Denna studie utgår från fältet organisationskommunikation med inriktning på intern kommunikation i förändringsprocesser. Tidigare forskning inom detta fält har huvudsakligen utgått från ett modernistiskt perspektiv som uppfattar kommunikation i förändringsprocesser som något som kan förmedlas till de passiva organisationsmedlemmarna. Nu har detta perspektiv alltmer förkastats och kommunikation ses istället som meningsskapande processer där organisationsmedlemmarna fungerar som aktiva uttolkare av kommunikationen. Det saknas dock forskning kring detta perspektiv, speciellt gällande en alltmer vanlig organisationsförändring idag, nämligen införandet av ett intranät. Därför ligger denna studies huvudsakliga intresse på medarbetarna i organisationen och studiens mål och syfte blir att försöka bidra till en ökad förståelse för de meningsskapande processerna kring intranät, i hur det uppfattas och används i praktiken.

Sammanfattning Titel: Återuppbyggnad av strukturer efter en kris Författare: Lisa Mattsson, Emma Lindmar Handledare: Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett meningsskapande perspektiv bidra till en ökad kunskap och förståelse om hur interaktioner mellan människor i en organisation kan återuppbygga strukturer efter en kris. Metod: För att nå vårt syfte har vi valt att arbeta med kvalitativa metoder. Vi har genomfört en gruppintervju med personal från hemtjänsten i Kronobergs län, vars strukturer rasade samman under stormen Gudrun. Vi undersökte hur de efteråt återuppbyggde strukturerna genom att analysera olika teman ur empirin. Slutsatser: Osäkerhet, samhörighet, roller, beslutsfattande och rationalitet, är teman som alla är länkade till varandra, till strukturåteruppbyggande och till meningsskapande.

Idrotten engagerar och bero?r ma?nniskor. La?gg da?rtill att ideellt arbete sysselsa?tter ma?nga fo?ra?ldrar. Detta a?r bakgrunden till uppsatsen.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Utgångspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn på validering. Det har skapats en förståelse kring hur validering används och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer utfrågades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgångspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin användes den tematiska analysen som hjälpte till att strukturera den fakta som inhämtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lärande hör ihop.

Ett barn som kommer hit som flykting eller är född i Sverige av föräldrar med flyktingbakgrund, har rättighet att gå på svensk förskola. För att det tvåspråkiga barnet ska få ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, är pedagogen på förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera både verbalt och ickeverbalt med det tvåspråkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begränsningar som finns och vilken betydelse det får för barnen kommer att belysas i studien. I studien har metodtriangulering används för att bekräfta att det som sker i observationerna stämmer överens med det som sägs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. Utgångspunkten är en empirisk ideografisk forskningsansats, där syftet är att kunna dra paralleller till andra förskolor utifrån den förskola som studien utgår ifrån. Teorier som används är kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprätthålls mellan pedagoger och barn.

Sammanfattning Titel: Återuppbyggnad av strukturer efter en kris Författare: Lisa Mattsson, Emma Lindmar Handledare: Camilla Wernersson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett meningsskapande perspektiv bidra till en ökad kunskap och förståelse om hur interaktioner mellan människor i en organisation kan återuppbygga strukturer efter en kris. Metod: För att nå vårt syfte har vi valt att arbeta med kvalitativa metoder. Vi har genomfört en gruppintervju med personal från hemtjänsten i Kronobergs län, vars strukturer rasade samman under stormen Gudrun. Vi undersökte hur de efteråt återuppbyggde strukturerna genom att analysera olika teman ur empirin. Slutsatser: Osäkerhet, samhörighet, roller, beslutsfattande och rationalitet, är teman som alla är länkade till varandra, till strukturåteruppbyggande och till meningsskapande. Detta resonemang leder till slutsatsen att meningsskapande kan underlätta för strukturåteruppbyggande, och strukturåteruppbyggande kan i sin tur underlätta för meningsskapande. Abstract Title: Reconstruction of structures after a crisis Authors: Lisa Mattsson, Emma Lindmar Supervisor: Camilla Wernersson Department: School of management, Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor?s thesis in Business Administration, 10 credits Purpose: Our purpose of this paper is to, with a sensemaking perspective, contribute to a higher knowledge and understanding about how interactions between people in an organization can reconstruct structures after a crisis. Method: To achieve our purpose we chose a qualitative method.

Denna explorativa studie syftar till att studera meningsskapande faktorer hos individer med utbrändhetsproblematik. För att belysa fenomenet har sju personer intervjuats enligt kvalitativ intervjumetodik. Samtliga har genomgått ett yrkesinriktat rehabiliteringsprogram och de har en långvarig sjukskrivning bakom sig. Analysen av intervjumaterialet har inspirerats av grounded theory, en kvalitativ metod för att generera teoretiska slutsatser av empiriska data.Resultatet pekar på att intervjupersonerna i många delar har en samsyn kring den process de genomgått. Det visar sig att trots en lång och besvärlig tid, så upplever alla en förändring som kan betraktas som positiv och meningsfull.

Studiens utgångspunkt är barnlitteratur och digitala medier i förskolans verksamhet. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på barns meningsskapande i socialt samspel och kommunikation genom barnlitteratur och digitala medier. Vi vill även undersöka om förskollärarna ser skillnader i barns förutsättningar till lärande genom dessa två verktyg. Studien utgår från en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med fyra förskollärare i två olika kommuner. Resultatet visar på att barnlitteraturen ses som ett viktigt verktyg och har en stor plats i förskolan.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

I denna studies problemområde behandlas den didaktiska designen utifrån ett barn med hörselnedsättning i förskolans verksamhet. Det innebär att barnets lärprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom användning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att få en förståelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollärarna använder för att ge barn med hörselnedsättning meningsskapande och delaktighet i sina lärprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar närmare är tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollärare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.