Den här etnologiska uppsatsen undersöker hur Ikea och Volvo reproducerar en svensk identitet genom sin marknadsföring. Detta görs genom en semiotisk innehållsanalys av två reklamfilmer från 2013 och 2014 från Volvo, samt genom fältobservationer på Ikeas varuhus i Kungens Kurva, Stockholm. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter bygger på Stuart Halls resonemang kring representationer, samt tidigare forskning kring nationell identitet. I den semiotiska innehållsanalysen undersöks hur varumärkena använder sig av tecken, symboler och ikoner som fungerar som representationer av en svensk identitet, representationer som är budskapsbärare av normer, värderingar och mening. Undersökningen visar att varumärken som Ikea och Volvo upprätthåller, reproducerar och konstituerar en föreställning om en svensk identitet och därmed även den nationella gemenskapen..

Kommunikation är en grundläggande källa till spridning av kunskap med en påverkan på både individ och samhälle varpå ett intresse föreligger i att undersöka fenomenet närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka sociala representationer potentiella medarbetare har av ett attraktivt Employer Brand. Vidare syftar studien till att kartlägga sociala representationer av Länsförsäkringar Skaraborgs Employer Brand. Empirin samlades in genom enkäter och i studien ingick 207 högskolestudenter. Resultatet visade att Symboliska Image-attribut värderas högre än Funktionella Image-attribut men att båda dimensionerna är betydande gällande ett attraktivt Employer Brand.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att få syn på vad som utmärkte nyexaminerade lärares beskrivning av vad och hur de använder lärarutbildningen i sin profession, med fokus på de teoretiska momenten. Den dominerande bilden i tidigare forskning är att nyblivna lärare upplever många svårigheter under den första tiden i yrket. I det nya Lärarprogrammet från 2001 fanns en strävan efter att utbildningen skulle bli mer vetenskaplig och akademisk. Vi undersökte om lärare, examinerade från den nya utbildningen, beskrev att de hade nytta av de teoretiska momenten och om dessa på något sätt underlättade i vardagen. Vi har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor.

Muntlig bedömning är, från och med höstterminen 2011, något som alla matematiklärare inom gymnasieskolan kommer att få genomföra då en muntlig del läggs som obligatorisk för alla elever inom årskurs 1. Syftet med den här studien är därför att konstruera kriterier som lärare kan använda som hjälp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga på elevers representationsformer och transformationer däremellan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades då de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrån ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar både missuppfattningar och förståelse beroende på hur dessa transformationer ter sig.

När idrottare hamnar i en svacka kan de vända sig till en idrottspsykolog och det är den processen studien utgår ifrån. Studien avser att undersöka upplevelserna som sker vid mentala idrottssvackor hos både idrottare och idrottspsykologer, och därigenom sker en jämförande studie. Urvalet har bestått av fyra idrottspsykologer och tre idrottare. Materialet har samlats in via intervjuer som sedan kategoriserats i gemensamma kategorierna: mentala svackor, livshändelser, prestation, rådgivning, bakomliggande faktorer, generella övningar, mental träning, spänningsnivå, koncentration, visualisering, mål, självförtroende och självbild, rutiner och planering samt framtiden. Resultatet visar på att arbetet som sker vid mentala svackor är en individuellprocess med utgångspunkt från varje idrottares egen tolkning och arbetet med mål är centralt för både idrottspsykologer och idrottare.

När idrottare hamnar i en svacka kan de vända sig till en idrottspsykolog och det är den processen studien utgår ifrån. Studien avser att undersöka upplevelserna som sker vid mentala idrottssvackor hos både idrottare och idrottspsykologer, och därigenom sker en jämförande studie. Urvalet har bestått av fyra idrottspsykologer och tre idrottare. Materialet har samlats in via intervjuer som sedan kategoriserats i gemensamma kategorierna: mentala svackor, livshändelser, prestation, rådgivning, bakomliggande faktorer, generella övningar, mental träning, spänningsnivå, koncentration, visualisering, mål, självförtroende och självbild, rutiner och planering samt framtiden. Resultatet visar på att arbetet som sker vid mentala svackor är en individuellprocess med utgångspunkt från varje idrottares egen tolkning och arbetet med mål är centralt för både idrottspsykologer och idrottare.

Landskapsarkitekturen kommuniceras idag i de flesta fall med hjälp av bilder. Bilden är ett oexakt kommunikationsmedel då den tolkas utifrån personliga erfarenheter. Detta innebär att kommunikationen av landskapsarkitektur är uppbyggd av personliga tolkningar. Uppsatsens syfte är att uppnå en djupare förståelse för hur landskapsarkitekturen påverkas av att använda bilden som medel för kommunikation. Detta uppnås genom att i en litteraturstudie undersöks de konsekvenser som följer då landskapsarkitektur kommuniceras med hjälp av bilder. Litteraturstudien har visat att landskapsarkitekten är verksam i en värld som är uppbyggd av representationer. Ända från det att vi får ett uppdrag till att det är färdigställt så kommunicerar, diskuterar och arbetar vi oss fram med hjälp av representationer. Representationer är att betrakta som tolkningar och utelämnar därmed alltid information, men de hjälper oss också att förstå komplexa sammanhang. Landskapsarkitekturen rymmer subjektiva och objektiva värden, de subjektiva värdena är de vi har svårt att sätta ord på medan de objektiva för oss är lättare att kommunicera.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Förskolans miljö är en viktig del i förskolans verksamhet och vår studie undersöker hur pedagoger tolkar barns inflytande över förskolans miljö. Fokus under undersökningen är vårt antagande om att pedagogernas sociala representationer påverkar barns möjligheter till inflytande över förskolans miljö. Vår uppfattning är att förskolans läroplan ger utrymme för olika tolkningar av hur pedagoger bör sträva mot målen i förskolans läroplan och därmed spelar de sociala representationerna en stor roll i hur dessa tolkas. Vi menar att pedagogernas sociala representationer formar verksamheten i förskolan och därmed även barnens möjligheter till inflytande över förskolans miljö. Undersökningen är baserad på tre olika fokusgruppsintervjuer med pedagoger i förskolan som deltagare och syftet var att diskussionerna skulle synliggöra pedagogernas olika tolkningar av barns inflytande över förskolans miljö. Vår studie visar att pedagogerna anser att de arbetar medvetet med att barnen ska ha inflytande över förskolans miljö, samt att de sociala representationerna skiljer sig mellan de olika förskolorna.

Detta är en undersökning om navigation i tredimensionella miljöer, ellermer specifikt, om att navigera i en miljö som presenterar en molekylmodellav ett nätverk. Arbetet har täckt både konstruktion av modellen ochen undersökning av mänskliga spatiala förmågor, metaforer och mentalamodeller.Undersökningen är kvalitativ och består av två delar, observation och entänka-högt metod. Resultat från undersökningen gav intressanta resultatangående både gränssnittet och kopplingen mellan försökspersonernasmentala modeller och den presenterade metaforen..

Anknytningsmönster och förklaringsstil (attribution) är två mentala modeller som påverkar hur vi ser oss själva, andra och vår omvärld. Tidigare forskning visar att ett samband existerar mellan konstrukten men ingen forskning har undersökt relationen mellan anknytningsmönster och de mentala modellerna av förklaringsstil. Syftet med denna studie var därför att se hur dessa relaterar till varandra. I studien deltog 54 psykologistudenter och konstrukten mättes genom en sammansatt enkät med mätinstrument för anknytningsmönster och förklaringsstil. Resultatet visade att personer med trygg anknytning gjorde fler optimistiska förklaringar till negativa händelser (snarare än positiva händelser) medan personer med otrygg anknytning gjorde fler pessimistiska förklaringar.

Konfliktrelaterat sexuellt våld är ett fenomen som fått stor internationell uppmärksamhet under de senaste två decennierna. Det har talats om passiva och sårbara kvinnor som brutalt våldtagits av uniformklädda män. I realiteten drabbas dock även män och pojkar av sexuellt våld och våldtäkt, likväl gör sig kvinnor och flickor skyldiga till sexuella övergrepp i konflikter. UN Action är det internationella organ som FN använder för att kordinera sitt arbete mot konfliktrelaterat sexuellt våld och denna uppsats syftar till att analysera UN Action:s diskursiva representationer av förövarna och offren. Dessa representationer diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning som har dekonstruerat de hegemoniska representationerna av det konfliktrelaterade sexuella våldets förövare (män) och offren (kvinnor), samt påvisat andra kontignenta diskursiva representationer; så som ?män och pojkar som offer? samt ?kvinnor och flickor som förövare?.

Introduktion. Mental träning är ett begrepp som innefattar olika faktorer och har visats kunna ha en positiv inverkan på fysisk prestationsförmåga inom idrott. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka svenska elitsatsande längdskidåkares användning av olika mentala strategier under träning och tävling samt huruvida användandet av dessa påverkas av idrottarens tävlingsnivå, träningsvolym, kön och ålder. Metod.

I uppsatsen analyseras representationer av den groteska kvinnliga kroppen i feministisk konst. Alltfler konstnärer väljer att i sin konst utforska gränslanden i uttryck, så som det karnevalistiska, hysteriska och motbjudande. Utifrån en fallstudie som fokuserar på tre nutida konstnärer vilka arbetar med det groteska uttrycket vid framställningar av kvinnliga kroppar studeras intentionerna bakom deras verk. Kropparnas emancipatoriska potential problematiseras därefter utifrån postkoloniala teorier, feministisk konstvetenskap och queerteori. Att använda representationer av en kropp som definieras som kvinnlig är inte ett ofarligt projekt.

Den här studien syftar till att undersöka vilka designelement som är av vikt för att stödja den mentala modellen vid en gränssnittsmigration från stor till liten skärm. Studien syftar även till att undersöka om dessa skiljer sig vid migrering av gränssnitt med olika ändamål.Med utgångspunkt från tre existerande migrerade gränssnitt inom ändamålen Nyhetsuppdatering, Social Networking samt Resesökning har utifrån teori kartlagts hur dessa gränssnitt hanterar olika designelement vid migrering. Vidare karaktäriseras studien av en kvalitativ ansats och grundar sig i en empirisk undersökning i form av en observerad, uppgiftsbaserad utvärdering med efterföljande djupintervju.Slutsatsen som efter studien kunde dras var att samtliga designelement som under migreringen nyttjades på det mindre gränssnittet var av vikt för att stödja den mentala modellen. Dessa skiljde sig dock mellan gränssnitt av olika ändamål. Vidare kunde slutsatsen dras kring att olika designelement var av olika vikt för ett stödjande av den mentala modellen.