Fetma ökar världen över och likaså gör antalet gastric bypass- operationer. Syftet med en gastric bypass- operation är att åstadkomma en viktminskning genom en förminskning av magsäcken, vilket resulterar i minskad hungerkänsla och reducerat matintag. Ett centralt mål inom överviktskirurgi är en ökad livskvalité. Det är därför betydelsefullt att se behandlingen som en helhet och att inte iaktta viktminskning som den enda betydande faktorn.Syftet i denna studie var att beskriva hur personer som genomgår en gastric bypass-operation hanterar situationen före och efter operationen. Studien är induktiv och utgår ifrån en kvalitativ ansats och baseras på en manifest analys utifrån textens innehåll ur sex bloggar skrivna av personer som genomgått en gastric bypass-operation.

I läroplanerna för grund- och grundsärskolan står att läsa om skolans uppdrag att låta varje elev finna sin unika egenart för att aktivt kunna ta del i samhället. Många lärare inom och utom särskolan bär på frågan om hur de ska möta elever med utvecklingsstörning på bästa sätt. Utifrån syftet att undersöka hur elever med utvecklingsstörning uttrycker sig kring bilden av sig själva och hur de ser på sina möjligheter att verka i samhället, samt genom arbetets frågeställning, söks efter hur elever med utvecklingsstörning beskriver bilden av sig själva och sig själva i relation till sin egen utvecklingsstörning, hur de beskriver samhällets syn på gruppen utvecklingsstörda samt hur de beskriver sin framtid som samhällsmedlemmar. Goffmans stigma-teori, tillsammans med Anonowskys KASAM, används som arbetets teoretiska ramverk. Självbilden, hur du ser på och värderar dig själv, står i nära samklang med samtidens syn på människa och samhälle. Dels formas bilden av dig själv genom reflektion över det egna jaget, dels genom interaktion med omgivningen.

Differences between groups or individuals in a society with regards to access to information and communication technologies (ICTs) are known as the digital divide. The digital divide pertains to differences in physical access to computers and the Internet as well as knowledgein using technology. Important factors affecting the digital divide are disabilities, age, gender, socioeconomical background, ethnicity and geography. The digital divide appears on several levels: internationally, nationally, regionally and locally. Individuals who, for some reason, have limited or no access to information and communication technologies risk, among other things, to experience social exclusion.

Bakgrund: Prehospital akutsjukvård innefattar den vård som utförs utanför sjukhus. Prehospital akutsjukvård utförs främst av ambulanspersonal men kan vid större olyckor även inkludera organisationer som polis och räddningstjänst. Inom prehospital vård är prioritering är en viktig faktor för en fungerande organisation. Sjuksköterskans roll inom prehospital vård upplevs av många som komplex där bemötandet är en förutsättning för god vård. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter prehospitalt.

Idag ökar antalet fall av utmattnings- och stressrelaterade sjukdomar i västvärlden. Inom området landskapsplanering finns tankar om att detta har ett samband med dagens snabbt växande städer och minskade utrymme för återhämtning i grönområden. Inom miljöpsykologin lyfter Rachel och Steven Kaplan, Roger S. Ulrich och Patrik Grahn fram miljön och omgivningens inverkan på mental utmattning och återhämtning. Målet var att undersöka, diskutera och jämföra deras teorier om mental återhämtning kopplat till upplevelsen av gröna miljöer med fokus på de tre delarna (1) det tillstånd en individ återhämtar sig ifrån, d.v.s.

The intention of this final thesis is to examine how to create a schoolyard that inspires children at the age of 6 ? 12 years to play and give them possibility to develop. To get a lot of knowledge in this subject, I have combined studies of literature with practical studies at Hosjöskolan in Falun. During my practical studies I have done interviews, walks in the area with the children and visited other schoolyards. I have based a design proposal for the schoolyard of Hosjöskolan on these studies.

In this project I have created a design for the delivery rooms of Swedish hospitals with the psychological aspects ofbirthgiving in focus. This is something that I think the delivery rooms lack and so far it has been the midwifes job to,without any tools, give the women in labor the mental support and encouragement they need.My goal was to give the midwifes a tool to work with when it comes to encouragement, something helping themhelping the woman to feel safe and relaxed, strengthened, informed and in control of the situation.I choose to focus on the difficulties measuring the physical work the woman in labour had done and what was leftof the labour. I wanted to visualize the process of the birth, allowing the woman to see and being able to focus onwhere during the labour she is, how far she has left and also being strengthened by the amount of work already managed.Further I wanted to make the woman feel invited to take control over the birth and the room in which she isin labour. I wanted her to be able ? if she wanted ? to make her own settings of the mood in the room, deciding forherself if she wanted a more relaxed environment or perhaps a more energetic.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att kartlägga den mentala hälsan bland brandmän på sex av Storstockholms brandförsvars (SSBF) stationer. Ytterligare syfte var att undersöka vilka faktorer relaterade till arbetsmiljön som göra att brandmännen mår bra respektive mår mindre bra. Dessutom ville studien undersöka om det finns samband mellan brandmännens upplevda mentala hälsa och arbetsrelaterade faktorer, så som antal larm/år, befattning och antal år jobbat inom yrket? Hur upplevs den mentala hälsan på de sex stationerna i SSBF?Vilka faktorer relaterade till arbetsmiljö anser brandmännen påverkar deras mentala hälsa?Finns det ett samband mellan brandmännens upplevda mentala hälsa och arbetsrelaterade faktorer, så som antal larm/år, befattning och antal år jobbat inom yrket? MetodDatainsamlingen till undersökningen skedde med en kvantitativ enkätmetod. Målgruppen var 116 brandmän med samtliga befattningar i utryckande tjänst på de sex brandstationerna.

This paper accounts for the work with a website for a company whose real name will not be disclosed in the text of this paper. Instead, they have been assigned the fictitious name Larmbolaget, which can be translated as ?The Alarm Company?.During our work with Larmbolaget?s website, we consulted a selection of accessibility guidelines from the Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0, developed by a working group within the World Wide Web Consortium, as well as a number of design principles and heuristics outlined in this paper. We also conducted several usability tests on users from our intended target group. All the measures taken were an effort to ensure that Larmbolaget?s website be as accessible and usable as possible.Our conclusion is that the resulting website does comply with the accessibility guidelines and design principles described in this paper, and thus we consider it to be accessible and usable to a wide range of users, including those with disabilities..

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur fritidspedagoger och biträdande rektorer ser på möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att få stöd under sin vistelse på fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och biträdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder får på fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av särskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosäkra fritidspedagoger med bristande kunskaper är ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den biträdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av särskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

This study is about children that have been forced to flee to another country, due to conflict, poverty or natural disasters, without their families. They are known as unaccompanied refugee children. The aim of the study is to, by focusing on individual children's feelings and experiences of being forced to flee create greater knowledge and understanding of what is hidden behind some of the statistic of migration.To answer the aim of the study, I used the following research questions: How is a child affected by being forced to leave home and to flee to a foreign country? How does an unaccompanied refugee child perceive the exodus? How do the unaccompanied refugee children handle their situation during the flight and at arrival in Sweden?The study is based on a qualitative method and consists in semi-structured interviews with five unaccompanied refugee children aged 17 to 21. The theoretical framework is based on three theoretical concepts; refugee crisis, identity and coping.The study results show that these children are a very vulnerable group, who were forced to be exposed to several losses and traumas.

Bakgrund: Våld på arbetsplatsen har blivit alltmer vanligt inom vården och det är ett problem många sjuksköterskor någon gång kommer utsättas för. Våld kan både vara fysiskt och verbalt och kan orsaka konsekvenser i form av försämrad  mental hälsa, samt känslor som rädsla eller otrygghet på arbetsplatsen. Dessa konsekvenser kan i sin tur påverka sjuksköterskornas arbetsförmåga och produktivitet. Syfte: Att beskriva psykosociala konsekvenser av fysiskt och verbalt våld från patienter/och eller anhöriga riktat mot sjuksköterskor som jobbar på sjukhus samt vilken påverkan våldet har på sjusköterskors relation till arbetet och förmåga att ge en patientsäker vård. Metod: Litteraturstudie baserat på 14 kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Syftet för denna uppsats är att utreda och undersöka vad det krävs i ett ledarskap för att få in funktionshindrade på arbetsmarknaden. Fokus för studien är att ur ett kvalitativt perspektiv utreda samspelets betydelse mellan chef och anställd samt vilka faktorer som gör ett samarbete lyckat respektive mindre lyckat i processen med att få in funktionshindrade på arbetsmarknaden.Studien har även i syfte att bidra till den i nuläget begränsade forskningen kring ämnet.Telefonintervjuer med chefer och biträdande chefer har genomförts och resultatet i studien visar att det finns flera behov av att utveckla ledarskapet i denna process. Mer utbildning, öppnare kommunikationsklimat och högre kunskapsnivå behövs för att göra processen effektivare och mer fördelaktig. Utifrån studien har författarna tagit fram olika utvecklingsmöjligheter samt utvecklat en metod i hur man kan effektivisera och förbättra utbildningen för cheferna..

The purpose of this study was to, by using thematic analysis, investigate how psychologists experience and are affected by treating sexually assaulted individuals, if and how they use different coping strategies to maintain their own wellbeing and how they are affected by the organization. Semi-structured interviews were conducted with eight psychologists working in a clinic dedicated for patients with history of sexual assault. The analysis identified one general theme and four themes. The general theme Consciousness and active choices minted the other themes. Participants' awareness of their own and colleagues? health supplied conditions for inner reflection, which along with concern for potential negative effects resulted in active choices for mental health and work environment.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är något i princip alla människor behöver för att må bra fysiskt och mentalt. Några som är i extra stort behov av fysisk aktivitet är personer med psykisk ohälsa då de ofta också drabbas fysisk ohälsa. Bland annat beroende på att passivitet kan vara ett symtom och att en del psykofarmaka ger metabola störningar.  Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av motion hos personer med psykisk ohälsa samt faktorer som kan vara motiverande.  Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om   motiverande faktorer och upplevelser av fysisk aktivitet hos personer med psykisk ohälsa. Studien baseras på åtta kvalitativa artiklar som granskats och analyserats med influens av Willman & Stoltz (2012) samt Friberg (2012). Det vetenskapliga underlaget  är hämtat från Cinahl, psycinfo samt Pubmed och artiklarna är publicerade mellan 2000-2013.  Resultat: Dataanalysen gav tre huvudteman.