När idrottare hamnar i en svacka kan de vända sig till en idrottspsykolog och det är den processen studien utgår ifrån. Studien avser att undersöka upplevelserna som sker vid Mentala idrottssvackor hos både idrottare och idrottspsykologer, och därigenom sker en jämförande studie. Urvalet har bestått av fyra idrottspsykologer och tre idrottare. Materialet har samlats in via intervjuer som sedan kategoriserats i gemensamma kategorierna: Mentala svackor, livshändelser, prestation, rådgivning, bakomliggande faktorer, generella övningar, mental träning, spänningsnivå, koncentration, visualisering, mål, självförtroende och självbild, rutiner och planering samt framtiden. Resultatet visar på att arbetet som sker vid Mentala svackor är en individuellprocess med utgångspunkt från varje idrottares egen tolkning och arbetet med mål är centralt för både idrottspsykologer och idrottare.

När idrottare hamnar i en svacka kan de vända sig till en idrottspsykolog och det är den processen studien utgår ifrån. Studien avser att undersöka upplevelserna som sker vid Mentala idrottssvackor hos både idrottare och idrottspsykologer, och därigenom sker en jämförande studie. Urvalet har bestått av fyra idrottspsykologer och tre idrottare. Materialet har samlats in via intervjuer som sedan kategoriserats i gemensamma kategorierna: Mentala svackor, livshändelser, prestation, rådgivning, bakomliggande faktorer, generella övningar, mental träning, spänningsnivå, koncentration, visualisering, mål, självförtroende och självbild, rutiner och planering samt framtiden. Resultatet visar på att arbetet som sker vid Mentala svackor är en individuellprocess med utgångspunkt från varje idrottares egen tolkning och arbetet med mål är centralt för både idrottspsykologer och idrottare.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och Mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Detta är en undersökning om navigation i tredimensionella miljöer, ellermer specifikt, om att navigera i en miljö som presenterar en molekylmodellav ett nätverk. Arbetet har täckt både konstruktion av modellen ochen undersökning av mänskliga spatiala förmågor, metaforer och Mentalamodeller.Undersökningen är kvalitativ och består av två delar, observation och entänka-högt metod. Resultat från undersökningen gav intressanta resultatangående både gränssnittet och kopplingen mellan försökspersonernasMentala modeller och den presenterade metaforen..

Anknytningsmönster och förklaringsstil (attribution) är två Mentala modeller som påverkar hur vi ser oss själva, andra och vår omvärld. Tidigare forskning visar att ett samband existerar mellan konstrukten men ingen forskning har undersökt relationen mellan anknytningsmönster och de Mentala modellerna av förklaringsstil. Syftet med denna studie var därför att se hur dessa relaterar till varandra. I studien deltog 54 psykologistudenter och konstrukten mättes genom en sammansatt enkät med mätinstrument för anknytningsmönster och förklaringsstil. Resultatet visade att personer med trygg anknytning gjorde fler optimistiska förklaringar till negativa händelser (snarare än positiva händelser) medan personer med otrygg anknytning gjorde fler pessimistiska förklaringar.

Studiens syfte var att undersöka relationen mellan fostermödrars Mentala representationer av anknytning i sitt förhållande till sina föräldrar under barndomen och deras Mentala representationer av sitt förhållande som omvårdare till sitt fosterbarn. Data samlades via två strukturerade intervjuer, Adult Attachment Interview (AAI: George, Kaplan & Main, 1985) och Caregiving and Attachment Interview (CAI: Bengtsson & Psouni, 2007). Hypotesen var att det skulle finnas ett samband mellan hur fostermödrar upplevde sitt förhållande med sina egna föräldrar, och hur de representerar sitt förhållande till sina fosterbarn. Resultaten visade en överensstämmelse mellan hur fostermödrars nuvarande tankar och känslor angående anknytning och deras tankar och känslor som vårdare till sina fosterbarn. Vidare analys visade starka samband mellan AAI och CAI när det galler upplevelser av kärlek, avvisande och Mentala tillstånd av skuldkänsla, reflektion och konsekvent tänkande.

Introduktion. Mental träning är ett begrepp som innefattar olika faktorer och har visats kunna ha en positiv inverkan på fysisk prestationsförmåga inom idrott. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka svenska elitsatsande längdskidåkares användning av olika Mentala strategier under träning och tävling samt huruvida användandet av dessa påverkas av idrottarens tävlingsnivå, träningsvolym, kön och ålder. Metod.

Den här studien syftar till att undersöka vilka designelement som är av vikt för att stödja den Mentala modellen vid en gränssnittsmigration från stor till liten skärm. Studien syftar även till att undersöka om dessa skiljer sig vid migrering av gränssnitt med olika ändamål.Med utgångspunkt från tre existerande migrerade gränssnitt inom ändamålen Nyhetsuppdatering, Social Networking samt Resesökning har utifrån teori kartlagts hur dessa gränssnitt hanterar olika designelement vid migrering. Vidare karaktäriseras studien av en kvalitativ ansats och grundar sig i en empirisk undersökning i form av en observerad, uppgiftsbaserad utvärdering med efterföljande djupintervju.Slutsatsen som efter studien kunde dras var att samtliga designelement som under migreringen nyttjades på det mindre gränssnittet var av vikt för att stödja den Mentala modellen. Dessa skiljde sig dock mellan gränssnitt av olika ändamål. Vidare kunde slutsatsen dras kring att olika designelement var av olika vikt för ett stödjande av den Mentala modellen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka förekomst, hantering och upplevda orsaker till Mentala blockeringar inom kvinnlig truppgymnastik på nationell ungdoms- och juniornivå.? Vilken typ av övning är den vanligaste Mentala blockeringen inom kvinnlig truppgymnastik?? Hur visar sig blockeringarna enligt gymnasterna och tränarna?? Vilka orsaker till uppkomsten av Mentala blockeringar kan utläsas utifrån gymnasterna och tränarnas berättelser?? På vilka sätt har gymnaster och tränare försökt hantera Mentala blockeringar?MetodStudien inleddes med en litteratursökning för att finna tidigare forskning. Därefter utformades en enkät i två versioner (för tränare och gymnaster) och dessa delades ut till gymnaster och tränare på nationell ungdoms- och juniornivå i sex olika föreningar. Gymnasterna valdes efter tränings- och tävlingsnivå och har en medelålder på 14 år.ResultatResultatet visade att Mentala blockeringar är ett mycket vanligt fenomen inom truppgymnastiken och något som majoriteten av gymnasterna någon gång drabbats av. Blockeringarna visar sig ofta genom att gymnasten vägrar eller helt utesluter övningen ur sin träning och blockeringarna är vanligast i grenen tumbling.

Studiens syfte var att undersöka det Mentala välbefinnandet hos högskolestudenter vid en sjöfartshögskola i Sverige, och att jämföra det Mentala välbefinnandet mellan utvalda kategorier av studenter. Studien undersökte huruvida de studenterna med tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss upplevde ett större mentalt välbefinnande än de studenter utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss. Det gjordes genom Antonovskys livsfrågeformulär, Känslan av Sammanhang (KASAM). Totalt 109 av 114 studenter fyllde i Antonovskys livsfrågeformulär. Resultatet visade att studenternas medelvärde på 130 KASAM-poäng låg inom gränserna för ett gott mentalt välbefinnande, men var under värdet vad som anses normalt.

Detta är en fallstudie som handlar om arbetet med en sångelev som påstod sig inte kunna sjunga. Eleven hade byggt upp stora Mentala hinder kring sin sångförmåga, och studien tar upp dessa hinder samt de processer som utlöstes vid försöken att komma runt dem.Syftet med studien är att undersöka tankegångarna kring undervisningen av eleven samt de övningar som användes. Studien belyser också de processer eleven och läraren gick igenom samt diskuterar deras betydelse och innebörd.Studien bygger på lärarens anteckningar från 30 lektionstillfällen, utspridda på ca två år, samt lärarens och elevens reflektioner efteråt.Resultatet visar några av de processer som bildades under arbetets gång, samt att eleven kunde klara av mer än hon trott var möjligt genom att utveckla rätt inställning och ha tillgång till bra verktyg..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att kartlägga den Mentala hälsan bland brandmän på sex av Storstockholms brandförsvars (SSBF) stationer. Ytterligare syfte var att undersöka vilka faktorer relaterade till arbetsmiljön som göra att brandmännen mår bra respektive mår mindre bra. Dessutom ville studien undersöka om det finns samband mellan brandmännens upplevda Mentala hälsa och arbetsrelaterade faktorer, så som antal larm/år, befattning och antal år jobbat inom yrket? Hur upplevs den Mentala hälsan på de sex stationerna i SSBF?Vilka faktorer relaterade till arbetsmiljö anser brandmännen påverkar deras Mentala hälsa?Finns det ett samband mellan brandmännens upplevda Mentala hälsa och arbetsrelaterade faktorer, så som antal larm/år, befattning och antal år jobbat inom yrket? MetodDatainsamlingen till undersökningen skedde med en kvantitativ enkätmetod. Målgruppen var 116 brandmän med samtliga befattningar i utryckande tjänst på de sex brandstationerna.

Syftet med denna studie är att utifrån sociokulturellt perspektiv, utforska hur tre musikpedagoger beskriver att de använder sig av Mentala träningsmetoder i sin undervisning. Vilka Mentala träningsmetoder beskriver tre musikpedagoger att de använder sig av i sin undervisning? På vilka sätt beskrivs dessa metoder komma till användning?Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma musikpedagoger som använder sig av mental träning på varierade sätt i sin pedagogiska verksamhet. I resultatet framkommer att ju mer utbildning i mental träning musikpedagogerna har, desto tydligare och mer uttalad strategi beskriver de. De beskrivna strategierna betraktas som generaliserbara lärandehjälpmedel som utgår från en grundidé.

Syftet med denna rapport har varit att undersöka om det föreligger några skillnader mellan 5-åriga och 8-åriga barns sätt att minnas detaljer, antingen med hjälp av Mentala bilder eller rent verbalt. Som metod användes kognitiv intervjuteknik (KI) och ostrukturerad intervjuteknik (OI). Barnen fick tillsammans se två korta sketcher från en film med Herr Gunnar Papphammar. Femton minuter senare intervjuades barnen antingen med den kognitiva intervjutekniken eller med den ostrukturerade. Resultatet visade endast en signifikant skillnad när det gäller barnens ålder och hågkomna detaljer.

Min frågeställning var huruvida avslappningsträning är relevant för musiklärarstudenters musikaliska utveckling. Jag lät en grupp om elva musiklärarstudenter på Musikhögskolan i Piteå träna avslappning till cd under fyra veckor. Som metod för att utvärdera effekten av avslappningsövningarna använde jag mig av enkäter. Resultatet visade att de allra flesta upplevde positiva effekter, fysiska och/eller Mentala i större eller mindre utsträckning. Det framkom också att undervisningen brast gällande Mentala förberedelser inför konserter och uppspelningar..