Studiens syfte är att undersöka hur anhörigvårdare över 65 år som vårdar en partner i hemmet upplever stöd från olika nätverksaktörer, som t.ex. familj, vänner och professionella. För att kunna besvara frågeställningarna har det gjorts åtta kvalitativa intervjuer med två män och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgår ifrån nätverks- och socialt stöd teorier.Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvårdare, beroende på hur deras relationer till nätverket ser ut och hur tillgängliga dessa relationer upplevs vara. Det är viktigt att behålla betydande relationer i nätverket eftersom dessa ger stöd på olika sätt.

Arbetets problemformulering tar fasta på att Florida (2002) beskriver vad den kreativa klassen är, hur den arbetar, hur den underhåller sig och hur den skapar nya kreativa mötesplatser. Han talar dock inte så mycket om hur den kreativa klassen reser och turistar. Denna studie kan bidra med kunskap till personer som verkar inom turismbranschen och vill uppfylla de önskningar som människor ur den kreativa klassen har. Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för vad människor som jag bedömer tillhör den så kallade kreativa klassen upplever som meningsfullt i det resande som kan betraktas som turism. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie där sex personer som passade in på Floridas (Ibid.) definition av den kreativa klassen intervjuades.

Uppsatsen utforskar några omständigheter kring vilka de omfattande förändringarna i Stockholms centrala delar vid mitten av 1900-talet dokumenterats, i första hand genom fotografiska bilder. I de "minnesböcker" där dessa bilder står i förgrunden får "Klarakvarteren" i en viss mening stå som symbol för det moderna Stockholm i och med anläggandet av den nya centralstationen på 1870-talet, samt genom att utgöra den självklara platsen för otaliga tidningsredaktioner, hotell och kaféer. Som sinnebilden för det moderna stadslivet i Stockholm är "Klarakvarteren" förbundna med en annan viktig aspekt av moderniteten: den fotografiska bilden. "Klarakvarteren" finns idag, i spåren efter den omfattande omdaningen av stadskärnan, i allt väsentligt enbart kvar som minnesbilder i form av text och fotografier. Genom att undersöka en i sammanhanget central fotografisk bok, med en längre essä av Per Wästberg tillika fotografier av Lennart af Petersens, som i många år arbetat som fotograf för Stockholms stad, hoppas föreliggande uppsats kunna väcka frågor kring hur minnen, fotografier och tillvaron i den moderna staden kan sägas gå samman i dessa "minnesböcker" som publicerats under, liksom efter, dessa storskaliga arkitektoniska förändringar..

Med utgångspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillämpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap på materialet, som består av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkätstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande människa som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen såsom å ena sidan blivande människa och å andra sidan varande människa från såväl verksamhet som besökare. Undersökningen påvisar att de båda ideologierna (om barnet som blivande och varande människa) är alltjämt närvarande i både verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsättningar, dess egen förståelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förståelse av verksamheten är bred och bitvis brokig. Också de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, från godtyckliga till oppositionella.Uppsatsen påvisar att verksamheten kan användas som ett forum för förverkligande av barnets rättigheter men att detta inte alltid görs..

Forskningen gällande hjärt-kärlsjukdom har tidigare utgått från män och överförts till kvinnor trots att det finns skillnader i sjukdomsförlopp och påverkan på livssituationen mellan kvinnor och män. Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt utifrån ett transitionperspektiv. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie där tio artiklar med kvalitativ metod ingick. Fyra rubriker med tillhörande kategorier togs fram. Första rubriken Hälsa omfattar kategorierna Diffusa fysiska symptom före den akuta fasen, Sjukdomsupplevelse i den akuta fasen och Fysisk försämring i återhämtningsfasen.

Idag ska alla skolor använda sig av individuella utvecklingsplaner för att hjälpa elever att nå de mål som finns uppsatta i läroplaner och kursplaner. Detta beslutades av politikerna och lades till i grundskoleförordningen 2005. Syftet med vår uppsats har varit att ta reda på hur lärarna uppfattar IUP och hur dessa uppfattningar förhåller sig till beslutsfattarnas avsikt med införandet av IUP. Som teoretisk utgångspunkt har vi haft ramfaktorteorin och då framför allt de centrala begreppen formuleringsarenan och realiseringsarenan. I bakgrunden visar vi på vad som historiskt föregått ett införande av individuella utvecklingsplaner samt summerar tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner och närliggande ämnesområden.

Reumatoid artrit är en kronisk sjukdom som påverkar mångaområden i livet hos den som insjuknar. För att kunnabemästra sjukdomen används olika emotionella ochprobleminriktade copingstrategier. Syftet med litteraturstudienvar att belysa hur patienten med reumatoid artritutvecklar copingstrategier för att anpassa sig till sjukdomssituationen.Resultatet bygger på en analys av 14 vetenskapligaartiklar samt en doktorsavhandling. Resultatet visaratt utvecklandet av copingstrategier sker kontinuerligt.Sjukdomen kräver att individen anpassar sig inom livets allaområden. Familje-, arbets- och det sociala livets rollerpåverkas och anpassas för att individen ska kunna återtakontroll över livet och finna en mening med tillvaron.

Åtskilliga gånger har skolans litteraturundervisning varit föremål för diskussioner som hand-lat om det litterära urval som görs i svenskundervisningen och debatter om kanon har förts. Föreliggande studie syftar till att undersöka gymnasielärares urval av fristående skönlitterära verk, som läses i sin helhet i svenskundervisningen, samt bakomliggande motiveringar och yttre faktorer som styr lärarnas urval. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätunder-sökning i vilken 56 gymnasielärare i svenska vid 24 gymnasieskolor i Sverige deltog. Resul-tatet visar att det i dagens gymnasieskola inte kan talas om en kanon av fristående skönlitte-rära verk i någon traditionell mening, men väl om en tradition dominerad av August Strind-berg, samt av manliga och västerländska författarskap. Dock kan det idag även talas om en utveckling som gör att författare som Jan Guillou och Jonas Gardell får ett väsentligt utrym-me i undervisningen och att urvalet domineras av 1900-talslitteratur och har en stark internationell prägel.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige. När en person drabbas av sjukdomen, påverkas även många närstående. Detta resulterar i en livsförändring även för dem. Närstående blir en del av sjukdomen och det är ofta de som vårdar sin partner i hemmet. Detta är ett stort ansvar som med tiden kan bli påfrestande, då ens partner blir allt sjukare.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

ALS är en förkortning av Amyotrofisk lateral skleros. Nervceller som styr kroppensmuskulatur förtvinas och leder till förlamning. Till slut påverkas andningsmuskulaturen och man får svårigheter med andningen, vilket till sist leder till döden. Sjukdomen delas in i grupper och det skiljer sig åt i symptom och aggressivitet dock är utgången densamma. Överlevnaden är vanligtvis 3-5 år.

Vid samma kronologiska ålder är äldre människor olika gamla i funktionell mening. Denna olikhet blir större ju äldre vi blir. Det kan till exempel röra sig om tillbakagång i fysisk styrka, minne, blodtryck, och syn, samt ett åldrat utseende. Denna olikhet kan ha många orsaker. I denna studie prövas om känslan av sammanhang (KASAM), som är ett indirekt mått på stresstålighet, är relaterat till markörer för funktionell ålder, i åldersgrupperna 66 respektive 86 år. Hypotesen är att ett starkt KASAM är relaterat till låg funktionell ålder.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Bakgrund: Skolsköterskan har möjlighet att upptäcka barn som blivit våldsutsatta och det är en svår uppgift att samtala med dessa barn. En god kommunikation är ett villkor för att hjälpa barnet klara av lidande och finna mening i sin upplevelse. Trygghet och säkerhet är ett viktigt stödjande element för att kunna hjälpa ett våldsutsatt barn. Skolsköterskor har en unik möjlighet att göra skillnad som kan förändra dessa barns liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av samtal med våldsutsatta barn.

Det bostadsområde som man är född och uppväxt i påverkar den människa som man är idag. Inte minst är detta viktigt när man är ungdom och ens identitet skapas av de platser man dagligen befinner sig på och de människor man möter. I detta examensarbete har jag valt att undersöka hur ungdomar upplever sin uppväxt på Mörnegård, hur de upplever utbudet av mötesplatser i området samt vilken syn de har på de kommunala insatser som görs i området. Jag har valt att genomföra två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 10 ungdomar från Mörnegård, samt använt mig av tidigare forskning som behandlar mina frågeställningar, för att analysera materialet och få fram resultat. De resultat som jag har funnit är att de intervjuade ungdomarna ofta framställer en positiv och romantiserande bild av sitt område, i motreaktion till vad som skrivs om området i media. Ungdomarnas mötesplatser är främst Mörnegårdstorget och Mörnegårds fritidsgård men även trappuppgångar, platser som ungdomarna har tilldelat mening.