Vårt syfte var att studera begreppet interkulturellt förhållningssätt och undersöka hur det uppfattas av olika aktörer i förskoleverksamheten i den mångkulturella Stockholmsförorten Vantör. Vi har utgått från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och utifrån detta tittat på fyra olika delar som vi anser vara viktiga för ett interkulturellt förhållningssätt. De fyra vi valt att titta på är, fysisk och psykisk miljö, språk, barns identitet och föräldrar. Vi har även gjort en kvalitativ undersökning, där vi har intervjuat människor med olika roller i förskoleverksamheten i Vantör. Vi ville höra deras tolkning av begreppet interkulturellt förhållningssätt, och vad de ansåg var viktigt för att få detta att fungera.

Background Participation in the community is vital to mental health and is beneficial to individuals and society. Many studies discuss this issue in relation to the disabled, and this study investigates this further. The goal of this survey, performed in Göteborg, Sweden, is to study issues relating to the participation of people with physical disabilities, according to their own perceptions and experiences on this issue. Method Qualitative methodology was used to explore experiences of participation in twenty physically disabled adults by means of semi structured personal interviews. Results From a social constructionist view, disability is explained in terms of being socially constructed.

Background: The goal of psychiatric nursing interventions is to enhance people?s ability tocope with feelings of futility, to get control of their lives and to learn coping strategies inorder to manage their mental illness and its consequences. Specialist nurses in psychiatric carecoordinate and direct nursing care based on evidence-based knowledge.Aim: The aim of this study was to investigate what kind of nursing acts specialist nurses usein the psychiatric inpatient unit and investigate how they perceive their professional role.Method: The design used was a descriptive qualitative interview study. Nine specialist nursesworking in psychiatric inpatient units were interviewed. Six of the participants were womenand three were men aged 28-53 years.

BAKGRUND: Psykisk ohälsa bland unga kvinnor är ett folkhälsoproblem. Anorexia nervosa kategoriseras in som en psykisk sjukdom. Anorexia nervosa drabbar främst unga kvinnor, vilket exempelvis kan bero på tidigare händelser i livet som gett upphov till psykisk obalans i deras vardag. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka vilka sociokulturella orsaker som bidrar till utvecklingen av Anorexia nervosa bland flickor och unga kvinnor i åldrarna 12-25 år. METOD: En literaturstudie utfördes, som baseras på 21 olika vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var pubmed och psycinfo. Temaanalys användes och artiklarna kategoriserades in i huvudteman och underteman. RESULTAT: Resultatet i studien delades in i två huvudkategorier, med två underkategorier vardera.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos Sveriges befolkning och räknas till en av folksjukdomarna. Personer med psykisk ohälsa kan drabbas av psykiska eller fysiska besvär och söker sig då till primärvården och kommer där att möta sjuksköterskor och annan vårdpersonal.Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonals upplevelse av att bemöta patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes.Resultat: Två huvudkategorier med fyra subkategorier framkom. Den första huvudkategorin ?Kommunikationens betydelse för bemötandet? bestod av subkategorierna Verbal kommunikation och Icke-verbal kommunikation.

Demenssjukdom innebär en successiv förlust av såväl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmågan hos personer med misstänkt eller diagnostiserad demens och hur den förändras över en period av tre år. Vidare var syftet att jämföra den förändrade funktionsförmågan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av äldre. Materialet till denna studie hämtades från två forsknings- och utvecklingsprojekt, Demensvård i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien användes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.

Background: Dementia is an umbrella term for a group of diseases that affects the brain and causes cognitive impairment. Animal-assisted Therapy's goal is to meet patients' physical, psychological and social dimensions within the current health care field. To avoid problems like infections and allergy, robotic animals has been developed. The purpose of robotic animals is to induce relaxation and well-being of persons with cognitive impairment for example.Purpose: To compile scientific articles on which effects care dog and robotic animals have on mental and physical health in patients with dementia. Method: A literature review consisting of nine quantitative research articles.

This study aims to analyze the effects of the proposal regarding mandatory reporting for undocumented individuals within the Swedish public sector and how this potentially affects leaders in their efforts to motivate their employees to comply with this requirement, which is considered ethically charged. The primary focus is to understand how these leaders can motivate their employees considering legal requirements that are both legally binding and ethically sensitive. By interviewing leaders from various sectors within the public domain in multiple Swedish municipalities, this case study seeks to highlight the challenges arising from the amalgamation of legal mandates and ethical dilemmas. Its goal is to provide insights that can support these leaders in their complex decision-making regarding such issues. The study addresses theoretical aspects such as change management and critical organizational theory. The study's findings indicate that political decisions play a pivotal role in the processes of change within public operations. Resistance to change varies and takes various forms.

Inledning: Psykisk ohälsa är ett växande problem som ses hos både individer och i samhället i stort, det medför stora kostnader och lidande för individer och anhöriga. Många av de med psykisk ohälsa söker hjälp i primärvården men primärvården är dåligt rustade för att hjälpa dessa personer. Distriktssköterskor träffar en stor del av befolkningen och därmed många människor med psykisk ohälsa. Med anledning av detta önskar uppsatsen beskriva distriktssköterskans arbete med patienter som upplever psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att sammanställa och analysera forskning om distriktssköterskors omvårdnad riktad till patienter som upplever psykisk ohälsa, ur ett primärvårdsperspektiv.Metod: Forskningsplanen är utformad som en systematisk litteraturstudie med både kvalitativa och kvantitativa data, Mixed methods.

Denna uppsats syftar till att undersöka psykiatrikerna och filosoferna Viktor Emil von Gebsattels och Karl Jaspers föreställningar om ett psykiskt fenomen de besriver som depersonalisation. Uppsatsen analyserar deras respektive föreställningar om fenomenet med särskilt tonvikt på skärningspunkter mellan psykiatri och filosofi. Depersonalisation definieras av dessa tänkare som att kroppen och jaget upplevs som främmande, automatiskt, externt och iakttaget från utsidan på ett tvångsmässigt sätt. Jaspers och Gebsattels föreställningar står i motsättning till ett biologiskt och psykologiserande förstående av psykiskt lidande som var vanligt i deras tid. Det finns hos dessa tänkare en konflikt mellan att å ena sidan vilja undvika att förtingliga människan och hennes lidande till fastställda definitioner, och att å andra sidan betrakta ett upplöst och undflyende jag som patologiskt..

Syftet med studien var att beskriva hur pensionärer upplever sina dagliga liv. Metoden var kvalitativ. Deltagarna valdes utifrån snöbollurval. Målgruppen i denna studie var pensionärer. I urvalet eftersträvades en variation av deltagarnas ålder, hur lång tid de har varit pensionärer, kön och yrkesstatus.

Studies show that children?s and adolescents health decreases, especially the mental health. There are today many health methods that flourish in the school area. Methods that is external and used as individual interventions and methods that have the intention to integrate health in all aspects of the school curriculum.Research on health projects often show what the intervention or method has produced. Few studies have been found who discuss the pupil?s own experience regarding health projects.

The aim of the study was to investigate how four pupils in sixth grade use language when writing narrative texts, examined in relation to the typical structure and linguistic features of a narrative text. Another aim was to explore the similarities and differences between texts which received an A or B grade and texts with a D or E grade. The pupils? texts are analysed from a systemic-functional perspective on language and on the basis of the typical structure and language of a narrative text, with the focus on expressions of time, processes, descriptions and nominal groups (cf. Johansson & Sandell Ring 2012).

Introduktion: Långvariga smärt- och spänningsproblem är idag ett utbrett samhällsproblem och tillståndet kan ha flera orsaker. Det finns tydliga samband mellan kroppsuppfattning, medvetenhet och hur smärta kan befästas i kropp och identitet. En långvarig smärtproblematik kan leda till fysisk och mental ohälsa vilket kan resultera i ett individuellt lidande samt på sikt även medföra ökade sjukvårdskostnader i samhället. Personer med långvarig smärta kan idag bland annat erbjudas basal kroppskännedom, BK, som behandling för sitt smärttillstånd. BK har i studier visat potential både på individ- och samhällelignivå.

Ehlers-Danlos syndrom (EDS) är ett ärftligt syndrom som innebär att kollagenet i bindväven har en nedsatt funktion där vanliga symtom är överrörlighet i leder, smärta och trötthet. Studier har visat att yoga minskar smärta hos personer med fibromyalgi men inga tidigare studier finns som har undersökt effekten av yoga hos personer med diagnosen EDS. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva upplevelser av modifierad yoga hos patienter med diagnosen EDS med avseende på symtom och funktion. Studien genomfördes enligt single-subject design samt med kvalitativ intervju.Tre personer med diagnosen EDS inkluderades i studien. Två av dessa skattade sin smärta och trötthet utifrån en VAS-skala i samband med yogalektioner under en period på 7 veckor.