The main focus of this study is to explore Swedish soldiers? experiences of the transition back to everyday life after international service missions. This includes the help and support that they have received and also what barriers to care they have experienced during the transition back to everyday life. The theoretical perspectives of this study are social identity and stigma theory. This study was performed using a qualitative method and includes six individual interviews with active duty officers within the Swedish armed forces.

En människa har en viss mängd kapacitet för att utföra uppgifter. Om uppgifterna blir för svåra eller för många, det vill säga om den mentala arbetsbelastningen blir för hög, går det inte längre att klara av alla uppgifter och prioritering av de viktigaste uppgifterna blir nödvändigt. Piloter behöver ofta ta in och bearbeta en stor mängd information under instrumentflygning. Ofta måste en del av uppgifterna utföras samtidigt och på begränsad tid. Syftet med examensarbetet är att, med hjälp av en subjektiv mätmetod undersöka vilka moment under instrumentflygövningar som medför störst respektive minst mental arbetsbelastning.

Tidigare forskning har visat att barn med typisk utveckling går från en visuell strategi till en fonologisk. Huruvida denna utveckling sker hos personer med utvecklingsstörning är oklart. De flesta forskare är överens om att dessa personer har en nedsättning i den fonologiska loopen. Om denna nedsättning beror på strukturella avvikelser eller utvecklingsförsening är forskarna inte eniga om. Det är även oklart var en eventuell strukturnedsättning skulle sitta.

This study intends to illuminate women?s experiences of their own self-harm. Self-harm is mostly associated with women and research shows that women mostly are over-represented. This study describes women?s experiences about their self-harm but also how they perceive the elements around them during their illness.

According to the health care law and the national care guarantee, all individuals with mental illness have the right to good health care that is knowledge based as well as to rehabilitation where and when they need it. They also should be able to choose and have control over who is performing the care, including the design of these efforts. The purpose of this study is to investigate patients' experiences of general psychiatric emergency care and the cooperation between outpatient care, inpatient care and the municipality. This study is a descriptive cross-sectional study, conducted with a quantitative and qualitative method. The study is performed in collaboration with Akademiska Sjukhuset and is part of a larger quality improvement project.

Av världens 36,8 miljoner flyktingar är nästan hälften barn. Barn är ofta direkt eller indirekt offer för krigets våld. I landskapsarkitektens arbete med att gestalta utemiljöer för alla bör även asylsökande barn tas in som en viktig grupp. Terapiträdgårdar kan vara en inspirationskälla vid skapandet av miljöer för mental återhämtning, då de används som en behandlingsmetod för reducering av stressrelaterade symtom och psykisk ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka om och i sånt fall hur terapiträdgårdar kan tänkas hjälpa asylsökande barn att må bättre.

Huvudsyftet med studien var att undersöka vilka faktorer som upplevs påverka skidskyttars koncentration positivt och negativt. Vidare undersöktes även....

"Ta trappan till uppsatsen" är en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad på en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som är gjorde i två fokusgrupper med hjälp av semi-strukturerade frågor, deltog åtta studenter som går magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 på Linköpings Universitet (LiU).Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som läser utomhuspedagogik vid LiU upplever sin process att påbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien på betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nära omgivning och i relationen med universitetet.Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna på 50%, ansåg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför påbörjandet av uppsatsen var den egna känslan av inre tillfredsställelse samt att få ökad respekt för sitt arbete från kollegor och chefer.Under genomförandet ansåg majoriteten att olika "mentala verktyg" varit till stöd, samt när det fanns en tydlig progression i trappstegsform gällande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var även att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte få kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet från LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen.Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekräftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast.

The purpose of this study was to examine two medium-sized municipalities are working to people with intellectual disabilities the opportunity to go from daily activities to a paid employment in the regular labor. Work is seen as a civil right and is a measure of participa-tion in society. The Swedish government believes that the work must be available to all that includes people with intellectual disabilities. Even so, daily activities, the contribution of LSS is increases the most. The daily activities will offer incentives, development, and community and shall contribute to people get access to work or studies.

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande på kontor där arbetet innebär att de dagligen använde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjälp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet från studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av IKT än respondenter som inte upplever höga krav och låg kontroll när de använder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anställdas känsla av delaktighet och möjlighet till att styra över användningen samt inlärning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd på arbetsplatsen påverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid användning av IKT skulle vara av intresse..

Syftet med denna studie är att undersöka hur instrumentallärare bemöter och undervisar nervösa elever. Fyra lärare har intervjuats, två från en kulturskola och två från en musikhögskola. Resultatet visar på vikten av att sätta relationen mellan läraren och eleven i centrum. Läraren har stora möjligheter att påverka en elevs nervositet både på ett positivt och negativt sätt, beroende på hur man är som person och genom sitt sätt att bemöta eleven. Det är viktigt att lära känna eleven och vara uppmärksam och lyhörd på hur denne är och mår.

Syftet med denna studie var att beskriva effekten av meningsfulla aktiviteter för personer med psykisk ohälsa. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt i avsikt att få en fördjupad kunskap om aktuell forskning inom området. De 13 artiklar som valdes ut till studien kvalitetsgranskades och analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fem kategorier och dessa är: ?Meningsfulla aktiviteter används som en copingstrategi?, ?Meningsfulla aktiviteter har en positiv effekt på sjukdomsförloppet?, ?Meningsfulla aktiviteter har en stärkande effekt på jaget?, ?Meningsfulla aktiviteter främjar utvecklandet av personliga förmågor? samt ?Meningsfulla aktiviteter ger personen positiva känslor?.

Den ökande stressen är ett stort problem bland sjuksköterskor. Stor arbetsbelastning och höga krav leder till allt fler sjukskrivningar vilket är en negativ utveckling i en yrkesgrupp som är viktig för hela samhället. Syftet med denna uppsats är att belysa hur stress påverkar sjuksköterskor fysiskt och psykiskt samt att undersöka i sammanhanget betydelsefulla copingstrategier. Uppstatsen är en litteraturstudie som baseras på tretton vetenskapliga artiklar vilka behandlar ämnena stress, coping, mental och fysisk hälsa bland sjuksköterskor. Resultatet visar att vanliga stressorer bland sjuksköterskor är hög arbetsbelastning, patientnära arbete, administrativa och organisatoriska påfrestningar samt brist på stöd och uppskatting.

Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals (N=108) attityder gentemot personer med psykisk ohälsa samt se om skillnader i attityder fanns beroende på respondenternas utbildningsnivå och tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa. Studien är en delstudie ur projekt Psykisk Ohälsa som har en prospektiv longitudinell design. För att beskriva attityder gentemot personer med psykisk ohälsa användes frågeformuläret Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s). Rekrytering av vårdpersonal skedde via enhetscheferna på ett 70-tal psykiatriska avdelningar och vårdpersonal som dagligen arbetar med människor med psykisk ohälsa tillfrågades om att delta. Resultatet visar inga signifikanta skillnader i attityder mellan olika (yrkesgrupper) utbildningsnivåer och statistisk signifikans återfanns endast vid ett påstående, där respondenterna tog ställning till om det bästa sättet att omhänderta människor med psykisk sjukdom var att låsa in dem.

Chronic illness is associated with conditions that may result in psychological ill-health in the adolescence. Consequently there is a need for development of preventive psychosocial support interventions for this target group. The objective was to develop, implement, and evaluate the effect of supportive intervention group program for teenagers suffering from chronic illness - aiming at increasing quality of life and supporting mental and physical health. Method: Six different intervention groups were conducted between 2007 and 2011, age 13?17.