SammanfattningJag har i min studie undersökt om lärarna i grundskolans tidigare år använder sig av integrering av de estetiska ämnena bild och musik i sin naturorienterade undervisning och i sin biologiundervisning. Avgränsningen till bild och musik bottnade i att dessa ämnen inte kändes så komplicerade i integreringen. Litteraturstudier inom det valda ämnesområdet bidrog till en fördjupad kunskap om estetik i kombination med skolvärlden. Jag har intervjuat sex stycken klasslärare som arbetar på låg och mellanstadiet. Där framkom att pedagogernas kompetens och personliga åsikter om bild och musik påverkade om läraren valde att integrera dessa eller inte.

Studien synliggör hur olika förskollärare ser på och jobbar med inskolning av barn i behov avsärskilt stöd. I litteraturdelen redovisas styrdokument och tidigare forskning som belyserarbetet med inskolning i svenska förskolor, arbetet med barn i behov av särskilt stöd, hurpedagogernas kompetens påverkar det pedagogiska arbetet under inskolningen, samt enredogörelse av Bowlbys anknytningsteori. Studien använder sig av kvalitativ forskningsansatsfenomenografi och resultatet baseras på tre enskilda intervjuer med förskollärare samt engruppintervju med två förskollärare.Studien resulterade i fem olika beskrivningskategorier: Pedagogiskt förhållningssätt ochmänniskosyn, Samarbete och flexibilitet, Trygghet i förskolan, Teoretisk kompetens somutgångspunkt, samt Kompetensbehov i situationen. Studiens resultat visar på att pedagogernassyn på barn i behov av särskilt stöd avgör hur arbetet kring inskolning organiseras. Inskolningses som en pedagogisk process som borde vara individuell oavsett inskolningsmodell, menska vara ännu mer individanpassad för barn i behov av särskilt stöd.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har mer än fördubblats sedan år 2000 och studier visar att utlandsfödda personer har sämre hälsa än personer födda i Sverige. För att kunna ge god vård är det av vikt att hänsyn tas till patientens kulturella bakgrund. Det är dock viktigt att inte generalisera utifrån kulturell tillhörighet då detta utgör en risk för att utveckla stereotyper och att dela in människor i ?vi? och ?dem?. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och attityder till att vårda personer med annan kulturell bakgrund.

Bakgrund Psykisk oh?lsa ?r ett v?xande folkh?lsoproblem som p?verkar patienter i alla ?ldrar. Inom somatisk akutsjukv?rd upplever sjuksk?terskor ofta utmaningar i m?tet med patientgruppen och patienterna sj?lva k?nner av stigmatisering och en oj?mlik v?rd. Syfte Syftet med litteratur?versikten ?r att sammanst?lla kunskap om sjuksk?terskors upplevelser av att m?ta patienter med psykisk oh?lsa i somatisk akutsjukv?rd.

Syfte:            Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur företag ser på rekrytering via bemanningsföretag. Vilka är de bakomliggande motiven till att hyra personal istället för att anställa och dess fördelar/nackdelar?Metod:          En förstudie följd av en kvalitativ undersökning med intervjuer. Intervjumetoden blev i ostrukturerad form där respondenterna fritt fick tala utifrån den egna referensramen. En telefonteknik användes vid bokning av intervjuer.Problem:      För att uppnå en maximal lönsamhet och samtidigt behålla kvalitet och ha snabba leveranser till kund, försöker företagen att minska på det bundna kapitalet.

Syftet med vår uppsats är att få kunskap om hur BVC sköterskor arbetar med att främja samspelet mellan barn och föräldrar samt hur specialpedagogens kompetens kan användas i detta arbete..

The aim for this bachelor thesis was to form a deeper understanding of librarians? occupation and professional identity and therefore we have examined library students? and educators? view on professional identity, competence and career possibilities. Our take on this was that there seems to be little interest in managerial positions and we asked ourselves why this is and if we could see a change in interest in the librarians to become. As our theoretical framework, we chose Andrew Abbott?s, 'Theory of Profession'.

Vigren Johansson, Kalle & Svensson, Christian (2008) Dramaarbete i förskolan Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur arbetet med pedagogiskt drama ser ut på förskolor. Huvudsyftet med undersökningen är att ta reda på vad förskollärare har för inställning till pedagogiskt drama samt om de känner att de har tillräckliga kunskaper för att använda det i den dagliga verksamheten. Vi har utgått från följande frågor: Hur ser verksamma förskollärare på pedagogiskt drama som en del av verksamheten i förskolan? Hur framställs pedagogiskt drama/dramalek i förskolans läroplan? Hur stor kompetens anser förskollärarna krävs för att leda denna typ av verksamhet? Hur är utbudet av litteratur eller andra kunskapskällor tillgängliga på arbetsplatserna? För att besvara dessa frågor har vi genomfört en enkätundersökning med förskollärare i Lunds kommun samt ett mindre antal intervjuer. Vi har utgått från litteratur som rör pedagogiskt drama i allmänhet samt drama och teaterarbete i förskolan.

Denna uppsats undersökte stereotypers inverkan på tre steg i en urvalsprocess: utformande av kravprofil, bedömning av sökande utifrån cv och anställningsintervju och slutligt anställningsbeslut. Studien utgick, med stöd av teorier om stereotypkonstruktion och social identitetsteori, ifrån att en kompetent utgruppsmedlem främst diskrimineras med hänvisning till brister i social kompetens. Hypoteserna var för det första att stereotyper om invandrare skulle bidra till högre krav på social kompetens i kravprofilen om gruppen av sökande var etniskt blandad jämfört med om denna bestod av enbart svenskar, och för det andra antogs denna skillnad därefter leda till en stereotyperad bedömning av de sökande och ett diskriminerande anställningsbeslut. Efter pilotstudier lades också hypotesen till att personer som är måna om att inte skatta sökande fördomsfullt ändå skulle tro att andra var benägna att göra det, vilket antogs påverka anställningsbeslutet. Ingen av hypoteserna fick stöd i resultaten.

Snabba omstruktureringar i näringslivet, internationaliseringar av företag samt nya förutsättningar för det strategiska och taktiska arbetet idag ökar behovet av managementkonsulter i Sverige. Det starkt ökade behovet av den kompetens som managementkonsulter besitter resulterar även i ökat utbud av kompetens vilket leder till mer konkurrens och höjda krav från marknaden. För att då lyckas som managementkonsult är det av avgörande betydelse att man är lyhörd och flexibel för de anpassningskrav som uppstår. Med utgångspunkt från dessa omständigheter har vår studie fokuserat på den kundmedverkan som uppstår mellan managementkonsulter och dess kunder. Studien bygger på att påvisa vilka delar av denna kundmedverkan som är avgörande för att skapa en högre tjänstekvalitet inom managementkonsulteringen.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där.

Precis som många andra domäner har frivilligorganisationen Sjöräddningssällskapet (SSRS) påverkats mycket av den tekniska utvecklingen som skett de senaste decennierna. Den har bland annat inneburit att SSRS båtar har fått mer och mer högteknologisk utrustning. Samtidigt har de frivilliga sjöräddarnas kompetens och kraven på deras kompetens, förändrats i takt med att den svenska fiskeflottan förminskats. Idag består SSRS aktiva medlemmar av personer med huvudsysselsättning bortom den marina domänen. Den här studien gör en bred kartläggning över organisationen för att kunna jämföra förhållanden mellan vilka uppgifter och mål som finns hos SSRS med vilken teknik som finns tillgänglig och hur arbetet utförs i praktiken.

The aim of this thesis is to examine librarians' view on the knowledge and competence required at a small public library and how they look upon their education in retrospect. Library education in the 1970's and 1980's was mainly practical, a vocational training, but since 1995 the education results in an academic degree in Library & Information Science. Due to this, we focus on the ongoing generation shift in Swedish libraries as an aspect of knowledge and education. The empirical study is based on interviews with librarians working in minor public libraries. The informants form two groups, based on their education; ?old? ones and ?new? ones.

Begreppet kommunikativ kompetens har haft stor betydelse för utvecklingen av andraspråksundervisningen. Utgångspunkten har varit att språkinläraren tillika språkanvändaren behöver kunskaper och färdigheter på flera olika nivåer för att kunna använda språket i muntlig och skriftlig kommunikation. Den kommunikativa kompetensen eller språkförmågan måste ses som en helhet, sammansatt av flera sinsemellan samverkande komponenter. En kommunikativt kompetent person vet vid språkanvändning vad som är möjligt formmässigt och vad som passar i olika sociala funktioner och sammanhang, i enlighet med de regler och konventioner som iakttas av infödda talare. Språkmedvetenhet handlar om att bli medveten om sin språkliga kompetens och var man befinner sig i sin språkutveckling.

Jansson, J & Johansson, J (2009). Elevers bedömning av lärare - rätt väg till högre yrkesstatus? Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet behandlar bedömning av lärare utifrån KAMEL - projektet. Elva lärare har intervjuats kring detta, varav tre har deltagit i projektet. Syftet med examensarbetet är att undersöka vad lärare anser om projektet, hur de ser på relationen mellan lärarprofession och bedömning av lärare samt att synliggöra ett samhällsperspektiv på bedömning.