Mentorskapet är en stor del av läraryrket för många gymnasielärare. Vår uppfattning är att mentorskapet mellan lärare och elev tenderar att få otydliga gränser, även på skolor där det finns riktlinjer för mentorskapet, vilket gör det svårt för läraren att avgränsa mentorsrollen. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur mentorskapet i gymnasieskolan kan se ut på en skola där det finns riktlinjer för verksamheten. Detta har vi gjort genom att besvara frågor om vad lärare i gymnasieskolan anser syftet med mentorskapet vara, vad de utför i egenskap av mentorer, vad de anser bör ingå i mentorskapet samt hur detta förhåller sig till de riktlinjer om mentorskapet som finns på ett utvalt rektorsområde. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer som metod.

Bakgrund: Efter 1 juli 2011 ska alla lärare som tar examen gå igenom ettobligatoriskt introduktionsår med en mentor, för att få ansöka om lärarlegitimation.Mentorskap för nya lärare är något som har diskuterats länge i såväl den svenska sominternationella skoldebatten. Att studera och analysera de erfarenheter som nya lärarehar av den första tiden i yrket är av vikt för den fortsatta diskussionen om hur ettmentorskap kan utformas för att bäst stötta de nya lärarna i yrkesblivandet.Syfte: Syftet med föreliggande examensarbete är att belysa nya lärares erfarenheter avden första tiden i läraryrket, samt vilket introduktionsstöd (särskilt mentorskap) somkan behövas då.Utifrån tidigare forskning samt en intervjustudie med fyra lärare kommer följandemer precisera frågeställningar att analyseras:- Hur uppfattar de nya lärarna relationen mellan lärarutbildning ochyrkespraktik?- Hur erfar de nya lärarna yrkesstarten med avseende på eget förhållningssättoch agerande, samt aktuell skolkultur?- Vilka eventuella möjligheter och svårigheter kan ett introduktionsår medmentorskap innebär vid yrkesstarten enligt de nya lärarna?Metod: Genom en studie av tidigare forskning identifierades centrala teman i läraresyrkesblivande. Dessa teman ligger till grund för examensarbetets syfte ochfrågeställningar, vilka belystes genom en halvstrukturerad intervjuundersökning medfyra nyblivna lärare.Resultat: Intervjuerna visar att den inkongruens som finns mellan lärarutbildningensteori och yrkets praktik upplevdes som problematisk under lärares första tid i yrket.Dock verkade en brist på bekräftelse och klara ramar för lärararbetet påverka de nyalärarna mer, där även olika lärarkulturer påverkade hur man anpassar och lär sig somny lärare. Att inte ha tydliga riktlinjer eller någon erfarenhet att luta sig mot innebaratt de nya lärarna sällan kände sig riktigt nöjda eller färdiga med arbetet, vilket oftaledde till besvikelse och frustration.

AbstractInledning: År 2010 kom en ny etableringslag för nyanlända och det hälsofrämjande synsättet har idag blivit centralt i utformningen av många etableringsinsatser. Många nyanlända har en lång process framför sig då de många gånger har ett stort bagage med sig från krigshärjade länder och många otrevliga minnen och upplevelser.I dag pratas det mycket om hur vi tar tillvara och hur vi tar hand om dem som vi tar emot i Svergie, många synpunkter visar på en bristfällig hantering, där stödinsatser inte är tillräckligt anpassade och kunskap förbises. Stödåtgärder som idag erbjuds är den personliga etableringslotsen och olika arbetsmarknadspolitiska program där mentorskap förekommer.Syfte: Syftet med uppsatts är att belysa vilket stöd mentorerna erbjuder de nyanlända och hur mentorerna arbetar med de nyanlända.Metod: För att erhålla kunskap om vilka stödåtgärder som erbjuds och hur de används av mentorerna genomförde vi ett antal intervjuer med ombedda yrkesverksamma mentorer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre olika huvudkategorier, Att lägga upp individuella strategier mot mål, Skapa förutsättningar för att ta sig ut i arbetslivet, Skapa förutsättningar till personlig utveckling. Mentorerna använde olika strategier för att stötta deltagaren framåt i den aktiva förändringsprocessen varav alla är individuellt anpassade.Konklusion: Mentorerna använde sig av en blandning av många olika teorier, vi kan se likheter i resultatet till Strength modell of Case mangement, Empowerment, och Kasam..

Detta examensarbete är en studie av hur nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning.

Vårt syfte med detta arbete är att utifrån de undersökningar vi gjort, med hjälp av frågeformulär, samt intervjuer ta reda på hur mentorskapet fungerar på den aktuella skolan. När vi fått kunskap om skolans mentorskapssystem vill vi kunna utläsa hur det fungerar i praktiken. Vi vill se om deras mentorskapssystem är ett bättre tillvägagångssätt än vad det mer traditionella klassföreståndarsystemet är. Vi tittar närmare på vad det kan finnas för eventuella problem, varför har de uppstått och hur kan mentorskapet på skolan förbättras? Vi kommer att gå in i verksamheten på ett djupare plan för att kunna få en så rättvis bild som möjligt.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Kvinnligt karriäravancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida mentorskap kan vara ett sätt för skolan att förbättra sin verksamhet i riktning mot uppdraget vad avser elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vidare syftar den till att undersöka hur skolledningen kan främja detta arbetssätt genom skolans organisation och påverkan av lärarnas förståelse och arbetsmönster. Detta undersöktes genom intervjuer med rektor samt ett urval av personal och elever vid Transtenskolan, där mentorskap ingår i profilen, samt genom analys av dokument relaterade till skolans verksamhet.Huvudresultatet var att Transtenskolans mentorskapsmodell hjälper till att strukturera lärarnas arbetsmönster så att skolan uppfyller sitt tydligast uttalade syfte, att mentorn ska ta ett totalansvar för sina elever inom ramen för skolans befintliga struktur och organisation. Mentorskapet har störst betydelse för elevernas sociala situation och utveckling. Det är dock huvudsakligen de vuxnas engagemang i och relation till eleverna som är avgörande, inte mentorskapet i sig.I diskussionsavsnittet finns förslag till förbättringsstrategier och vidare forskning.

Syfte: Att belysa nyblivna barnmorskors upplevelse av att börja arbeta inom yrket. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Deltagare/urval: Sex barnmorskor i norra regionen i Sverige intervjuades och samtliga hade arbetat mellan ett och tre år som barnmorska, inom prenatal vård, förlossningsvård och/eller antenatal vård. Resultat: Sex kategorier hittades: Att pendla mellan glädje och osäkerhet, Att känna stöd, Att uppleva för lite handledning och mentorskap, Att uppleva arbetsmiljön hämmande, Att formas med tiden och Att ha förberett sig via utbildningen, samt nio subkategorier och det övergripande temat: Att befinna sig i en bergoch dalbana. Slutsats: Det är ett stort steg att börja arbeta som barnmorska.

The aim of this thesis is to establish a ?förvaltningsplans? template to Fastighetskontoret in Vasteras city. Further general information about the mission was given at our first meeting with Rolf Haraldsson, who happened to be our mentor and works at Fastighetskontoret in Vasteras city.We agreed that using the software Excel was the most appropriate way to establish the template, because Fastighetskontoret also make use of Excel in their internal system, and also because Excel has a more friendly user interface and it is more easier to use compared to other software that have complex templates.One of the first things we did was to get in contact with different fastighetskontors around Sweden so that we could either take part of their ?förvaltningsplaner? or get referred to other material that could have been used. But this turned out to be an unsuccessful strategy.

I Sverige är skolan en av de största arbetsplatserna där det är av största vikt att ta arbetsmiljön ibeaktande. Introduktionen faller inom arbetsmiljöramen och det är arbetsgivarens ansvar att jobba meddensamma. Mitt syfte var att utföra en kvalitativ studie om vilken uppfattning rektorer har avintroduktion till nyutbildade lärare. Jag önskade även undersöka vilken betydelse de såg sig själva ha påintroduktionen. Mina frågeställningar var hur sker introduktionen av nyanställda enligt rektorerna?Vilka är de uppfattningar som rektorerna har om värdet av introduktion? Vilka hinder finns för att kunnagenomföra en god introduktion enligt rektorerna? Det var sex rektorer som blev intervjuade.

Kvinnor har uppfattats som effektiva i ett transformativt ledarskap vilket även haft en positiv inverkan på ett effektivt samarbete i en arbetsgrupp. Ett effektivt samarbete krävde gemenskap i arbetsgruppen vilken kunde kompliceras av såväl arbetsrelaterade som relationsrelaterade konflikter. Åtta kvinnliga mellanchefer intervjuades med fokus på deras arbetssätt som chefer och deras uppfattningar om eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga medarbetare och kollegor i olika avseenden. Resultatet från en kvalitativ innehållsanalys visade att ett effektivt samarbete krävde såväl tydliga arbetsroller och mål som en gemenskap med och förståelse för varandra. Kvinnliga medarbetare upplevde ett behov av relationer i arbetsgruppen och ett psykosocialt stöd.

Målet med examensarbetet var att ta fram en kravspecifikation till KTH:s och ICT:s webbportal avseende utökning av tjänster för förmedling av sommarjobb, mentorskap, studiebesök och projektidéer. Syftet är att beskriva hur de fyra tjänsterna kan fungera i interaktionen mellan användaren och webbportalen. Det hela sammanställdes i en kravspecifikation med hjälp av användarfall. Metoden som valdes för att genomföra arbetet var aktionsforskning. Första steget i metoden var att studera webbportalen och sedan genom intervjuer och diskussioner ta fram användarfallen.

Efter sin specialistutbildning börjar barnmorskor i ett helt nytt yrke, vilket kan innebära rädsla och osäkerhet, men även spänning och positiv förväntan. Det behövs stöd i form av till exempel ett välstrukturerat mentorskap. För att kunna ge god vård och etablera en förtroendefull relation till kvinnor och deras familjer behöver barnmorskorna själva vara trygga i sin yrkesroll. Syftet med studien var att få kunskap om barnmorskors upplevelse av att bli självständig i sin yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

SammanfattningDenna studie handlar om lärarens första år i yrket, introduktionsåret. Alla nyblivna lärare måste genomgå introduktionsåret med mentor innan de kan söka sin lärarlegitimation.Studiens övergripande syfte är att få kunskaper om hur introduktionsåret för nyblivna lärare fungerar i en kommun i mellersta Sverige. Mer specifikt vill jag belysa och analysera nyblivna lärare och mentorer om deras uppfattning om och upplevelser av introduktionsåret. Studiens syfte preciseras med följande frågeställningar:- Vilka uppfattningar har nyblivna lärare respektive mentorer om introduktionsåret?- Hur beskriver nyblivna lärare respektive mentorer introduktionsåret?- Vilka hinder och möjligheter identifierar nyblivna lärare respektive mentorer i arbetet med att genomföra ett så bra introduktionsår som möjligt?Metoden har varit en kvalitativ och kvantitativt undersökning i form av intervjuer av tre nyblivna lärare och sex mentorer samt en enkätundersökning med 18 deltagande respondenter.Jag har analyserat intervjuerna i fyra olika teman som redovisas i resultatavsnittet.Resultatet av studien är att samtliga intervjuade deltagare tycker att introduktionsåret är en bra verksamhet, möjligheterna är många med en mentor som hjälp det första året.