Studiens syfte är att undersöka barnskötare kontra förskollärares kännedom om begreppet litteracitet samt hur de arbetar med det. Litteracitet handlar om barns läs- och skrivaktiviteter vilket enligt Björklund (2008) bör ske i samspel med andra för att bli meningsfullt. Metoden som används är intervjuer med tre barnskötare och tre förskollärare, där frågor ställs med hjälp av en intervjuguide. I bearbetningen av samtalen har svaren kategoriserats för att synliggöra hur barnskötarna och förskollärarna uttrycker sin kompetens i verksamheten. Det synliggörs i examensarbetet att det stora engagemanget finns hos samtliga pedagoger angående hur de uppfattar samt arbetar med litteracitet i förskolan. Utifrån pedagogernas svar tolkas att de i samspel med barnen uppmärksammar barnens nyfikenhet kring symboler, tecken samt skriftspråk vilket benämns som skrivaktiviteter. Resultat visar på likheter men även skillnader mellan barnskötare och förskollärare i sitt arbetssätt, tankar samt kunskap om begreppet litteracitet.

Syftet med studien var att undersöka några arbetsterapeuters insatser och upplevelser av hemrehabiliteringen för patienter med stroke. Studien har en kvalitativ ansats och metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter på två olika verksamheter i södra Skåne. Intervjuerna utfördes genom en semistrukturerad intervju mall. I resultatet framkom det tre underkategorier vilka var arbetsordning, arbetsmetod och patientrelation. Arbetsterapeutens insatser och upplevelser av att arbeta inom hemrehabiliteringen med strokepatienter, handlade om att instruera, informerar och göra utvärderingar med patienten och vårdteamet.

I denna studie har vi intervjuat två vårdbiträden och sex undersköterskor och vi har medvetet valt att inte göra åtskillnad på vårdbiträden och undersköterskor då vi anser att befattningen är en faktor som i denna studie inte inverkar på studiens resultat.Detta är en kvalitativ studie där syftet är att undersöka yrkesstolthet bland undersköterskor inom äldreomsorgen, där fokus ligger på undersköterskornas personliga upplevelser av sitt yrke och sin yrkesstolthet.Att förvärvsarbeta tar upp en stor del av de flesta människors liv. Vissa börjar arbeta tidigare, vissa senare men vi har alla någon gång under vårt liv arbetat. Vad man har för yrke, arbetsuppgifter och vart man arbetar skiljer sig åt men vi alla har någonting gemensamt. Vi vill vara bra på det vi utför. Vi vill få bekräftelse.

Socialt ansvar är en faktor som har en betydande roll i dagens företagsklimat. Svenska Spel är ett företag som måste ta ett stort socialt ansvar, dels på grund av sina produkter och dels sin ägarstruktur. Deras produkter lockar med spännig och möjligheter till rikedom men produkterna har också en negativ baksida. Spelande kan leda till ett beroende där individen själv och andra människor i dess närhet påverkas och far illa. I och med utvecklandet av snabba spel och dess enkla tillgänglighet över Internet har kraven på spelbolagens sociala ansvar stärkts.

De tolkningsramar som individen utgår ifrån i mötet med omvärlden kan ofta tydliggöras och observeras genom vardagliga rutiner. I de spelvillkor som datorspelaren anpassar sig till genom sin sysselsättning, bemöts flera sociala och intellektuella behov hos den datorspelande tonåringen. I detta examensarbetet har jag samlat information rörande ungas datorspelsanvändning genom semistrukturerade intervjuer, och ett kompletterande enkätsunderlag. Med hjälp av samtida sociala teorier rörande senmodernitetens livsvillkor utforskas komplexiteten som ryms inom spelupplevelsen. Tonåringarna i undersökningen uttrycker att de föredrar spel med tydliga samband till deras övriga intressen, och smarta spel som kräver strategiska förhållningssätt.

Föreliggande studie har haft för avsikt att undersöka unga arbetande människors inställning till ett fackligt medlemskap. Den fackliga organisationsgraden bland unga människor minskar mer och mer och av den anledningen har vi sökt nå ökad förståelse för varför unga människor i åldern 20-24 år inte är medlemmar i facket. Det tycks ej ha gjorts så mycket tidigare forskning på varförunga människor väljer att stå utanför facket. Nio semistrukturerade intervjuer gjordes på unga arbetande människor. Det vi kom fram till var att unga inte är intresserade av att vara fackligt anslutna, eftersom de dels inte har någon kunskap om facket eller vad de gör, men också dels föratt de har en osäker position på arbetsmarknaden.

Trots att datorspel vuxit i popularitet och fått en större utbredning först under de senaste 10 åren så har många forskare hunnit studera fenomenet. Vissa frågor har studerats utförligt som datorspelsvåldets påverkan på barnen medan andra inte fått lika stor uppmärksamhet. Vi upptäckte att man trots att FPS spelen är den största changern inom datorspel inte visste mycket om varför just de var så populära. Många forskare har utvecklat diverse teorier och försökt besvara frågan om varför datorspel i allmänhet var intressanta. Vi ville därför använda oss av dessa teorier för att försöka förstå varför tonårskillar spelade FPS spel, en fråga som vi fann hade flera svar.

Uppsatsen har som syfte att undersöka vilka åsikter föräldrar och ungdomar har om datorspelande. Studien har tagit reda på om det skiljer sig mellan ungdomar och föräldrars åsikter. Avgränsingen till studien blev att bara en klass i Stockholms förort fick svara på enkätundersökningen, detta för att se vad barnen och deras föräldrar hade för åsikter, att blanda ihop andra klasser skulle inte ge uppsatsens syfte. Tidigare forskning har visat att datoranvändning har blivit allt vanligare för det svenska folket samt att befolkningen har tillgång till datorer eller andra hårdvaror i hemmet. Den allmänna uppfattningen om datorspelande är att föräldrar och barnen har olika åsikter då barnen anser att det inte är något att överdriva om datorspelandet medan föräldrar anser att man ska ha regler i familjen angående datoranvändningen.

Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga till patienter inom palliativ hemsjukvård.Designen var deskriptiv med en kvalitativ ansats. Informanterna var strategiskt utvalda och bestod av fem sjuksköterskor som arbetade i ett palliativt hemsjukvårdsteam i Upplands län. Bandinspelade personliga intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Sjuksköterskorna upplevde att deras arbete kändes meningsfullt och utvecklande. Att arbeta i team var en mycket positiv aspekt. De svårigheter som framkom handlade om att anpassa sig efter olika situationer.

ABSTRAKTPalliativ vård innebär att ge stöd till patienter och lindra deras symtom. Vid denna typ av vård uppstår ofta tankar och känslor hos sjuksköterskor som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskor behöver då en strategi för att klara av det dagliga arbetet. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård och vilka coping-strategier som kan användas för att hantera känslomässiga påfrestningar som kan uppkomma inom den palliativa vården. Litteraturstudien utgick från vetenskapliga artiklar som analyserats med hjälp av manifest innehållsanalys.

Laborationer utgör ett centralt innehåll inom den svenska biologiundervisningen. Elever måste lära sig arbeta laborativt för att uppnå kunskapsmålen. Att arbeta praktiskt medför flera fördelar för eleverna men det kan vara svårt att som lärare förmedla dessa på ett meningsfullt sätt. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur biologilärare tänker och resonerar kring skolans laborativa arbete. Det är ett brett arbetsområde och målen i styrdokumenten kan uppfyllas med stor variation.

Syftet med denna studie är att belysa ungdomars tankar kring sina framtida levnadsvillkor.Genom en kvalitativ ansats intervjuades ungdomar kring frågor om vidare studier, arbete, ekonomi och huruvida de ville flytta hemifrån. Urvalsgruppen bestod av 8 ungdomar av båda könen. En avgränsning var att ungdomarna skulle gå årskurs 3 på gymnasiet.Studiens resultat visade att ungdomarna kunde tänka sig att ta det arbete som erbjuds om de inte hade möjlighet att välja. Om de hade ett val, kunde ingen av ungdomarna i studien tänka sig att gå arbetslös och ta emot ekonomiskt bistånd i stället för att arbeta. På sikt tyckte de dock att det var viktigt att ha ett meningsfullt arbete som de trivs med och tycker är kul.Ungdomarna tyckte att det var viktigt att få en bra utbildning då detta är avgörande för hur man klarar sig i framtiden.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som motiverar elever i läs- och skrivsvårigheter till att vilja läsa skönlitterära texter. Vi gjorde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. De intervjuade eleverna gick i år 3 till 6.Resultatet som kom fram vid intervjuerna var att de inre faktorerna som påverkar elevernas läslust/motivation enligt dem själva är meningsfullt, förförståelse/erfarenhet och intresse. Vi såg även att utmaning och elevernas lässjälvbild var viktiga faktorer. De yttre faktorerna som påverkar elevernas läslust/motivation är läsförebilder i vuxna och kamrater, lästid och högläsning.Den enskilt viktigaste faktorn är läsförebilder och då framförallt i kamraterna.

Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna i vårt land. I huvudsak behandlas bröstcancer med kirurgi men tilläggsbehandling med cytostatika-, strål- och hormonell behandling är vanligt. Under behandlingen kommer kvinnorna att drabbas av bieffekter som kan orsaka lidande.Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors erfarenheter under tiden de får adjuvant cytostatika- och strålbehandling för bröstcancer; Hur upplever de det och hur hanterar de upplevelserna?Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Efter genomförd sökning i databaserna, PubMed och Cinahl, kvalitetsgranskades och inkluderades tio artiklar.

SammanfattningSyftet med vår studie var att undersöka vilket stöd personer med funktionsnedsättningen Aspergers syndrom själva uppgav att de behövde samt deras egna upplevelser av delaktighet på arbetsmarknaden. I studien har vi gjort nio kvalitativa intervjuer med personer som har Aspergers syndrom. Frågeställningarna har avsett att beskriva deras egen syn på arbete och stöd i samband med detta samt svårigheter de upplevt. Flera uppgav att de har saknat ett naturligt stöd på arbetsplatserna som kunde hjälpa dem att strukturera och begränsa arbetsuppgifterna. Vi har i analysen använt teorin om supported employment.