I denna uppsats har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrÄn invandrare perspektiv. I dessa intervjuer har jag anvÀnt mig av en intervjuguide. Jag valde ut sex kvinnor med invandrar bakgrund som vistats i Sverige frÄn fyra till nÀrmare tjugo Är. Syftet var att ge en inblick i integrationsprocessen utifrÄn invandrarens perspektiv dÀr bemötande frÄn samhÀllets sida, sprÄkkompetens och socialt nÀtverk ingÄr.

Abstract: MÀnniskan har i tidig Älder behov av att uppleva samhörighet och kÀnna tillhörighet till ett socialt nÀtverk för att utvecklas kognitivt, emotionellt och socialt. TonÄringens sociala samspel och vÀnskapsrelationer upptar en stor del av tonÄringens tid, bÄde nÀr det gÀller faktiska handlingar samt sinnet, och oftast sker den sociala samvaron pÄ skolan. Syfte med denna studie var att öka förstÄelsen om kunskapen om hur vÀnskap pÄverkar betygen hos flickor i Ärskurs nio. Det vill vi göra genom att undersöka hur mycket tid flickor disponerar för studier och vÀnner samt om de uppfattar att deras vÀnskap pÄverkar deras betyg och dessutom hur flickorna ser pÄ sina betyg. Vi vill uppnÄ syftet genom fasta svarsalternativ, vi bestÀmde oss dÀrför för att anvÀnda enkÀter och dÀr med ansÄg vi att en kvantitativ metod var rimlig för vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.

Vi ville med vÄrt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion frÄn det sociala nÀtverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten sÄ som i den virtuella vÀrlden. Vi ville alltsÄ ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansÄg att denna lilla funktion har en stor betydelse pÄ och för det sociala nÀtverket, men Àven ocksÄ eftersom den anvÀnds alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. UtifrÄn detta skapade vi tvÄ fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. DÀremot uppnÄdde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte pÄverkade mÀnniskors sociala beteende pÄ samma sÀtt som pÄ det sociala nÀtverket..

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) Àr en komplex sjukdom som pÄverkar mÀnniskan fysiskt, psykiskt och socialt. En mÀnniska med RA som kan hantera sjukdomen har lÀttare att finna vÀlbefinnande. Det blir dÄ viktigt att i omvÄrdnaden se personen med kÀnslor och behov bakom varje patient. Syfte: Att undersöka hur personer med RA upplever sin sjukdom och vilka copingstrategier de anvÀnder för att hantera sjukdomen i det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikt dÀr elva kvalitativa och fem kvantitativa studier har granskats och sammanstÀllts.

Syfte: HÀlsofrÀmjande insatser pÄ arbetsplatser Àr idag vanligt förekommande. Genom olika hÀlsoprojekt kan arbetstagare bland annat fÄ subventionerad trÀning och utbildning inom hÀlsoÀmnen. Studiens syfte var att försöka fÄ en förstÄelse för hur nÄgra arbetstagare som deltagit i ett hÀlsoprojekt, uppfattar sin vilja till ansvar och sin kunskapsutveckling till förÀndring. Syftet var ocksÄ att fÄ förstÄelse för hur individens mÀnnisko- och kunskapssyn kan pÄverka viljan till ansvar för ett hÀlsosamt liv.Metod: Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare som deltagit i ett hÀlsoprojekt. Samtliga arbetstagare Àr kvinnor och anstÀllda inom kommunen.Resultat: Studien visade att uppfattningarna av vilja till eget hÀlsoansvar skiljde sig markant mellan deltagarna.

Idag dagens samhÀlle blir mÀnniskan mindre medveten om sina kÀnslor och sÀmre pÄ att lyssna pÄ kroppens varningssignaler. Kulturaktiviteter kan trigga igÄng det som styr mÀnniskans kÀnslomÀssiga och mentala nÀrvaro, och pÄ sÄ vis stimulera kÀnslor av lycka och fÄ ett nytt perspektiv pÄ livet. Syftet med litteraturstudiestudien var att undersöka kultur som behandlingsmetod. Med hÀnsyn till studiens syfte utfördes ett strategiskt urval, Ätta artiklar valdes frÄn databasen Discovery via biblioteket pÄ Högskolan i GÀvle. Artiklarna omfattade en variation av mÄlgrupper och kulturella aktiviteter som behandlingsmetod.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i krav, kontroll och socialt stöd (JDC-S) utifrÄn QPS Nordic mellan teknikkonsulter i smÄ och stora företag inom samma verksamhetsomrÄde samt skillnader i upplevd stressnivÄ utifrÄn StatshÀlsans basundersökning. Ytterligare ett syfte var att undersöka i vilken grad JDC-S predicerar stress samt vilken faktor som predicerar stress i högst grad. Resultatet visade signifikanta skillnader i samtliga skalor i JDC-S som kunde lokaliseras i inlÀrningskrav och kontroll av arbetstakt. Resultatet pÄvisade inga skillnader i frÄga om företagsstorlek och stress dÀr teknikkonsulter upplever stress relativt sÀllan. Detta motsÀger tidigare studier om konsulter och stress, som visat att konsulter upplever stress i hög grad.

The aim of this thesis is to investigate and increase the understanding of a present function of todayÂŽs public library, namely the function of meeting place; here called the social function or social space. Two small town libraries are included in the study, and the questions examined are:How is this function described at the two libraries and what similarities and differences are there between the two? How can one describe the relation between how the library as social space is described in research and at the libraries? The theoretical framework used in examining these questions, consists of three different discourses in culture policy (the discourse of state, market and civil society) and theories on civil society and the public library. A summary of current research makes visible eight different aspects of the public library as a social space. These aspects functions as parts of the theoretical framework as well.

Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Denna studie syftade till att undersöka varför de mÀn som deltagit i vÄra intervjuer valt att utbilda sig till socionomer, vilka motiv som pÄverkat valet av utbildning och om de var medvetna om de eventuella fördelar socionomyrken kan innehÄlla. Kvalitativa forskningsintervjuer har anvÀnts som metod. Resultaten visar att mÀn sökte utbildningen pÄ grund av egna erfarenheter som gjort dem intresserade av socialt arbete. Informanterna sÄg socionomyrket som könsneutralt. De ansÄg det önskvÀrt med en mer representativ bild av samhÀllet dÀr bÄda könen var representerade.

Psykosocial arbetsmiljö Àr ett problem som Äterfinns inom mÄnga arbetsplatser i vÀrlden. Denna studie Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med fyra enhetschefer som arbetar inom verksamheter tillhörande Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Studiens syfte Àr att undersöka, förstÄ och beskriva hur enhetschefer inom LSS-verksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt vilka faktorer som kan pÄverka den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visar att enhetscheferna upplever sig ha en bra psykosocial arbetsmiljö utifrÄn de förutsÀttningar som finns. De arbetar utifrÄn att förbÀttra sin egna psykosociala arbetsmiljö vilket har blivit en förbÀttring men det finns fortfarande brister kvar.

En lyckad social tillstÀllning Àr beroende av gÀsternas humör. VÀrden har vissa verktyg hen kan ta till hjÀlp för att behÄlla en god atmosfÀr. I följande uppsats diskuterades möjligheterna alkoholen ger i jakten pÄ ett framgÄngsrikt vÀrdskap. Syftet med studien Àr att belysa alkohol som socialt verktyg vid mötet mellan vÀrd och gÀst med avseende att skapa ett lyckat vÀrdskap.Uppsatsen Àr en litteraturstudie som har anvÀnt sig av fem vetenskapliga artiklar för besvara syftet. Resultatet som artiklarna visade var att alkohol i mÄttliga mÀngder gör mÀnniskor mer sociala och avslappnade.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa brukares syn pÄ en framgÄngsrik underhÄllsbehandling utifrÄn deras egna betraktelsesÀtt, uppfattningar och berÀttelser. Vi har utifrÄn ett brukarperspektiv undersökt anledningarna till varför en del opiatmissbrukare som erhÄller underhÄllsbehandling lyckas bibehÄlla sin drogfrihet. I vÄr analys har vi valt att anvÀnda Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang (KASAM) som teoretisk bas. KASAM omfattar termerna begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och som i kombination med erhÄllandet av underhÄllsbehandling tros ha inverkan pÄ resultaten att hÄlla sig drogfri. Arbetet redogör för vad underhÄllbehandling innebÀr samt dess historiska drag dÄ underhÄllsbehandling som metod i Sverige anses kontroversiell.

Syftet med denna undersökning Àr att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos lÄngtidsfrisk administrativ personal pÄ Högskolan VÀst. Begreppet lÄngtidsfrisk betyder i sammanhanget tvÄ Ärs utebliven sjukfrÄnvaro med en anstÀllning pÄ tre Är. Undersökningen syftar Àven till att utforska arbetets och fritidens betydelse för lÄngtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjÀlp av en fenomenologisk ansats som innebÀr att fenomen undersöks utifrÄn de medverkande respondenternas berÀttelser av sin livsvÀrld. Till hjÀlp för analysen av data har ett verktyg anvÀnts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillÀmpas genom en systematisk genomgÄng av transkriptionen.

Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..