Hunden har funnits vid människans sida i över 14 000 år och har länge haft en viktig roll i samhället. Hunden kan ha flera olika arbetsuppgifter, men idag fungerar de flesta hundar som sällskapshundar. Syftet med det här arbetet är att studera hur människors hälsa kan påverkas av att äga en hund, och om det finns någon skillnad mellan olika typer av hundägare. De flesta människor ser sina hundar som en del av familjen. Det är framför allt kvinnor som är hundägare och det är också den grupp som tillsammans med barn upplever en starkare relation till sin hund. Studier har visat att det kan finnas hälsosamma effekter av att äga en hund, men alla forskare är inte överens om varför de uppkommer.

Utbildningsfrågor, med särskilt fokus på elevers grundutbildning och måluppfyllelse, är ett angeläget och återkommande inslag i samhällsdebatten. Frågor som diskuteras är bland annat hur elevers lärande kan stimuleras och hur lärmiljöer bör utformas. Sveriges nationella styrdokument; Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11, har tydligt framskrivet att eleverna ska ges inflytande över utbildningens innehåll och utförande och att de ska ha möjlighet att ta initiativ till frågor som rör undervisningen. Genom att anta elevers perspektiv och låta deras röster få utrymme i debatten kan ytterligare kunskap tillföras kring hur olika aspekter av skolors lärmiljöer kan skapa förutsättningar för elevers lärande och utveckling. Syftet med studien är att utifrån elevers uppfattningar, erfarenheter och känslor skapa förståelse för hur de upplever och beskriver sitt lärande i skolan och vilka förutsättningar och faktorer de ser som betydelsefulla för sitt lärande och sin utveckling.

Det uppdrivna tempot under både arbetstid och fritid resulterar i att allt fler drabbas av fysisk- och psykisk ohälsa. Långdragen överbelastning kan leda till ett tillstånd av fullkomlig utmattning hos individen. Utmattningen kan diagnostiseras som utmattningssyndrom. Diagnosen inrymmer ett flertal kroppsliga och mentala obehag samt symptom och kan enklast förklaras som den sista fasen av stress. Rehabilitering av utmattningssyndrom kan ske i en hälsoträdgård.

Samhället och skolan följer varandra, de utvecklas hela tiden åt olika håll med olika pedagogik i grunden och olika politiker som styr. Däremot, det som följer med hela tiden, oavsett förändringar, och trots alla olika betygssystem, är att eleverna ska bedömas av sina lärare.  Bedömning och betygsättning är en viktig del i lärarens arbete och vikten av att det görs rätt och rättvist är i hög grad viktigt då det också kan sätta elevernas framtid på spel. Eleverna ska senare, efter grundskola och gymnasium, kunna söka sig vidare på sina betyg till högskola eller universitet. Det är viktigt att eleverna har fått rätt betyg, varken för höga eller för låga.

Inom arkitektur och samhällsplanering är rummet ett mycket grundläggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invånare och besökare krävs det att dessa är särskilt utformade efter människan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, ålder eller etnicitet. Under årens gång har dess användning varierat från nödvändiga aktiviteter till att idag främst bestå av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stärker den naturliga kontrollen och stödjer invånarnas medvetande om vilka människor som tillhör platsen.

Många människor finner det fascinerande att vistas i gränszoner mellan vattenområden; hav, sjöar, floder och staden där byggnader formar en tydlig silhuett. Vatten är en attraktion både för människan och för staden. Kajområden och strandpromenader är dessutom ofta platser för möten mellan människor då förutsättningarna att träffas på ett enkelt och naturligt sätt finns genom områdenas blandade funktioner. De fyller en social funktion, en yta där generationer blandas och där mänsklig aktivitet försiggår, konserter, marknader m.m. Men detta kan även skapa intressekonflikter som bör utredas och vägas mot varandra och om möjligt undvikas med en genomtänkt planering och gestaltning av områdena. I Lysekil finns en stadsnära kajpromenad som är mer än en kilometer lång.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka skadebilden hos några blivande lärare i idrott och hälsa och deras perspektiv på idrottsskador i relation till deras utbildning.Frågeställningarna var som följer:Vad anser lärarstudenter inom idrott och hälsa vara de främsta orsakerna till deras skadeuppkomster?I vilken utsträckning upplever studenter att idrottsskador påverkat deras möjlighet att genomföra utbildningen?På vilka sätt anser de skadedrabbade studenterna att lärosätet hjälper dem att genomföra och slutföra utbildningen då de blivit skadade?På vilket sätt tror studenterna att de kan besväras av sin skada i framtiden?MetodUndersökningen genomfördes med intervjuer. Sex studenter valdes ut som informanter genom ett riktat bekvämlighetsurval. Samtliga var mellan 22 och 25 år gamla. Intervjuerna varade mellan 17 och 32 minuter.

En landskapsarkitekt har mycket på sitt fat. Stora landskap och små. Urbana och rurala. Komplicerade landskap där många funktioner behöver få plats. Lokala frågor och internationella. Landskapsarkitektens arena förändras ständigt.

Denna uppsats är en sammanställning i dagboksform som berättar om hur jag lär känna Prag med hjälp av teckningen som verktyg. Tecknandet och skissandet är ett skapande arbete, men det syftar här inte till att formge och skapa nya platser, istället blir det ett sätt att närma sig staden och aktivt betrakta den. Dagboken är det som håller samman arbetet och beskriver kronologiskt, i både ord bild, den utveckling som sker under arbetets gång. Teoretiska referenser, och mina reflektioner kring dem, varvas med bilddagboken för att ge en djupare förståelse av processen och de frågor som dyker upp under arbetets gång. Den första delen ägnas åt att hitta och orientera sig i en okänd stad. Jag promenerar, men istället för att ta hjälp av befintliga kartor försöker jag skapa min egen genom att efter varje promenad rita små minneskartor. Även om minnet är diffust stämmer dessa små minneskartor trots allt relativt väl överens med verkligheten, även om vinklar och avstånd inte alltid är korrekta. Den första tiden upplever jag ett behov av att orientera mig och skapa sammanhang, men snart tycker jag mig ha en överblick och hittar ganska bra.

Fornlämningars skydd regleras i Lagen om Kulturminnen (KML) m.m. (1988:950). I samband med varje skoglig åtgärd är man skyldig att ta hänsyn till värdefulla kulturmiljöer och lämningar, detta stadgas i Skogsvårdslagen (1979:429). Förutom själva fornlämningen så är även omgivande mark, det så kallade fornlämningsområdet skyddat. 2 kap 1 § i KML säger vilka fornlämningar som är skyddade enligt KML, bland annat så tas gravar och boplatser upp (KML 1988:950).

Lövgången var ett vanligt element i trädgården under renässansen, och den var mer använd här i Sverige än i övriga Europa. Lövgången blev troligtvis mer använd i Sverige på grund av att det kallare klimatet inte kunnat erbjuda samma blomsterprakt året om vilket gjorde att man istället arbetade med mer stabila element. Några utav dessa lövgångar finns bevarade än idag och är nu mer än 250 år gamla. Två av dessa finns på Vrams Gunnarstorps och Skabersjös gods i Skåne. Lövgångarna på Vrams Gunnarstorp och Skabersjö har kommit att bli två värdefulla element i den Svenska trädgårdskonstens historia, och man är angelägen om att bevara dem länge det går.

Vi lever i en föränderlig värld vilket ger både möjligheter och utmaningar när det gäller att planera inför framtiden. Vägen dit är inte någon linjär ekvation och för att hantera denna ovisshet krävs stor respekt och anpassning till dynamik och föränderlighet. Stadens struktur formas av sin tid och befäster villkoren för livet i staden för en lång tid framöver men måste samtidigt kunna anpassas till de förändringar den utsätts för. Att bygga stad är en ständigt pågående process. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur planeraren kan arbeta för att hantera förändringar i urbana landskap för att möjliggöra eller underlätta för utveckling och anpassning till förändringar. Planerarens tankesätt, roll och verktyg gällande stadsbyggnad med fokus på föränderlighet och hållbarhet analyseras och problematiseras i uppsatsen.

Riksdagen har satt upp mål att det år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh. Jämfört med de 3,5 TWh som vindkraften producerade år 2010 är det en kraftig utbyggnad som kräver planering. Över hälften av den kommande kapaciteten projekteras för i områden med kallt klimat. Vid grundläggning i kallt klimat är problematiken kring tjäle något som ständigt måste beaktas. Grundläggning av fundament sker vanligtvis på frostfritt djup, oftast uppskattat från enklare beräkningar eller generaliserade kartor.

Detta examensarbete handlar om lokalisering och utformning av hållplatser på en föreslagen spårvägssträcka mellan Helsingborg och Höganäs i nordvästra Skåne. Det huvudsakliga syftet är att utforma hållplatsmiljöer och färdvägar på ett så tillgängligt, trafiksäkert och tryggt sätt som möjligt. Hänsyn tas även till befintliga och nya utbyggnadsområden samt spårvägens resandeunderlag. Den för spårväg föreslagna kuststräckan kallas Höganässtråket och här ligger finns förutom Helsingborg och Höganäs även tätorterna Lerberget, Viken, Domsten, Hittarp - Laröd och Mariastaden. Spårvägens sträckning är i grova drag utpekad av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborgs stad och spårvägen bör gå centralt genom samtliga tätorter så att resandeunderlaget blir så högt som möjligt.

För det första är avsikten att genomföra en idéanalys av definitioner och användning av begreppet välbefinnande inom den tillämpade forskningen som studerar välbefinnandebland äldre. Denna analys möjliggör en undersökning av vilka antaganden som måste göras för att en viss definition och användning av begreppet ska vara möjlig, samt vilka konsekvenser detta får för en fruktbar förståelse och förklaring av fenomenet välbefinnande. För det andra är avsikten att försöka vidareutveckla den teoretiska förståelsen för hur resultaten i studierna kan förstås. Frågan gäller vad det är som mäts.För att uppnå studiens syften har följande frågor varit vägledande: 1) Hur definieras och används begreppetvälbefinnande i den empiriska forskningen som studerar välbefinnande i relation till åldrande? 2) Är det möjligt att identifiera några grundläggande antaganden om relationen mellan människa, välbefinnande och samhälle som följer av de empiriska studiernas definition och användning av begreppet välbefinnande? 3) Vilka möjligheter och begränsningar i relation till fruktbara förklaringar följer av definitionerna och användningen av begreppet välbefinnande? 4) Förändras de möjligheter och begränsningar som identifierats när de tolkas och rekontextualiseras i relation till den analytiska dualismens antaganden om relationen mellanmänniska och samhälle? 5) Vad är de empiriska studiernas resultat ett fall av?Metoden i uppsatsen är en kvalitativ idéanalys.