Sense of coherence amongst employees with reduced work-capacity at Samhall.Sanela Jakupovic TrostekScientific essay in public health, 15 hp, Academy of Health and promoting Working Life, University of GävleThe aim of this study was to examine how employees at Samhall who has reduced work-capacity experienced their sense of coherence (SOC). The study includes gender, age and civil status in the analysis. The study includes 34 respondents which are divided as 20 men and 14 women. To measure SOC a quantitative method with a 29 standardized questionnaire was used.It was found that the employees felt, in general, low SOC, which means more difficult adaptation to their life situation. Noteworthy is that 70 % of the men in this study showed low SOC compared to 35,7 % of the women.One conclusion that can be drawn is that within Samhall, it showed that women had a higher SOC mean value than men which means they are more equipped to handle, understand and find meaning in their work life. Keywords: Antonovsky, Samhall, disability, work-capacity, sense of coherence (SOC).

The aim of this study was to investigate the emotions among the staff at the group housings when they observe the caretakers expressions of masturbation and how the staff handles these expressions in their daily and long-term work. The theoretical concepts that were used in this study are group housing as a public and private arena, occupational role, relation, humanistic effort, pedagogical effort, empowerment, care ethic and emotions. The concepts are related to each other and constitutes the foundation for the analysis of the empirical data used in this study. A qualitative study was carried out, in forms of half structured interviews with six informants, of which the majority was women. It came to light that the interviewees only had positive feelings for the caretaker?s expressions of masturbation.

Den psykosociala hälsan bland Sveriges befolkning blir allt sämre. Undersökningar visar att mellan femton och fyrtio procent av befolkningen lider av oro, nedstämdhet, sömnbesvär och trötthet. Den största ökningen har skett i yngre åldrar med i stort sett fördubblade andelar. Då skolan utgör en central plats i barns och ungdomars liv är det viktigt att den är välfungerande och arbetar för att främja elevernas hälsa. Syftet med studien var undersöka hur eleverna på en skola i Helsingborgs stad upplevde sin skolmiljö i relation till sin psykosociala hälsa samt om skolans hälsofrämjande arbete påverkade elevernas upplevelse av hälsa i positiv riktning.Datainsamling har skett genom enkäter till alla elever i årskurs 4 ? 9.

Fetma ökar världen över och likaså gör antalet gastric bypass- operationer. Syftet med en gastric bypass- operation är att åstadkomma en viktminskning genom en förminskning av magsäcken, vilket resulterar i minskad hungerkänsla och reducerat matintag. Ett centralt mål inom överviktskirurgi är en ökad livskvalité. Det är därför betydelsefullt att se behandlingen som en helhet och att inte iaktta viktminskning som den enda betydande faktorn.Syftet i denna studie var att beskriva hur personer som genomgår en gastric bypass-operation hanterar situationen före och efter operationen. Studien är induktiv och utgår ifrån en kvalitativ ansats och baseras på en manifest analys utifrån textens innehåll ur sex bloggar skrivna av personer som genomgått en gastric bypass-operation.

The purpose of the study was to look into bilingual parents?perspectives on their own and their children?s communication andcommunication disabilities. Furthermore the study aimed to examine theseparents? needs regarding education in augmentative and alternativecommunication (AAC) and whether ComYoung communication course hadmet the needs. ComYoung address parents of school-aged children withextensive communicative disabilities and intend to give them increasedknowledge in communication and AAC.

Bakgrund: Prehospital akutsjukvård innefattar den vård som utförs utanför sjukhus. Prehospital akutsjukvård utförs främst av ambulanspersonal men kan vid större olyckor även inkludera organisationer som polis och räddningstjänst. Inom prehospital vård är prioritering är en viktig faktor för en fungerande organisation. Sjuksköterskans roll inom prehospital vård upplevs av många som komplex där bemötandet är en förutsättning för god vård. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter prehospitalt.

This essay focuses on a träffpunkts-activity within LSS's disability care, which started a year ago. The study has an evaluating perspective.The purpose of this essay is to describe the activity, study its intentions and to describe how far it has come reaching its intentions/goals. The questions we have focused on are: What were Träffpunkten's goals and how far has it evolved during the past year. Further more we have examined what kind of social interaction developing between guests and LSS-activity users and how much the activity's intentions show in it today.We used a qualitative method in this essay. To get answers to our questions, we have interviewed persons involved in Träffpunkten and others at Vård och Omsorgsförvaltningen.

The purpose was to describe the significance of participation concerning leisure time and household duties for persons with mild intellectual disability living in a group home with some support from caretakers. Interviews were performed with five persons, two men and three women, living in such a group home. The questions in the interview guide had an open character and were divided into four different areas, leisure time, economy, cooking, cleaning and laundry. The results indicate that all informants felt they participated in all four areas. Further on, the results show there was participation of three different kinds.

Idag ökar antalet fall av utmattnings- och stressrelaterade sjukdomar i västvärlden. Inom området landskapsplanering finns tankar om att detta har ett samband med dagens snabbt växande städer och minskade utrymme för återhämtning i grönområden. Inom miljöpsykologin lyfter Rachel och Steven Kaplan, Roger S. Ulrich och Patrik Grahn fram miljön och omgivningens inverkan på mental utmattning och återhämtning. Målet var att undersöka, diskutera och jämföra deras teorier om mental återhämtning kopplat till upplevelsen av gröna miljöer med fokus på de tre delarna (1) det tillstånd en individ återhämtar sig ifrån, d.v.s.

In this project I have created a design for the delivery rooms of Swedish hospitals with the psychological aspects ofbirthgiving in focus. This is something that I think the delivery rooms lack and so far it has been the midwifes job to,without any tools, give the women in labor the mental support and encouragement they need.My goal was to give the midwifes a tool to work with when it comes to encouragement, something helping themhelping the woman to feel safe and relaxed, strengthened, informed and in control of the situation.I choose to focus on the difficulties measuring the physical work the woman in labour had done and what was leftof the labour. I wanted to visualize the process of the birth, allowing the woman to see and being able to focus onwhere during the labour she is, how far she has left and also being strengthened by the amount of work already managed.Further I wanted to make the woman feel invited to take control over the birth and the room in which she isin labour. I wanted her to be able ? if she wanted ? to make her own settings of the mood in the room, deciding forherself if she wanted a more relaxed environment or perhaps a more energetic.

The aim of this study was to investigate how disabled pupils feel about school lessons in physical education. Previous studies in the area show that many disabled pupils think that this is a problem. Drawing on data from one-to-one semi-structured interviews with six students in the age of 11-14 years, this study focused on how students with disability cope with their impairments and physical activity in school. The interviewees? background displays a wide range of sport related activities and besides school the interviewees seem to be engaged in different sports associations on their leisure time.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att kartlägga den mentala hälsan bland brandmän på sex av Storstockholms brandförsvars (SSBF) stationer. Ytterligare syfte var att undersöka vilka faktorer relaterade till arbetsmiljön som göra att brandmännen mår bra respektive mår mindre bra. Dessutom ville studien undersöka om det finns samband mellan brandmännens upplevda mentala hälsa och arbetsrelaterade faktorer, så som antal larm/år, befattning och antal år jobbat inom yrket? Hur upplevs den mentala hälsan på de sex stationerna i SSBF?Vilka faktorer relaterade till arbetsmiljö anser brandmännen påverkar deras mentala hälsa?Finns det ett samband mellan brandmännens upplevda mentala hälsa och arbetsrelaterade faktorer, så som antal larm/år, befattning och antal år jobbat inom yrket? MetodDatainsamlingen till undersökningen skedde med en kvantitativ enkätmetod. Målgruppen var 116 brandmän med samtliga befattningar i utryckande tjänst på de sex brandstationerna.

This study is about children that have been forced to flee to another country, due to conflict, poverty or natural disasters, without their families. They are known as unaccompanied refugee children. The aim of the study is to, by focusing on individual children's feelings and experiences of being forced to flee create greater knowledge and understanding of what is hidden behind some of the statistic of migration.To answer the aim of the study, I used the following research questions: How is a child affected by being forced to leave home and to flee to a foreign country? How does an unaccompanied refugee child perceive the exodus? How do the unaccompanied refugee children handle their situation during the flight and at arrival in Sweden?The study is based on a qualitative method and consists in semi-structured interviews with five unaccompanied refugee children aged 17 to 21. The theoretical framework is based on three theoretical concepts; refugee crisis, identity and coping.The study results show that these children are a very vulnerable group, who were forced to be exposed to several losses and traumas.

Bakgrund: Våld på arbetsplatsen har blivit alltmer vanligt inom vården och det är ett problem många sjuksköterskor någon gång kommer utsättas för. Våld kan både vara fysiskt och verbalt och kan orsaka konsekvenser i form av försämrad  mental hälsa, samt känslor som rädsla eller otrygghet på arbetsplatsen. Dessa konsekvenser kan i sin tur påverka sjuksköterskornas arbetsförmåga och produktivitet. Syfte: Att beskriva psykosociala konsekvenser av fysiskt och verbalt våld från patienter/och eller anhöriga riktat mot sjuksköterskor som jobbar på sjukhus samt vilken påverkan våldet har på sjusköterskors relation till arbetet och förmåga att ge en patientsäker vård. Metod: Litteraturstudie baserat på 14 kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Arbetsmarknaden är idag ansträngd. Faktorer såsom effektivisering av organisationer, skepsis mot att nyanställa samt hög arbetslöshet medför att konkurrensen om arbetena har ökat. Därtill är sjukskrivningstalet högt. Långvarig sjukskrivning kan medföra mänskligt lidande bland annat på grund av att individen kan uppleva känslor av utanförskap samt otrygghet som ett resultat av att denne går miste om den gemenskap som vanligtvis återfinns på arbetsplatsen. Hög sjukfrånvaro genererar samtidigt höga kostnader för den statliga kassan.