I den här essän söker jag svar på följande frågor: Vad gör egentligen en berättare? Närmare bestämt: vad utmärker professionellt, muntligt berättande jämfört med det publika berättande som författare och skådespelare ägnar sig åt? Vad är det som just en muntlig berättare kan?Jag använder forskning som studerat förutsättningarna för dessa yrken ? särskilt hur berättelser konstrueras och berättande går till ? och tillämpar studierna på ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sägnen om Råttfångaren från Hameln vid Ljungby berättarfestival 2012. Det jag då gjorde och hur jag såg på det efteråt, jämförs med fiktiva berättares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en råttfångare som Metafor för en muntlig berättare och kommer till slutsatsen att berättaren kan vara lika fängslande och lika förledande. Även skådespelare och romanförfattare kan fängsla sin publik, men inte luras så som en berättare kan.

Den här uppsatsen försöker besvara frågan om hur man kan förmedla känslor, tankar och stämningar till människor med trädgården som medium. Uppsatsen söker även svar på om man specifikt kan designa gröna miljöer som riktar sig till människor som går igenom ett sorgearbete. Här ges exempel på flera olika designteorier och olika sätt att tänka kring hur man skapar meningsfulla landskap. Därefter presenteras forskning kring hur människor tar sig igenom ett sorgearbete och bemöter känslor av sorg. Uppsatsen tar även upp Appelton?s teorier kring habitat och prospect/refuge och hur människan förhåller sig till rummet. Vad som avgör vår känsla av trygghet och de underliggande mönstren i hur vi läser av vår omgivning. I den avslutande delen av litteraturstudien går jag närmare in på hur man kan skapa helande miljöer för människor som genomgår ett sorgearbete. I uppsatsen ingår även två utformningsförslag som är baserade på den tidigare genomgångna litteraturen kring hur man skapar trygga och helande miljöer.

En Metafor är en bild som påvisar likheter mellan två till synes olika företeelser, och som har för avsikt att göra omvärlden begripligare och intressantare, eller för att framhäva eller dölja information. Metaforen bär således med sig två budskap ? innehåll och stil ? som avser att informera samt väcka en känsla hos mottagaren. Ur ett översättningsperspektiv är Metaforer intressanta att studera då de dessutom är kulturellt bundna och representerar etablerade och bestående betydelserelationer som ibland inte finns i måltextkulturen.I den här studien har en cocktailhandbok undersökts på grund av dess många Metaforer. Jag har fokuserat på att analysera översättningen av etablerade flerordigaMetaforer, och författarens stil ligger till grund för själva analysen av översättningensekvivalens.

I den här essän söker jag svar på följande frågor: Vad gör egentligen en berättare? Närmare bestämt: vad utmärker professionellt, muntligt berättande jämfört med det publika berättande som författare och skådespelare ägnar sig åt? Vad är det som just en muntlig berättare kan?Jag använder forskning som studerat förutsättningarna för dessa yrken ? särskilt hur berättelser konstrueras och berättande går till ? och tillämpar studierna på ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sägnen om Råttfångaren från Hameln vid Ljungby berättarfestival 2012. Det jag då gjorde och hur jag såg på det efteråt, jämförs med fiktiva berättares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en råttfångare som Metafor för en muntlig berättare och kommer till slutsatsen att berättaren kan vara lika fängslande och lika förledande. Även skådespelare och romanförfattare kan fängsla sin publik, men inte luras så som en berättare kan.

The thesis examines the nineteenth century German philosopher and philologist Friedrich Nietzsche?s early notion of how a word is generated in the process of perception. It does so by looking at the ?metaphorical transitions? Nietzsche talks about in the essay ?Über Wahrheit und Lu?ge im außermoralischen Sinne? (?On Truth and Lie in an Extra-MoralSense?). According to the relevant passage in ?On Truth and Lie?? an image is first created as a metaphor for a stimulus and a word is then created as a metaphor for the image.

Den här uppsatsen behandlar problemen med informationsstruktur samt Metaforiskauttryck och ordlekar i en egen skönlitterär översättning från tyska till svenska medlöpande kommentarer. Originalets författare Felicitas Hoppe har ett säreget språkoch använder ofta uttryck som leker med ords mångtydighet, vilket ibland skaparfantastiska och surrealistiska historier. Hennes första verk, novellsamlingen Picknickder Friseure, blev utvalt för översättning och av totalt 20 noveller har åtta översattsom ett sammanlagt sidantal av 16 sidor i målspråksformatet. Därtill har 44 löpandekommentarer gjorts, och uppsatsen fokuserar på de problem som tar upp informationsstrukturoch Metaforer.Målet med översättningen var att överföra författarens stil till målspråket. Genomatt förstå Metaforerna och ordlekarna utifrån källkulturen har de överförts med semantiskoch formell ekvivalens så långt det varit möjligt.

Sammanfattning  Syftet med studien är att belysa hur tre författare genom sina självbiografiska skildringar beskriver upplevelsen av att växa upp under ogynnsamma villkor i relation till identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys används för att närma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras självbild.   I studien har vi funnit att författarna beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av närmanden och distans till sin uppväxt. Studien belyser även hur självbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgående beskriver ambivalenta känslor gentemot sin uppväxt och sina upplevelser.

Uppsatsen består av en textanalys av 10 Mills&Boon Harlequinromaner som med ett kultursociologiskt perspektiv lyfter fram den process hjältinnan i Harlequinromanen genomför då hon i böckerna förändras från att vara en vanlig kvinna (Everywoman) till att bli en idealkvinna (Idealwoman. Studien inleds med en presentation av förlaget Harlequin Mills&Boon samt en enkel introduktion av romanens uppbyggnad och handling. Vidare följer en tillbakablick på tidigare forskning kring populärkulturen i allmänhet och kärleksromaner i synnerhet. Den teoretiska utgångspunkten finns i Pierre Bourdieus teorier kring habitus, fält och kapital. Analysen delar upp hjältinnans process i fyra delar: Everywoman, Avkodning, Kapitalhöjning och Idealwoman.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäser, Leka med elden av August Strindberg och En talande tystnad av Erland Josephson. I min metod använder jag mig av en anti-essentialistisk hållning och intresserar mig i första hand för tystnadens funktion.Tystnaden analyseras utifrån tre ingångar: dess relevans, konceptualisering och distanserande/förenande funktion. Analysen visar skillnader pjäserna emellan vad gäller tystnadsindikationer i teatertexten. En talande tystnad regisserar oftare explicit pauserna medan tystnaden i Leka med elden endast är antydd i texten och får sin relevans i Holms regi. Metaforer som avslöjar tystnadens konceptualisering förekommer i En talande tystnad men inte alls i Leka med elden.

Det här är en vetenskapsteoretisk uppsats med problemformuleringen hur kan vi förstå nytänkande, mänskligt resonerande och vetenskaplig utveckling ur ett retorikvetenskapligt perspektiv? Arbetet sker utifrån temat det nya, som i ny förståelse av tillvaron. Jag motiverar retorikens relevans i uppsatsen genom att definiera retoriken som en lära om och förmågan att förstå tillvaron. Retorikvetenskapens plats och relevans för problemformuleringen tydliggörs genom att visa hur retoriken kan förstås i relation till några kända och betydelsefulla fysiska teorier och tankar från Einstein och Galileo. Jag inleder min studie med Gärdenfors kognitionsforskning och Castoriadis förståelse av skapandet av nya idéer.

This Master?s thesis is an analysis of metaphors in relation to actors, and of discourses used in the copyright-debate in two major Swedish daily newspapers and one American: Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet and New York Times during the years 2001-2006. We aim to answer the following questions: Which metaphors were being used in the copyright-debate to create the archetypal villain, hero, winner and loser in editorials, debate and letters to the editor in the three newspapers? Which discourses did those metaphors relate or conform to? Which similarities or differences could be found when comparing the two countries? newspapers regarding representations and constructions of villains, heroes, winners and losers in the copyright-debate? Firstly we distinguished who the actors in the debate were, following parts of Theo van Leeuwen?s actors? analysis. Secondly we distinguished which metaphors were being used to describe the actors as either villains, heroes, winners or losers.

I vår tid omges vi av reklam nästan överallt. I hemmet till exempel i form av TV-reklam, dagstidningsreklam och direktreklam. På stan till exempel i form av utomhusreklam och flygblad. I SOM-undersökningen 2005 visade det sig att endast 14 procent av de tillfrågade hade en positiv inställning till TV-reklam. Om det är så få som uppskattar TV-reklam, hur ska en reklamfilm utformas för att fler ska bli positiva?Syftet är att undersöka hur medie- och kommunikationsstudenter upplever storybaserade respektive informativa reklamfilmer ur ett retoriskt perspektiv.

Det livslånga lärandet har stor betydelse för framtidens sjukvård. Dessvärre reagerar sjukvården alltför långsamt på denna förändring. Möjligen kan en kombination av grupphandledning och vårdvetenskap vara rätt medicin. Grupphandledning fungerar som en förändringsprocess med syfte att tillvarata och utveckla gruppens samlade kompetens med den lärande är i fokus där vårdvetenskapen mycket väl skulle passa in. Vårdvetenskapen i sin tur är en humanistisk vetenskap som karakteriseras av en holistisk människosyn som stöttar människans grundbehov och tar hänsyn till dennes personliga värderingar och erfarenheter.

Sammanfattning  Syftet med studien är att belysa hur tre författare genom sina självbiografiska skildringar beskriver upplevelsen av att växa upp under ogynnsamma villkor i relation till identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys används för att närma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras självbild.   I studien har vi funnit att författarna beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av närmanden och distans till sin uppväxt. Studien belyser även hur självbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgående beskriver ambivalenta känslor gentemot sin uppväxt och sina upplevelser.

During spring 2001 we have been involved with our bachelor thesis at Doberman Digital Agency, an Internet related webdesign company. We have focused our work on the registration process via digital medias such as the Internet. During our workprocess we have been conducting a number of studies and analyses of workrelated materials. Ethnographical methods such as structured interviews and participant observations were primarily used in our work. We also widely used brainstorming in our designprocess.