Den tredje december 2013 gick Skolverket ut med ett pressmeddelande ?Kraftig försÀmring i Pisa?, med anledning av att svenska 15-Äringar presterade dÄligt i det internationella kunskapstestet Pisa 2012. I samma veva började medierna rapportera om att det var frÄga om en ?skolkris?, och mÄnga samhÀllsaktörer började diskutera problemet, dess orsaker, konsekvenser och lösningar. Mot denna bakgrund sÄ tar denna undersökning sin utgÄngspunkt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre omrÄden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och pÄ sÄ vis öka förstÄelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna mÀn med ADHD-diagnos. Resultatet frÄn dessa intervjuer analyserades med hjÀlp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade pÄ en stor spridning av hur funktionsnedsÀttningen ADHD pÄverkade livet. Det var frÀmst symptomen uppmÀrksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svÄrigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. SvÄrigheterna yttrade sig dock pÄ vÀldigt olika sÀtt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgÄng.

För att undersöka hur sjÀlvdeterminering i arbetsmotivation pÄverkas av kÀnsla av sammanhang (KASAM) och samhörighet pÄ arbetsplatsen gjordes en kvantitativ enkÀt-undersökning pÄ en stor vÀstsvensk organisation. Med sjÀlvdetermineringsteorin som grund var mÄlet att identifiera förbÀttringsomrÄden och ge rÄd som kan leda till förbÀttrad arbetsmotivation i organisationen. Relationer mellan sjÀlvdetermineringsteorin, KASAM och samhörighet utforskas i en arbetsplatskontext. Resultatet baserades pÄ 257 enkÀtsvar och huvudsakligen konstaterades att bÄde arbetsplatssamhörighet och KASAM hade en positiv pÄverkan pÄ sjÀlvdeterminering i arbetsmotivation. Samhörighet pÄ arbetsplatsen visades vara den mest betydelsefulla prediktorn för sjÀlvdeterminering i arbetsmotivation och kunde till stor del förklara KASAMs pÄverkan.

Resultat frÄn tidigare studier visade att lÄngtidsskador inom idrott har en stor inverkan pÄ det psykiska vÀlbefinnandet och fann ett behov av mer forskning kring de psykosociala aspekterna vid skador i idrott. Studiens syfte var att studera emotionella omstÀllningar vid elithandbollsspelares lÄngtidsskador och dess samspel med emotioner, sjÀlvbild och socialt stöd. Deltagare var 7 kvinnor och 3 mÀn inom nordisk elithandboll. Intervjuer utfördes, transkriberades och tematiserades med avseende pÄ mening utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatet redovisades 33 centrala emotioner som t.ex.

En lustfylld förskola med plats för lÀrande, utveckling, socialt samspel och lek. Förskolan har som prioritet att forma trygga barn..

Bakgrund: Det har visat sig att bandet mellan mÀnniska och djur kan vara lika starkt som mellan tvÄ mÀnniskor och förlusten av ett djur kan inverka negativt pÄ en mÀnniskas hÀlsa och vÀlbefinnande. Djur i terapeutiska sammanhang har anvÀnts för att assistera mÀnniskan i flera hundra Är och pÄ 1970-talet utvecklades djurterapi dÄ de första pilotstudierna pÄ kvantitativa data gjordes. Tidigare studier har presenterat ett ökat socialt samspel mellan personer med demenssjukdomar dÄ djur anvÀnts i vÄrdandet. Djurs nÀra förhÄllande till mÀnniskan vÀckte intresse av att nÀrmare studera deras inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sÀllskapsdjurs inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande hos Àldre mÀnniskor pÄ sÀrskilt boende.

KörsÄng har en stor plats i Sveriges kulturliv och intresset för körsÄng har vuxit sig starkt. Det finns en kör för alla, allt ifrÄn "friskvÄrds-körer" till mer professionella amatörkörer. Denna uppsats har behandlat Àmnet körsÄng utifrÄn tvÄ perspektiv, musikaliskt och socialt. VI har tittat pÄ anledningar till att sjunga i kör och hur det kan upplevas att göra det. Uppsatsen har ocksÄ behandlat vad som hÀner i kroppen nÀr man sjunger.

Varje Är diagnostiseras 10 000 mÀn med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer Àr emotionellt anstrÀngande. VÀntetiden vad gÀller behandling för patienter med prostatacancer Àr lÄng. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och kÀnslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lÄng tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med denna kvalitativa uppsats Àr att undersöka hur vÄld i nÀra relationer framstÀlls i tidskriften Socionomen. VÄr empiri bestÄr av 42 artiklar som berör vÄld i nÀra relationer. Artiklarna Àr publicerade mellan Ären 1997 - 2013 i tidskriften Socionomen. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som bidrar med att synliggöra sociala konstruktioner inom forskningsomrÄdet. Som analysmetod anvÀnds en form av diskursanalys för att urskilja subjektspositioner och kategorier i det empiriska materialet.

Denna studie syftar till att beskriva och förklara tÀnkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervÀrdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien Àmnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jÀmförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels pÄ samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom Àmnet.Resultatet visar att konsekvenserna Àr av varierande karaktÀr för de valda föreningarna.

Corporate Social Responsibility (CSR) Àr det arbete som företag Ätar sig utöver den lagliga skyldigheten och innefattar bland annat arbete med miljö och samhÀlle. Fenomenet har framförallt undersökts i större företag i och med deras stora inverkan pÄ omgivningen. I smÄ och medelstora företag (vidare kallat SMEs) Àr CSR-arbetet inte lika vÀl utforskat. Syftet med detta arbete Àr att utforska hur och varför SMEs i Sverige, med fokus pÄ enmans- och mikroföretag i Uppsala, arbetar internt med CSR-relaterade aktiviteter. Genom intervjuer undersöker studien huruvida femton enmans- och mikroföretag i detaljhandeln arbetar med CSR inom kategorierna vÀlgörenhet, samhÀllet, miljön samt leverantörer.

Syftet med uppsatsen Àr att studera motiven och hur man praktiskt arbetar med samhÀllsengagemang som en del av corporate social responsibility, (CSR) genom att genomföra en fallstudie av tvÄ organisationer som samverkar lokalt. UtifrÄn studiens resultat vill vi jÀmföra informationen och diskutera dess samband. Metod: Vi har arbetat med en kvalitativ fallstudie gjord med hjÀlp av intervjuer. Slutsats: VÄr fallstudie visar att CSR Àr ett omdebatterat Àmne som Àr under stÀndig utveckling. NÀr tvÄ företag bestÀmmer sig för arbeta gemensamt i ett socialt engagemang för det med sig en rad fördelar för regionen i form av stöd och för företagen ett ökat personalengagemang och ett starkare varumÀrke.

Resultat frÄn tidigare studier visade att lÄngtidsskador inom idrott har en stor inverkan pÄ det psykiska vÀlbefinnandet och fann ett behov av mer forskning kring de psykosociala aspekterna vid skador i idrott. Studiens syfte var att studera emotionella omstÀllningar vid elithandbollsspelares lÄngtidsskador och dess samspel med emotioner, sjÀlvbild och socialt stöd. Deltagare var 7 kvinnor och 3 mÀn inom nordisk elithandboll. Intervjuer utfördes, transkriberades och tematiserades med avseende pÄ mening utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatet redovisades 33 centrala emotioner som t.ex.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohÀlsa ser pÄ sin kÀnsla av sammanhang totalt och uppdelat pÄ komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta anvÀndes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohÀlsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det Àr 155 patienter som har svarat pÄ frÄgor rörande deras kÀnsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frÄgeformulÀr. Vidare har patienternas basvariabler som kön, Älder, civilstÄnd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren pÄ KASAM-formulÀret. Det framkom att patienterna har en lÀgre kÀnsla av sammanhang (KASAM) Àn studier som gjorts pÄ friska mÀnniskor.