Sök:

Sökresultat:

1406 Uppsatser om Mental disability, - Sida 44 av 94

Effekter vid känd, okänd och oväntad arbetstid. : Mentala färdigheters inflytande på fysiologiska och upplevelsebaserade variabler vid uthållighetsarbete.

Syfte och frågeställningar: Syftet i den här studien har varit att undersöka hur fysiologiska och upplevelsebaserade variabler skiljer sig vid känd, okänd och oväntad arbetstid samt i förhållande till mentala färdigheter. För att uppnå syftet undersöktes följande frågor. Hur påverkas fysiologiska och upplevelsebaserade variabler vid känd, okänd och oväntad arbetstid? Vilket samband finns det mellan mentala färdigheter och de fysiologiska respektive upplevelsebaserade variablerna?Metod: Avsikten är att upprepa tidigare studier men med nya parametrar. Testpersonerna var uthållighetstränade (57,1 ml/kg/min ±3,7SD) män med en medelålder på 37 år (±3,8SD).

Funktion utan hinder : fysiskt och upplevelsemässigt tillgängliga miljöer med fokus på funktionshindrade och med Heby kommun som exempel

Accessibility is today a topic of high current interest. It is a requirement for equality and a democracy question. By the year 2010, easy measured hindrances in all of Sweden's municipalities should be cleared away; this is stated in Swedish law. The physical accessibility to our public places is particularly important for functionally disabled people since it affects their possibilities to be outdoors and also their participation in society. When designing these places, it is difficult to find solutions that fit everybody, especially since good accessibility not only should fulfill all physical requirements of accessibility but also values of experience.

Den mentala kartans roll i geografiundervisning kring elevers närmiljö

Examensarbetet undersöker, genom mentala kartor, hur elever i en klass i årskurs tre ser på sin närmiljö. Vidare vill vi ta reda på hur pedagoger arbetar med närmiljön i undervisningen. Intervjuer genomfördes med eleverna och pedagogerna besvarade en enkät. Resultatet visar att eleverna i studien utgår ifrån sin bostad och pedagogerna utgår ifrån skolan när de reflekterar kring närmiljön. Undersökningen uppmärksammar också att pedagogerna verkar tänka på närmiljö på två sätt, dels professionellt och dels privat.

Genusstrategier i förskolan : En studie av en förskolas arbete med att motverka traditionella könsroller, ur ett intersektionellt perspektiv

The purpose of this study is to examine a preschool's work to counteract traditional gender roles, which strategies are used and how norms about gender roles are produced and treated. The study also examines whether the preschool has an intersectional perspective in it's gender work, which analyzes how they relate to other categories such as ethnicity, race, class, age and sexuality in their work. I have been observing and conducting four interviews with teachers at a preschool with a gender profile. In my analysis I have used Foucault's theories about discourse and power. The results show that the informants had a high awareness of gender and that the main strategies used were: an individual perspective, seeing the individual and not the sex, and a gender-neutral strategy, removing everything that is gendered, for example, in language and environment.

Perspektivets socialpsykologiska grund : En uppsats om perspektivets framträdande, gränser och variation i en social kontext

Uppsatsens utgångspunkt är att perspektivet utgör en psykosocial länk mellan individ och omvärld. Med grund i Henry Montgomerys perspektivmodell, som bland annat framhåller hur fakta och värderingar är intimt förbundna i social perception, förs ett resonemang kring perspektivets socialpsykologiska förankring i mellanmänskliga sammanhang. Modellens element subjekt, objekt och mental position diskuteras systematiskt utifrån George Herbert Meads perspektivteoretiska ansats samt Alan Page Fiskes socialitetsteori. Syftet är främst att visa på perspektivets deskriptiva och evaluativa konstitution, dess sociala grund och kontextberoende. Tanken är att Meads resonemang fungerar som en formell teoretisk grund för subjektet och dennes kommunikativt grundade intersubjektivitet, genom perspektivtagandet via symbolbruk och den generaliserade andra, emedan Fiskes ansats tar fasta på en bestämd social differentiering genom socialitetsformer vilket i sig utgör fundamentet för värderingars sociala förankring samt människors socialitet i en mer substantiell mening.

EFFEKTER AV REHABILITERANDE ÅTGÄRDER FÖR PATIENTER MED UTMATTNINGSSYNDROM : Sett ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv

Utmattningssyndrom är ett snabbt växande problem i vårt land, studierinom området har visat att detta tillstånd ofta är stressrelaterat. Stress är enreaktion på obalans mellan de belastningar som människan utsätts för ochde resurser som han/hon har för att hantera dessa belastningar. Att drabbasav utmattningssyndrom kan bl.a. innebära en minskad förmåga tillrörlighet, vilket också innebär svårigheter att klara det dagliga livetsaktiviteter. En av arbetsterapeutens uppgifter är att hjälpa patienter hitta enhälsosam balans mellan arbete, vila och fritid.

Att vara chef med eller utan HR-stöd

Human Resource Management (HRM) handlar om att leda mänskliga resurser. Det blir det allt vanligare att personalansvaret delegeras till linjecheferna i organisationen eftersom de arbetar närmast de anställda. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod undersöka på vilket sätt chefers arbetssituation skiljer sig åt mellan de som har, respektive inte har, en HR-avdelning att tillgå. Studien baserades på nio enskilda intervjuer vilka tolkades enligt induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att personalarbetet var mer integrerat i det dagliga chefsarbetet på företag som hade HR-avdelning, och dessa chefer kände sig inte stressade av personalansvaret i sig.

Skolkuratorers erfarenheter av arbetet med psykisk ohälsa bland högstadieelever

Studiens syfte var att undersöka vilka former av psykisk ohälsa som skolkuratorer mötte samt hur de arbetade med detta. Vi har därför utfört en kvalitativ studie och intervjuat sex skolkuratorer som arbetar med högstadieelever. Resultatet visade att psykisk ohälsa var ett mångtydigt begrepp, men att de mest centrala formerna av psykisk ohälsa i skolan var stress, prestationsångest och självskadebeteende. Skolkuratorernas arbetsuppgifter upplevdes som diffusa, men de tre mest framträdande arbetsuppgifterna i samband med psykisk ohälsa var kartläggning, enskilda samtal samt att remittera elever vidare till andra aktörer. Skolkuratorerna fokuserade främst på akuta insatser vilket resulterade i att det förebyggande arbetet att motverka psykisk ohälsa blev eftersatt.

Hjälpande relationer i psykiatrisk öppenvård : en intervjustudie

Background: During the last decades patient satisfaction has become an important measurement of quality in psychiatric care. However the patients are seldom asked to evaluate the treatments.Objectives: The aim is to determine which factors the outpatients regard as beneficial in their psychiatric treatment. The purpose is explorative. During the study another purpose developed; to present research on the importance of the relationship between the caretaker and the caregiver for the outcome.Method: 30 persons were interviewed about what they found helpful in psychiatric treatment. The interviews were open using Grounded Theory as methodological input.Result: The most prominent topic was the quality of the relationship between the caregiver and the caretaker.

Skolsköterskans upplevelse av psykisk ohälsa hos elever

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvären hos elever kan knytas till den individualisering som är en del av den moderna utvecklingen. Att så tidigt som möjligt upptäcka och behandla psykisk ohälsa är angeläget. Skolsköterskan är central för skolhälsovården då hon är tillgänglig i elevernas vardagsmiljö.Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohälsa hos elever.Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju.

 Från könlös och avsexualiserad till sexuell och kåt :  En intersektionell studie om sexualitet och funktionshinderskap utifrån ett cripteoretiskt perspektiv

Denna studie baseras på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med personer med olika fysiska funktionsnedsättningar om deras upplevelser och erfarenheter om funktionsnedsättningar, sexualitet och genusgörande. Kategorin funktionsförmåga är i många diskurser omarkerade. I det icke uttalade om kroppars olika förmågor förväntas och blir en funktionsfungerande kropp norm. Min studie grundar sig på ett teoretiskt samarbete där Robert McRuer?s cripteori utgör referenspunkten.

Thoughts, feelings and experiences by students ? a study of motivation and mental health in the individual senior high school program

Syftet med denna studie är att undersöka elevers tankar, känslor och upplevelser av studier inom det individuella gymnasieprogrammet. Enligt tidigare forskning och enligt teorierna framgår det att elever som går det individuella programmet har negativa tankemönster, upplever psykisk ohälsa och depressiva symtom. I undersökningen har både kvantitativa och kvalitativa data analyserats. En enkätundersökning har skickats ut hos eleverna och två intervjuer har gjorts, en intervju med en lärare och en med en kurator. Resultatet visar höga procent av negativa tankemönster, depression och psykisk ohälsa hos eleverna.

Rektor, pedagogers och elevers inställning till internet i fritidshemmet : En enkätundersökning om rektor, pedagogers och elevers inställning till internet i fritidshemmet

The purpose of this examination is to get a view of the attitude towards internet-use within after school centers. By comparing the views of pupils with the teacher?s point of view, one can notice differences that may be due to a lack of knowledge or communication. The questions are: What view does the principal, the staff, and the pupils have on internet-use in after school centers? Does their view differ? If so, how? To be able to respond to these questions, the pupils and the staff have been handed surveys and the principal has been interviewed.

Personlighet, självkänsla och självmedvetenhet

Personlighet kan delas upp i fem personlighetsdimensioner som ska täcka in alla typer av människor. Självkänsla kan delas upp i två dimensioner bassjälvkänsla resp prestationsbaserad självkänsla och självmedvetenhet delas in i offentlig respektive privat självmedvetenhet. Syftet med studien var att undersöka om människors personliga egenskaper (öppenhet, utåtriktning, samvetsgrannhet, vänlighet och känsloinstabilitet) har något samband med självkänsla och självmedvetenhet. En kvantitativ undersökning genomfördes med en enkät för att studera eventuella samband mellan personlighet enligt Big Five (öppenhet, utåtriktning, samvetsgrannhet, vänlighet och känsloinstabilitet), självkänsla och självmedvetenhet. Sammanlagt deltog 50 personer varav 25 män (medelålder 39,6 år) och 25 kvinnor (medelålder 40,4 år).

En fråga om vikt : Hur påverkas sångrösten hos klassiska sångerskor av övervikt?

Jag har valt att fördjupa mig i frågan kring om sångrösten hos klassiska sångare påverkas av övervikt, och i så fall hur. Frågan är belyst från tre håll; aspekterna fysiologi, psykologi och historia finns med. Jag har intervjuat Johan Sundberg, professor i Musikakustik samt läst en mängd böcker, artiklar, uppsatser och forskningsrapporter i ämnet. Undersökningen visar att bland annat bukmuskulaturen, tyngdkraften i strupen samt syresättningen av blodet påverkas av övervikt. Det är också tydligt att sång påverkar den inre människan positivt, dvs.

<- Föregående sida 44 Nästa sida ->