Ättiden kan påverka hästars välmående. Syftet med litteraturarbetet var att studera hur man kan tillgodose hästens behov av att äta en stor del av dygnet, samt anpassa utfodringen inte bara till näringsbehovet utan även behovet av att utföra ätbeteende. Hästar i det vilda ägnar större delen av sin tid åt att äta och samma beteende ses hos tamhästar om de ges möjligheten. I det vilda äter hästar i perioder om 2-4 timmar åt gången, och uppehållen varar inte längre än 3-5 timmar. Begränsad utfodring kan innebära en stress för hästen om den inte kan tillfredsställa sitt beteendebehov av att äta. Det finns ett samband mellan begränsad fodertillgång och onormala beteenden.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är något i princip alla människor behöver för att må bra fysiskt och mentalt. Några som är i extra stort behov av fysisk aktivitet är personer med psykisk ohälsa då de ofta också drabbas fysisk ohälsa. Bland annat beroende på att passivitet kan vara ett symtom och att en del psykofarmaka ger Metabola störningar.  Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av motion hos personer med psykisk ohälsa samt faktorer som kan vara motiverande.  Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om   motiverande faktorer och upplevelser av fysisk aktivitet hos personer med psykisk ohälsa. Studien baseras på åtta kvalitativa artiklar som granskats och analyserats med influens av Willman & Stoltz (2012) samt Friberg (2012). Det vetenskapliga underlaget  är hämtat från Cinahl, psycinfo samt Pubmed och artiklarna är publicerade mellan 2000-2013.  Resultat: Dataanalysen gav tre huvudteman.

Typ 1 diabetes är en kronisk sjukdom som kan drabba personer i alla åldrar, men insjuknandet är störst under barn- och ungdomsåren. Under tonårstiden börjar frigörelsen från föräldrarna, vilket innebär att tonåringar tar ett större egenansvar för sin diabetes jämfört med tidigare i livet. För att tonåringar ska kunna hantera sin diabetes måste de ha kunskap om vilka åtgärder och beslut som är viktiga att ta när det gäller behandlingen. De behöver ta ett eget ansvar för sin diabetessjukdom. Det är inte alltid som tonåringar har samma förmåga som vuxna att fatta rationella beslut gällande sin diabetessjukdom.

Bakgrund Intaget av mättat fett är högt hos Sveriges befolkning och intaget av fibrer, järn och D-vitamin har minskat på senare tid. Kostvanor och livsstil påverkar hälsan och risken att drabbas av folkhälsosjukdomarna; hjärtkärlsjukdom, diabetes, benskörhet, Metabola syndromet och cancer. För att minska risken att drabbas av folkhälsosjukdomar är det även viktigt att minska stillasittande. Civilekonomstudenter är en grupp som traditionellt sett har ett stillasittande arbete. Det är därför viktigt att belysa hur närings- och energiintaget ser ut för denna grupp för att kunna motverka ohälsa i ett tidigt stadie.Syfte Syftet med studien var att undersöka om civilekonomstudenter vid Umeå universitet uppnår det genomsnittliga behovet (AR) och Nordiska näringsrekommendationer (NNR) gällande närings- och energiintag.Metod Metoden som användes var en tredagars kostregistrering.

Fetma är ett växande hälsoproblem, såväl i Sverige som i övriga världen. Idag räknar man med att cirka 10 % av männen och 12 % av kvinnorna i Sverige lider av fetma (BMI?30). Komplikationerna till följd av fetma är många, och inkluderar många allvarliga sjukdomar och tillstånd. Typ 2-diabetes är en av dessa sjukdomar och risken att insjukna ökar kraftigt med ett stigande BMI.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva Metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

Bakgrund: Personer med psykisk funktionsnedsättning har svårt att komma igång pga. sjukdomens natur de har ett antal studier slagit fast. De atypiska medicinerna som nu används inom den moderna psykiatrin tenderar att förstärka dessa negativa symtom. Personer med psykisk funktionsnedsättning har i högre utsträckning fetma och har högre mortalitet som relateras till de Metabola effekter t.ex. hjärtinfarkt, stroke samt följd sjukdomar av diabetes.

Metabolic diseases in dairy cows are considered to increase the risk for claw lesions, most of all laminitis, sole haemorrhages and sole ulcers, but also to increase the risk for environmental claw lesions. The aim of this study was to compare claw health in 27 Swedish dairy farms, 18 with high incidence of metabolic diseases and 9 with low incidence. Data on claw health status was retrieved from recordings at routine claw trimmings and analysed on herd level regarding the prevalence of: any lesion, interdigital dermatitis, heel-horn erosion, sole haemorrhages, sole ulcer, lameness, abnormal claw shape, and other diseases (abscess in the white line, limb disorders, double sole, laminitic groove, white line disease, interdigital phlegmon, interdigital hyperplasia, toe abscess and verucose dermatitis). Mean prevalence of any lesion for herds with low incidence of metabolic diseases was 48 % and in herds with high incidence 41 %, and there was no statistical difference between the two groups. Mean prevalence for interdigital dermatitis was 2,0 % and 6.4 % in the low and high incidence groups, respectively (p.

I barnmorskans kompetensområde ingår att främja tidig amningsstart och ge amningsstöd under barnets första vakenhetsperiod strax efter födelsen. Det finns evidens för att tidig amningsstart leder till helamning under en längre tidsperiod. Det är därför viktigt att den första amningen sker inom 120 minuter efter barnets födelse. Förlossningsbarnmorskans stöd i samband med den första amningen har stor betydelse för att detta ska möjliggöras. I föreliggande studie beskrivs en rad faktorer som både stör och främjar den tidiga amningsstarten.

Vid olika former av hälsoundersökningar ingår lipidundersökning som en del i den totala riskbedömningen avseende kardiovaskulär sjukdom. Bestämning av apolipoproteiner diskuteras nu som ett alternativ till traditionell lipidmätning. Flera studier bl.a. AMORIS och INTERHEART har visat att kvoten apolipoprotein B/ apolipoprotein A-1 (?apokvoten?) är en oberoende och starkare riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom än de traditionella parametrarna LDL- och HDL-kolesterol då apokvoten inkluderar de mest aterogena ?small dense? LDL-partiklarna.

Vid olika former av hälsoundersökningar ingår lipidundersökning som en del i den totala riskbedömningen avseende kardiovaskulär sjukdom. Bestämning av apolipoproteiner diskuteras nu som ett alternativ till traditionell lipidmätning. Flera studier bl.a. AMORIS och INTERHEART har visat att kvoten apolipoprotein B/ apolipoprotein A-1 (?apokvoten?) är en oberoende och starkare riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom än de traditionella parametrarna LDL- och HDL-kolesterol då apokvoten inkluderar de mest aterogena ?small dense? LDL-partiklarna.

BakgrundEn mer stillasittande livsstil med ett högre kaloriintag ökar riskerna för övervikt och andra Metabola sjukdomar. För att förebygga och behandla dessa sjukdomar behöver vi bland annat förstå hur hungerkänslor regleras hos människan. Hur stor inverkan blodglukosnivåer har på hungerregleringen är dock omdiskuterat.SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur hungerkänslor och blodglukosnivåer förändras efter en måltid, jämfört med fasta. Kan den upplevda hungern påverkas genom periodisk fas-ta? Hur påverkar en invand måltidsrytm hungern? Hur påverkas hunger och blodglukos i för-väntan på en måltid?MetodTolv friska testpersoner (7 män, 5 kvinnor) där sju stycken var vana vid periodisk fasta och fem inte var det, randomiserades in i två grupper där ena gruppen (Pi) fick äta en 600 kcal pizza medan den andra gruppen fick fasta (F).

Bakgrund: Diabetes typ I är en autoimmun sjukdom som innebär att bukspottkörtelns insulinproducerande celler är skadade. Det medför att insulinproduktionen upphör, vilket leder till en kronisk hyperglykemi. En hög eller låg glukoshalt i blodet kan resultera i akuta och/eller framtida komplikationer vilket medför en strävan efter god metabol kontroll. Vid diabetes utgör egenvård den största delen av behandlingen. Att ha kunskap om sin sjukdom och dess medicinska behandling, om kost, motion samt att kunna utföra egenkontroller av blodglukos och administrering av insulin är grunden i egenvården och för att uppnå denna kunskap krävs patientutbildning.

Många av de sjukdomar och hälsoförändringar som ökat i västvärlden de senaste decennierna kan kopplas till kemikalieexponering. Sådana åkommor är exempelvis cancer; leukemi och hjärncancer hos barn samt cancer i bröst, prostata, testiklar och sköldkörtel hos vuxna, Metabola sjukdomar; fetma och diabetes, neurologiska störningar hos barn; beteendestörningar, ADHD och autism, immunsystemsstörningar; allergier, astma och ökad infektionskänslighet, reproduktionssystemsstörningar; försämrad spermiekvalitet, minskad reproduktionsförmåga och infertilitet, missbildningar på pojkars könsorgan såsom hypospadi och kryptorkism samt tidigarelagd pubertet hos flickor. Dessa effekter kan vara kopplade till exponering för hälsoskadliga ämnen under fostertid och barndom, äv en om de visar sig först i vuxen ålder. I dagsläget skyddar inte kemikalielagstiftningen foster och barn från kemikalieexponering. Hälsoskadliga ämnen och kemikalier kan således finnas i de material och produkter som människor omges av i vardagen. Kemikalierna kan läcka ut ur materialen och kontaminera inomhusmiljön.