex skada som troligen kan starta på olika ställen i leden och det är svårt att på ett tidigt skede ställa en diagnos. Idag används bland annat röntgen och MRI för att se ledförändringarna, men det pågår forskning kring om det finns mätbara biomarkörer för benvävnaden i serum eller ledvätska som tidigt skulle kunna visa ledförändringarna. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva OA på tävlingshästar och hur det diagnostiseras idag, med inriktning på kotleden, och undersöka forskningen kring tre potentiella biomarkörer avseende benförändringar vid tidig OA: bone sialoprotein (BSP), osteoprotegerin (OPG) och proteiner tillhörande Wnt-signalering. BSP är ett protein som har en roll i formationen och modelleringen av ben hos den unga hästen. Det finns i högst koncentration i övergången mellan brosk och ben och är därför en tänkbar markör för förändringar i den delen av leden.