Arbetstillfredsställelse är ett komplext, men intressant begrepp som undersöks ur olika perspektiv och inom olika akademiska discipliner, vilket anses bidra med kunskap inom olika områden, exempelvis hälsa och sjukfrånvaro. Inom arbetssociologin undersöks arbetstillfredsställelse ofta utifrån den anställdes perspektiv, vilket är fallet i denna studie. Fokus i denna studie är lagd på variabler som anses kunna förklara stressen i arbetet i både negativ och positiv bemärkelse, eftersom de anses påverka arbetstillfredsställelse. Med detta syfte formulerade jag en frågeställning för att ta reda på i vilken mån mentala arbetskrav, autonomi och socialt stöd från arbetskamrater påverkar de anställdas tillfredsställelse i arbetet. För att besvara frågeställningen valde jag kvantitativ ansats.

Föreliggande uppsats analyserar Erik Lindegrens ekfraser till tre av Halmstadgruppens målningar urett intermedialt perspektiv. Målningarna är Hamn av Axel Olson från 1939, Kosmisk moder avWaldemar Lorentzon från 1935, samt Det är fullbordat av Erik Olson från 1943. I verketHalmstadgruppen (1947) skrev Erik Lindegren ekfraser till dessa och ytterligare 35 målningar.Ekfrasen gavs i samtliga fall samma titel som målningen.Min analys har sitt huvudsakliga mål i att undersöka hur ekfraserna samspelar med ochlevandegör målningarna i textmediet. Analysen bygger metodologiskt på en närläsning av dikterna,med fokus på hur olika bildmediala komponenter manifesteras i texten. I detta ingår bland annat attidentifiera artefakter från bilden, undersöka strukturella och formmässiga anpassningar, analyseraspatiala och temporala förhållanden, gemensamma begreppskomplex och sinnesstämningar.Ur teoretisk synpunkt utgör begreppen ekfras och enargeia en grund, tillsammans medWerner Wolfs terminologi i The Musicalization of Fiction.Undersökningen visar att de analyserade ekfraserna använder sig mycket olika sätt attlevandegöra det bildmediala materialet.

Resultat från tidigare studier inom sexuella trakasserier hos sjuksköterskor och undersköterskor visar på emotionella konsekvenser som påverkar individen som blir utsatt och även organisationen denne verkar inom. Denna C-uppsats är en av de första kvalitativa studier, som inriktat sig på offrets känslomässiga upplevelser från och under trakasserier, som genomförts i Sverige. Denna studie utökar den tidigare förståelsen av vilka faktorer som påverkar upplevelsen i situationen och hur personerna hanterar känslor efter att ha blivit trakasserad. Syftet med denna studie var att undersöka levda erfarenheter, känslor och emotioner av sexuella trakasserier hos personer i lågstatusyrken inom vården i Sverige. Följande genomfördes intervjuer med sex personer vilka arbetade som undersköterska eller vårdbiträde i en kommun i norra Sverige.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka elitledares hantering av stressade elitgymnaster under tävling inom truppgymnastik.Hur använder sig elitledare inom truppgymnastik av idrottspsykologi?Vilka mentala eller psykologiska metoder använder ledare för att hjälpa de aktiva i tävlingssituationen för att bemästra stressituationer?MetodKvalitativa djupintervjuer har används. Fyra elitledare som tränar junior eller senior damer i truppgymnastik i fyra olika Stockholmsföreningar har intervjuats, två kvinnliga och två manliga.Resultat3 av 4 ledare tycker att man absolut ska arbeta med idrottspsykologi med elitgymnaster. 3 av 4 ledare tycker att de kan se om deras gymnaster är stressade bl.a. genom deras kroppsspråk.

I dagens samhälle finns det en uppsjö av olika trenddieter som förespråkas i medier. En av de senaste årens mest uppmärksammade kosthållning är glykemisk index. I en värld där medier har stor makt att förmedla olika beskrivningar av verkligheten blir det därför intressant att undersöka vad medierna egentligen kommunicerar genom sin framställning av GI. Syftet med uppsatsen är att analysera hur GI framställs i svensk morgon- respektive kvällstidning och vilka föreställningar och normer om kost som denna föreställning kommunicerar. Studien består av en kvalitativ medietextanalys av redaktionella artiklar tagna ur kvällstidningen Aftonbladet och morgontidningen Dagens Nyheter mellan 1997-03-01 och 2006-12-31.

Inom området för varumärkesutvidgningar genom varumärkesallianser har tidigare forskning visat på sambandet mellan en kunds associationer till de enskilda varumärkena och dennes uppfattning av alliansvarumärket. Annan forskning har visat på betydelsen av informationskonsekvens i varumärkesattribut för hur kunden uppfattar varumärken. Denna studies ambition är att dra en länk mellan dessa forskningsområden och försöka fördjupa förståelsen om hur kunden skapar sig en varumärkesbild till en varumärkesallians. Avsikten är att jämföra förändringar av varumärkesattityden hos konsumenterna om ett välkänt respektive mindre känt ledarvarumärke, inom samma produktkategori, ingår i en varumärkesallians tillsammans med; (1) ett partnervarumärke i en överensstämmande produktkategori, (2) ett partnervarumärke i en icke överensstämmande produktkategori. Målet är att försöka dra generella slutsatser kring huruvida partnervarumärkets tillhörande produktkategori har betydelse för kundens varumärkesbild.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer någon diskursiv diskriminering gentemot hbtq-personer. Detta undersöks genom att analysera hur skillnad mellan hbtq-personer och svenska, heterosexuella majoriteten konstrueras i en hatbrottskontext i tidningarna Dagens Nyheter, Västerbottens-Kuriren samt Helsingborgs Dagblad under perioden 1 januari 2003 fram till 1 januari 2012.Studien vilar på en teoretisk utgångspunkt om att identitet är socialt konstruerat samt att medierna utgör en viktig arena för dessa konstruktioner. I studien har en kvantitativ innehållsanalys kombinerats med en diskursanalys som tar avstamp i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursanalysen bygger på två delar, i ett första steg fokuserar den på problemformulering där problem, orsak och lösning kartläggs för att sedan i ett andra steg kartlägga texternas analogikedjor kring hur identiteterna offer och gärningspersoner skapas i diskursen. I den kvantitativa delen ingår 246 nyhetstexter som handlar explicit om hatbrott.

Syftet kan beskrivas med följande fråga: Hur skall mötet mellan en elev med diabetes och skolan genomföras, enligt föräldrar och lärare för att mötet skall bli så optimalt som möjligt för alla inblandade parter? Teori: Pedagogik som behandlar samarbetet mellan hem och skola har använts. Medicinska studier som beskriver diabetes samt de fysiska, mentala och sociala konsekvenserna av diabetes har också utnyttjats. Metod: En kvalitativ ansats och informationsinsamling i form av djupintervjuer har genomförts. Fem föräldrar och fyra lärare till barn med diabetes intervjuades.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Äldre kvinnor med kronisk smärta är en stor och underskattad grupp i dagens samhälle. Den kroniska smärtan begränsar deras vardag och påverkar deras relation till andra människor. Syftet med studien är att belysa äldre kvinnors upplevelse av att leva med kronisk smärta. Studien genomfördes som en intervjustudie och med en kvalitativ ansats. Åtta äldre kvinnor från norra Sverige över 65 år deltog i studien.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Nya operationsmetoder inom hjärtkirurgin effektiviserar sjukhusvården och kan medföra kortare vårdtider för patienten. Kunskap och förståelse kring patientens upplevelser efter operationen, bidrar till att vård och behandling på sjukhus optimeras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av den första tiden i hemmet efter en hjärtoperation. Metoden utgörs av en litteraturstudie. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys har tio artiklar analyserats.

Hjärntumör kan vara en kronisk sjukdom som påverkar människan på många olika sätt. Sjukdomens förlopp, behandling och prognos inverkar på den fysiska psykiska och sociala hälsan och därmed påverkar människors livskvalitet och välbefinnande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av livskvalitet och att leva med hjärntumör hos vuxna människor. En beskrivande systematisk litteraturstudie användes för att analysera de elva vetenskapliga artiklarna. Analysen resulterade i fyra kategorier: fysiska förändringar medför svårigheter i det dagliga arbetet, känslomässig påfrestning innebär lidande, att känna dödsångest och att känna behov av socialt stöd.

Den här studien genomsyras av demokratiarbetet i förskolan. Vi lever idag i ett demokratiskt samhälle. Även i läroplanen för förskolan finner man att demokratiarbetet är något som ska genomsyra arbetet med barnen på förskolan. Studiens syfte är att synliggöra hur pedagoger talar kring arbetet med demokrati i förskolan samt vilka aspekter de lyfter fram. Forskningsfrågan lyder därför: Hur talar pedagoger kring arbetet med demokrati i förskolan, och vilka samtalsämnen aktualiseras? Studien har ett dialogistiskt synsätt.

Denna uppsats är en studie av rapporteringen av terroristattentaten i Madrid 2004, London 2005 och Moskva 2010 i Dagens Nyheter. Genom Van Dijk och Faircloughs diskursanalys har jag analyserat fem artiklar ifrån morgontidningen. Med anledning till fördelningen mellan väst och öst, och bilden som skapats av dessa i media, har jag gjort en studie i ?vi? och ?dem? relaterade perspektiv. Där Madrid och London fått representera det västerländska medan Moskva stått för det österländska.