Barn och ungdomar är mindre fysiskt aktiva vilket kan ge påverkan på den mentala hälsan, med minskat välbefinnande som följd.Syfte: Att belysa vilka effekter fysisk aktivitet har på barn och ungdomars mentala hälsa.Metod: En litteraturstudie där artikelsökning utförts i Pubmed, PsycINFO, Cinahl och ELIN@Kalmar. Sammanlagt inkluderades 8 artiklar i arbetet. Dessa kvalitetsbedömdes med stöd av bedömnings- och analysmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. Artiklarnas resultat kodades, kategoriserades och sammanställdes utifrån huvudkategorierna mental hälsa och fysisk aktivitet.Resultat: Det övervägande resultatet är att fysiskt aktiva barn och ungdomar har en bättre mental hälsa.Slutsats: Den övervägande slutsatsen är att fysisk aktivitet påverkar den mentala hälsan och att intensitet, duration och typ av aktivitet inverkar på resultatet. Dessutom betonas aktiviteten som viktig i sig för den mentala hälsan..

Risktaganden görs på daglig basis och vår sinnestämning ligger till grunden för många av de risktaganden vi gör och styr hur vi upplever det ställningstaganden vi ställs inför. Den här studien ämnade att undersöka huruvida det gick att påverka en individs riskbedömning med hjälp av teorin om affect heuristic samt hur mental visualisering kunde påverka en individs affekt i olika riktningar.Försöksdeltagarna bestod av 40 studenter vid Umeå universitet i åldrarna 19-35. De fick i en enkätundersökning ta del av och skatta risken för olika typer av scenarion. Resultatet från studien visade på en signifikant skillnad i förmån för mental visualisering i kontrast till resonerande av de presenterade riskscenarion, vilket stödde hypotesen om att mental visualisering kan påverka individers affekt och beslutsfattande. Studien ämnade att belysa vikten av affekt och dess inverkanöver vårt beslutsfattande och hur det går att påverka en individs affekt i olika riktningar genom att låta personen mentalt visualisera sig ett stimuli..

The purpose of this thesis is to increase the knowledge about the comprehensibility of the easy-to-read civic information. In the study I present my analysis of the content of four easy-to-read texts from four government authorities. The analysis constitutes the starting point for interviews with the target group ? people with a minor mental retardation ?, but it also reveals some possible difficulties for the intended readers. In the empirical study ten persons from the target group were asked to read a text and the comprehension was tested by oral questions about facts in the text.

The result of a short field work done in Maria Park, a place situated in the north of Helsingborg city. A comparative work, using the old S:a Maria and Maria Park. The same place, once a mental hospital, and now, at the time of the paper being written, it's a richer residential district. Is there anything left of the old mental hospital in the new community and the residents identities?.

Risktaganden görs på daglig basis och vår sinnestämning ligger till grunden för många av de risktaganden vi gör och styr hur vi upplever det ställningstaganden vi ställs inför. Den här studien ämnade att undersöka huruvida det gick att påverka en individs riskbedömning med hjälp av teorin om affect heuristic samt hur mental visualisering kunde påverka en individs affekt i olika riktningar.Försöksdeltagarna bestod av 40 studenter vid Umeå universitet i åldrarna 19-35. De fick i en enkätundersökning ta del av och skatta risken för olika typer av scenarion. Resultatet från studien visade på en signifikant skillnad i förmån för mental visualisering i kontrast till resonerande av de presenterade riskscenarion, vilket stödde hypotesen om att mental visualisering kan påverka individers affekt och beslutsfattande. Studien ämnade att belysa vikten av affekt och dess inverkanöver vårt beslutsfattande och hur det går att påverka en individs affekt i olika riktningar genom att låta personen mentalt visualisera sig ett stimuli..

Forskning kring arbetslöshet har ofta fokuserat på bemästringsstrategier (eng. coping strategies), men flera studier har även pekat på betydelsen av tron på den egna förmågan (eng. self-efficacy) och den kognitiva tolkningen (eng. cognitive appraisal) för valet av bemästringsstrategi. Genom att mäta individens tro på den egna förmågan, den kognitiva tolkningen och bemästringsstrategier syftar denna undersökning till att identifiera de faktorer som sannolikt leder till försämrad generell mental hälsa och längre tids arbetslöshet.

Body esteem is the affective aspect of body image, which is shaped by social experience. Compared with men, women have a more negative body image, which is more frequently correlated with depression and dysfunctional thoughts, especially in the case of eating disorders. The purpose of the present study was to examine gender differences in body esteem and its subcategories, and to find out whether there exists a stronger link between negative body esteem and higher levels of dysfunctional thoughts in women. The relationship between body esteem, dysfunctional thoughts and mental illness was examined. Participants were 73 college students doing social sciences and sports training educations.

The main purpose of this study was to examine how people who have felt mentally bad, describe their subjective experience of what leads to a mental well-being. The overall research questions were; how does the individual define mental well-being, how does the individual describe the turning-point during her tough period, and in what way does the individual consider that her own effort has influenced her well-being? In order to answer these questions, qualitative research interviews were conducted with persons who?ve felt mentally bad and who?ve got some kind of professional help, and who think that they have a mental well-being today. The empirical material was analyzed from a theoretical resilience perspective. The study?s result showed first of all, that there are different ways to define well-being.

The aim of this undergraduate thesis was to study what the participation in the activities of the Fontain House in Stockholm means to its members. The research questions dealt with how the members describe their participation in the activities, whether they say that it has helped them, and, in that case, in which way. Furthermore, they dealt with how the members argue about their experiences of mental illness and of social help. The study was carried out within the framework of the narrative method. As tools for analyzing the narratives, parts of An-tonovsky?s theories as well as the theoretical concepts of inclusion and exclusion as described by Madsen, were used.

The aim of this descriptive review was to elucidate how the literature describes how children of parents with mental illness experience and have knowledge about their parent?s illness. The aim was furthermore to describe how the children?s existence is affected, can be improved and why the children so often are invisible. Search through Medline (through PubMed) database and additional manual search was conducted.

Background: Mental illness is a growing public health problem which can cause significant disabilities and lead to poor quality of life. As primary care nurses often are the first to encounter these patients they need knowledge to be able to respond appropriately to this group.Aim: The aim was to describe how the sufferer of mental illness experiences the introduction to primary care. Method: The literature review was based on the results of 11 scientific articles which were analyzed with the inspiration of a metasynthesis method.Results: Four categories emerged: the experience of being treated like a human being, the importance of a therapeutic space, the experience of time and availability as well as the importance of competent personnel and the importance of continuity. Patients described different aspects deemed important when encountering nursing staff. Conclusion: Patients experienced that they received good care when they felt listened to and seen as individuals with their own thoughts and feelings.

Syftet med studien var att se om det är möjligt att påverka resultatet på en kognitiv uppgift beroende på hur uppgiften presenteras. Är det möjligt att före ett test som kräver mental ansträngning genomföra en kort mental träning/förändring av inställning och på så sätt få ett bättre resultat på testet? Påverkar positiva eller negativa tankar prestationsförmågan? Undersökningen utfördes i två delmoment. Första delen av undersökningen var en enkät som användes för att undersöka studenternas attributioner inför ett prov. Andra delen av undersökningen var ett kvasiexperiment i form av ett minnestest uppdelat på två grupper vars uppdelning skedde med hjälp av enkätsvaren.

SammanfattningInom den kommunala rehabiliteringen möter arbetsterapeuten personer med vitt skilda slag av sjukdomar och funktionsnedsättningar. En av de vanligare grupperna är personer, som av olika skäl drabbas av kognitiva nedsättningar. Arbetsterapeuten bedömer personer med kognitiva funktionsnedsättningar bl.a. med hjälp av olika bedömningsinstrument. Screening -instrumentet Mini Mental Test (MMT) är ett av de mest använda.

Today adult patients' relatives are seen as a resource in psychiatric care but few researchers have examined the lived experience of relatives' participation in psychiatric care. The aim of this study was to illuminate how mental health staff and relatives of adult patients experienced the relatives' participation in psychiatric care on hospital ward.The study was guided by a phenomenological approach and a lifeworld perspective. Data were collected through in-deep interviews with ten adult patients' relatives and three group-interviews with ten mental health carers from two hospitals in Sweden.The essence of the lived experience of relatives' participation in psychiatric care in hospital ward is described in the constituents: invitation to participate in psychiatric care; meet the staffs' care; to participate in own or others terms; bring the common everyday world with you; feel burden; participation a trip in time and space. The findings of the study show that the relation between the staff and the relatives are important for the relatives' participation in psychiatric care. The relatives' participation can alter from no participation to a meaningsful participation, from suffering to well-being.This study can help medical staff to understand relatives and their participation in a new way..

This phenomenological study explores the mental health problems of asylum- seeking children in Sweden and highlights possible ways of meeting their needs. Open interviews with 13 clinically experienced psychologists were conducted.The results of the analysis suggest that experiences of trauma and separation, the child's developmental level, parental functioning and family dynamics contribute to the mental health problems of asylum- seeking children. When meeting these children the psychologists continuously face ethical dilemmas since the asylum-seeking process seems to aggravate the problems as well as complicate the use of traditional interventions. Promoting structure and activity, normalizing symptoms, educating about trauma and crisis, sharing and accepting anxieties and sometimes thoroughly working through traumatic experiences are treatment strategies found clinically useful. Systematic follow-up studies are needed to decide the effects of these interventions..