Syftet med uppsatsen är att försöka förstå varför mentala problem vid ett framträdande i sång uppkommer samt att hitta lösningar till dessa. Bakgrunden till att jag vill skriva om detta är att jag under praktiker och arbeten med sångelever märkt att just mentala problem ofta hindrar människor från att bland annat framträda inför en publik. Dessutom känner jag mig själv hindrad av denna typ av problem vid framföranden. Mina frågeställningar har bland andra varit hur sångaren påverkas av sin nervositet och vad kritik spelar för roll. Självförtroende och självkänsla är förutom nervositet och kritik termer som dykt upp vid flertalet tillfällen under arbetets gång.

Background: One in three breastfeeding women sustain a chest complication. Many mothers feel that breastfeeding counselors have been the key to initiate and maintain the breastfeeding.Aim: The aim of this study was to investigate mothers? experiences of breastfeeding problems and the advice given from a breastfeeding clinic in a large Swedish city.Method: A qualitative interview study with an inductive approach was made. Ten mothers were interviewed through a semi-structured interview guide. Data were analyzed by using content analysis.Results: Three categories and six sub-categories of mothers' perceptions of breastfeeding pro- blems and the advice they got from the breastfeeding clinic were identified.

Background:Persons living with a mental illness often have to put up with a financial disadvantage. Their ability to work is often limited and because of that they have to rely on the welfare reform to get an income. This income is often low compared to other citizens which by itself is something strongly associated with mental illness. Purpose: The purpose in this study was to describe how people living with a mental illness experience that their economic situation has an impact on their daily life. Method: This study is a literature review containing nine scientific articles from previous research.

Syftet med denna undersökning var dels att undersöka vilken uppfattning några idrottslärare har om mental träning, dels att undersöka vilket syfte de har med undervisningen samt hur de säger sig jobba i praktiken. Utifrån underökningens syfte intervjuades sex gymnasielärare från tre olika skolor med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I arbetet sökte jag svar på vilka skillnader respektive likheter det fanns i hur de olika idrottslärarna arbetar med mental träning i skolan samt på vilket sätt undervisning och syfte med undervisning kring mental träning anpassats beroende på vilken elevgrupp som undervisas.Studien visade att lärarna hade varierande utsagor om såväl uppfattningar, syfte, innehåll och anpassning av mental träning. Då ingen konsensus råder kring ämnet finns det en tydlig skillnad mellan vad som erbjuds i undervisningen och kursplanens innehåll. Vidare kan man se att innehållet lärarna säger sig arbeta med skiljer sig från varandra men att tidigare riktlinjer för vad som kan förknippas med begreppet mental träning utgör det vanligaste undervisningsunderlaget varför en slutsats dras om att implementeringen av Gy11 ännu inte kommit så långt..

The overall aim with this essay was to study how counsellors at upper secondary school work with mental illness among youths and compare this with what research and theories advocate. This because there has been a rise in the number of people, especially in the age-group 16-24 years, suffering from different degrees of mental illnesses. The school can in some aspect contribute to cause mental illness but it also consists of good opportunities to offer counselling and work to prevent mental illness among the students. This study consists of five qualitative interviews and two short telephone interviews with school counsellors. During the interviews they expressed their thoughts concerning factors that causes mental illness among youths and gave an account of how they work with prevention, counselling and collaboration.

The main question of this study is about how reorganizations influence on the mental social working environment for chiefs in municipal care. We want to find out how chiefs experience their mental social working environment in a reorganization. The method we used was a qualitative method. We interviewed eight chiefs in municipal care. The interview was done in two different municipalities, where we interviewed four in each municipality.

Rapport på rapport visar att elevers psykiska hälsa blir allt sämre. Mental träning är ett samlingsnamn för olika metoder vi kan använda oss av för att träna upp vår mentala styrka. Den här studien belyser detta då det är ett mycket aktuellt ämne och med hjälp av denna empiriska studie kan vi lyfta fram mental träning och varför det är en tolkningsfråga.Med den nya läroplanen (Gy11) har en ny punkt tillkommit i det centrala innehållet, ?spänningsreglering och mental träning? där denna studie är inriktad på det senare, mental träning. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma gymnasieidrottslärare tolkar och uppfattar det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning i idrott och hälsa 1, samt hur lärarna belyser mental träning ur ett elevperspektiv.För att ta reda på vilka tolkningar som finns gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken idrottslärare runt om i mellersta Sverige.

Den salutogena modellen beskriver hälsa som ett kontinuum mellan ytterligheterna total ohälsa och total hälsa. En persons placering på kontinuumet kan förklaras av dennes ?känsla av sammanhang? (KASAM) - en skyddande resurs som hjälper individen att hantera livets stressorer. Mental ohälsa ökar bland unga vuxna i dagens samhälle och studenter är en utsatt grupp. Forskning visar att höga grader av KASAM bidrar till god självupplevd hälsa.

The Swedish mental hospitals existed for about one hundred years, the period around 1880-1980. The research is intended to be from a local setting perspective to study the local approach used to meet requirements from Furunäsets mental hospital principals 1960 - 1972, the effect this had on the care and treatment of mentally ill patients and how Swedish society's changing approach to mental health influenced the process. The results of the research showed that Furunäset searched for ways to meet the principals' requirements which often went against the patients? personal best. Furunäsets mental hospital strove to fulfill its institutional goals in them selves rather than giving patients the care and treatment they needed.

Background:Persons living with a mental illness often have to put up with a financial disadvantage. Their ability to work is often limited and because of that they have to rely on the welfare reform to get an income. This income is often low compared to other citizens which by itself is something strongly associated with mental illness. Purpose: The purpose in this study was to describe how people living with a mental illness experience that their economic situation has an impact on their daily life. Method: This study is a literature review containing nine scientific articles from previous research.

Inledning:Den professionella ishockeyspelaren har ishockey som sitt jobb och befinner sig i en stark tävlingsmiljö där man hela tiden blir värderad. Om man inte presterar tillräckligt bra som ishockeyspelare kan man förlora sitt jobb. Ishockeyspelare tränar otroligt mycket fysik och teknik, men denna starkt prestationsbaserad miljö kan också innebära en mental belastning. Syfte:Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om mentala färdigheter i elitserien i ishockey, samt hur man inom samma fält betraktar vikten av att arbeta med mental träning.Metod:Min empiriska studie innefattar intervjuer med sex sportchefer i elitserien i ishockey. Av det insamlade materialet har tre kategorier skapats och analyserats.Resultat:Jag fann att mentala färdigheter är något man finner som väldigt viktigt för ishockeyspelare i elitserien. För att klara av den tuffa prestationsmiljön behöver man framförallt ett gott självförtroende och en bra inställning.

Our aim of this study was to investigate barriers and opportunities for people with mental disorders getting in to the labor market. This from experiences by people whose daily job contains work rehabilitation for this group in particular. On the basis of five qualitative interviews the results showed that prejudices towards people with mental disorders are a barrier for them to get a wage labor. Furthermore the results showed that low self-esteem within the target group and also high educational demands becomes a barrier to a wage labor. The results also showed that to focus on the healthy aspects may serve as an opportunity for people with mental disorders to get in to the labor market and be able to have a paid job.

Allmänläkare i primärvården är den första vårdgivare som människor i behov av psykisk hjälp möter. Det saknas forskning om behandling av psykiskt sjuka inom primärvården i enskilda länder. I syfte att hitta nya frågeställningar och få djupare förståelse av hur primärvården fungerar med avseende på psykiskt sjuka intervjuades elva allmänläkare i en kroatisk stad. Insamlade data från intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att allmänläkare upplever en hög arbetsbelastning.

In this study, the aim is to show how the social services fails to implement a specific rights law (LSS) wich is supposed to have the function of protecting the wellfare and provide specific rights to people with severe mental disabilities. By applying chritical theory on this case the aim is to provide an alternative answer on why it is possible for the social services to ignore these peoples rights.By revealing the power structures in the encounter between the system and a person with mental dissablilities, I conclude that people with mental disabilities does not fit in when it comes the social sevices way of implementing the law and further more that a private person is extreamly exposed to the systems arbitrariness..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan de arbetsvillkor som berör gränslöst arbete och mental samt fysisk hälsa. Även att undersöka skillnader mellan olika anställningsförhållanden så som fastanställning och ej fastanställning och om de skiljer sig åt beroende på arbetsvillkor och hälsa. Deltagarna var 69 personer varav 42 stycken var kvinnor och 27 stycken var män. Resultaten visade att det fanns starka samband mellan de olika arbetsvillkoren och mental samt fysisk hälsa. Det visade sig även att det fanns ett flertal signifikanta skillnader mellan fastanställda och ej fastanställda.