Sökresultat:
436 Uppsatser om Meningskapande och naturvetenskap - Sida 17 av 30
Om kroppen i knoppen : En undersökning om pedagogers synsätt på undervisning om människokroppen i förskolan
AbstractThe aim is to find out the teachers´ different point of views regarding what and why it´s important to teach children about the human body and in what way educationists can teach this knowledge. Seven teachers are asked, through qualitative interviews, about their point of views on teaching the human body in pre-school.The teachers don`t seem to reflect upon the subject, which shows that a development of knowledge needs within the area.Fist of all the children´s spontaneous questions direct what the educationists talk about with the children. The most frequently mentioned questions are about the circulation of the blood and the digestion organs. The teachers think it´s important that the children get knowledge about the human body in order to get a better opinion of their own bodies and themselves. It´s also important because this is the basis of other kind of knowledge, for instance the knowledge about animals..
Barns beskrivning av energi
Denna handlar om vilka ord och begrepp elever använder när de beskriver naturvetenskapliga fenomen eller händelser. Genom att visa eleverna olika experiment som de fått förklara så har jag undersökt hur eller om de använder naturvetenskapliga ord.Mitt resultat pekar på att elever vill förklara, men orden räcker inte till. De använder sig ofta av vardagsförklaringar som är baserade på tidigare upplevelser. Att förstå hur elever kan förklara och uttrycka sina kunskaper ger mig som pedagog möjlighet att bemöta eleverna på rätt sätt. Ordet är viktigt och elever måste få visa sina kunskaper med ?sina? ord och uttryck och då är det viktigt att jag som lärare förstår vad de säger och vad de menar med sina förklaringar.
Utveckling av flödesreaktor : Ett sammarbetesprojekt mellan fakulteten för teknik och naturvetenskap vid Uppsala Universitet och Fagrell produktutveckling AB
This report deals with thecollaborative project between FagrellProdukt Utveckling AB and studentsfrom the Faculty of Science andTechnology at Uppsala University. Theoverall objective of the project wasin addition to developing students'abilities, to help Fagrell withverification and development ofFagrells prototype, Fundamental flowreactor, for flow chemistry. Theuniqueness of Fagrells flow reactor isthat it should be simple andaffordable compared to competing flowreactors in the market.The verification was done bylaboratory and simulation sessions.The verification shows that Fagrellsidea on how to construct a flowreactor is very good.The development included bothtechnology and business. The result ofdevelopments can be helpful for thecommercialization of Fagrell flowreactor..
Att undervisa ute: en studie av biologilärares inställning
till utomhuspedagogik
Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för biologilärares inställning till sambandet mellan lärande och undervisning av biologi med utomhuspedagogik som pedagogisk metod. Frågor som vi också ställde var vilka faktorer som främjar respektive begränsar användandet av utomhuspedagogik. Undersökningen som var av en kvalitativ karaktär baserades på enkätundersökning med biologilärare på högstadie-, gymnasie- och universitetsnivå. Resultatet av undersökningen visade på att det finns flertalet faktorer som påverkar användandet av utomhuspedagogik. Undersökningen visade även att det finns tre olika typer av biologilärare som använder sig av utomhuspedagogik i olika stor utsträckning.
Lärarna och de nationella kursplanerna : Hur förhåller sig lärarna till dem?
My purpose with this study was partly to examine how some Swedish science teachers teach and their knowledge of the science curriculum, and how this affects their teaching. I also aimed to compare the Swedish and Irish science curriculum. The method I undertook to achieve this study was to carry out six interviews with science teachers in Sweden. I also completed a text analyse of both the Swedish & Irish science curriculum. The results of the interviews showed that the teachers think the curriculum is important but they do not always keep to it.
Formativt bedömningsverktyg : - för måluppfyllelse i år 5 inom ekologi
Syftet med studien har varit att ta fram ett formativt bedömningsverktyg förmåluppfyllelse i årskurs 5 inom ekologi. Verktyget fungerar som ett hjälpmedel för läraren att identifiera sina elevers kunskapsnivå och därav stödja dem i deras vidare kunskapsutveckling. Det ska även vara ett hjälpmedel för eleven att se sin egen progression, för att utveckla sin metakognition. Vid framställning av bedömningsverktyget har vi utgått från ett av målen i kursplanen inom biologi, ekologididaktisk forskning samt en modell där vi följt vissa konstruktionskriterier. Därefter har en expertpanel, bestående av 6 verksamma NO-lärare, granskat och givit respons på uppgifterna.
Naturvetenskap och Bilderböcker : Naturvetenskaplig Begreppsbildning och Grundläggande Naturvetenskapliga Matoder
Preschool has a long tradition of using picture books, both as entertainment and as a resource for educational activities. In science there are two main application areas. The first one is science concepts and the second is to teach basic science process skills. These skills, observing, communicating, inferring, classifying, measuring and predicting reflects the methods used by scientists. Picture books potential to put science concepts and activities that promote the use of science process skills in a meaningful context, recommends using picture books for this purpose.
Organiseringsprocesser i ett popband : bakom kulisser och mellan människor
Det finns ett gap mellan tanke och handling i mindre organisationer. Omedvetenhet om den egna verksamheten har lett till att både lyckad och misslyckad organisering getts missvisande förklaringar. Studiens syfte är därför att utveckla kunskap om och förståelse för organiseringsprocesser i mindre organisationer och specifikt i popband. Forskningsdesignen är en longitudinell fallstudie av ett popband. Metodologin har inspirerats av etnografi och har en abduktiv ansats.
Teknik i förskolan : medvetet eller omedvetet
Pedagogerna i förskolan ska ge barnen erfarenheter och kunskaper kring tekniska fenomen i vardagen, vilket är ett mål som finns med i förskolans läroplan. Denna undersökning syftar till att både ge handledning och inspiration inför ett medvetet och aktivt arbete med teknik. I undersökningen genomfördes två observationsperioder på två förskoleavdelningar, en arbetande aktivt med teknik och en inte. Fyra intervjuer har ägt rum, tre stycken på de valda förskoleavdelningarna med pedagoger som både har och inte har utbildning inom teknik. Samtliga pedagoger arbetar med barn i tre till fem årsåldern. Den fjärde intervjun är gjord med en fortbildare inom naturvetenskap och teknik.
Att uttrycka sin identitet på Instagram : en studie om identitetsförhandling på Instagram
Denna uppsats undersöker hur identitet kan reproduceras genom Instagram. Studien utgår från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem stycken unga vuxna studenter som använder Instagram i sin vardag. Studien är deduktiv men grundar sig i en fenomenologisk ansatts, vilket innebär att det är respondenternas meningskapande som står i fokus. Analysen grundar sig i delar av Goffmans (2009) teori om intrycksstyrning, Swanns (1987) teori om identitetsförhandling och Giddens (2008) tankar om identiteten som ett reflexivt projekt.Respondenternas svar tyder på att publiken eller de som följer dem på Instagram har betydelse för hur de väljer att presentera sig själva i bild eller i filmklipp. Respondenterna väljer att ha privata konton som gör det möjligt för dem att styra vilka som får och inte får följa dem på Instagram.
Uppfattningar hos barn i förskoleklass om dag och natt
Växlingen mellan dag och natt är något vi upplever ständigt. För att ta reda på vilka uppfattningar barn i förskoleklass hade om dag och natt och om dessa uppfattningar förändras något av att arbeta med begreppen har enskilda intervjuer genomförts i två omgångar. En första intervju för att ta reda på barnens initiala uppfattningar och sedan en andra intervju efter arbete med begreppen dag och natt. Resultatet visar att vid intervjutillfälle 1 hade inget barn en vetenskaplig förklaringsmodell till varför vi har dag och natt utan de hade mer upplevelsebaserade förklaringsmodeller. Efter att ha arbetat med begreppen ändrade åtta av tio sina uppfattningar till en vetenskaplig förklaringsmodell.
6-9 åringars spontana uppfattningar om fast och flytande materia
Undersökningens syfte var att öka vår kunskap om hur elever, i åldern 6-9 år, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som händer då fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi använde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö är uppbyggd och vad som händer när fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv.
Öppna laborationer - Om en kemilaboration i grundskolans senare år
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en öppen laboration kan påverka elever i grundskolans senare år. Undersökningen syftar till att se om man kan förändra elevers arbetssätt med en öppen laboration och vilken attityd elever har till öppna laborationer samt att undersöka om det finns någon särskild grupp med elever som främjas av öppna laborationer. Till grund för detta examensarbete ligger en undersökning som består av observation, enkäter och intervjuer och undersökningen är genomförd i två klasser i skolår åtta respektive skolår nio. Undersökningen visar att det kan finnas många positiva effekter med öppna laborationer. Många av eleverna var positiva till laborationen och tyckte att den var rolig att genomföra..
Elevers begreppsanvändning inom området vatten
Vi har tittat på hur förstaklasselever lär sig naturvetenskapliga begrepp kring området vatten. Vi började med att, genom intervjuer, ta reda på elevernas förförståelse, för att sedan observera två lektionstillfällen. Efter dessa intervjuade vi eleverna på nytt för att se vilken utveckling som skett i deras begreppsanvändning.
Vårt resultat visar att elevernas förförståelse inom området vatten ligger på en vardaglig nivå. Resultatet visar också att läraren använder sig bristfälligt av naturvetenskapliga begrepp. Vidare visar vårt resultat att även eleverna använder sig av begreppen bristfälligt efter undervisningen.
Vattenlek i förskolan : Möjligheter till fysik i förskolan
The purpose of this study is to investigate witch knowledge and thoughts children will have about the term of floating and sinking, and witch possibilities there is to make various knowledge visible in preschool physics through playing with water. The study also concern the differences and similarities between two different groups of age who have participated in the study. The study was carried out by an activity with participant observation and feedback interviews afterwards. The result shows that the possibilities to physics are many in preschool. The children expressed new thoughts and ideas who concern other phenomena in physics during the investigation and discussed similar experiments and material to examine.