Arbetets struktur kan pĂ„verka individens hĂ€lsa i bĂ„de positiv och negativ bemĂ€rkelse. Syftet med denna studie var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön pĂ„ Ängdala Skolor. En kvantitativ metod har anvĂ€nts dĂ€r 50 ut av 55 anstĂ€llda som under vĂ„ren 2009 arbetade pĂ„ Ängdala Skolor har besvarat en validerad enkĂ€t. Resultatet analyserades utifrĂ„n Karaseks och Theorells krav-kontroll- stöd modell som teoretisk referensram tillsammans med teorier kring socialt stöd och stress pĂ„ arbetsplatsen. DĂ„ populationen var liten har resultatet Ă€ven till viss del jĂ€mförts med en tidigare studie inom samma omrĂ„de, utförd av Region SkĂ„ne.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, Ă„lder och socialt stöd pĂ„ arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkĂ€tundersökning bland de anstĂ€llda sjuksköterskorna pĂ„ tvĂ„ olika avdelningar pĂ„ ett sjukhus. EnkĂ€ten utformades i sin helhet av olika delar frĂ„n redan existerande frĂ„geformulĂ€r och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd pĂ„ arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkĂ€ter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde pĂ„visas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan Ă„lder och stress kunde pĂ„visas.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrÀndhet. Var tredje lÀrare uppvisar inom sina första arbetsÄr symptom pÄ utbrÀndhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrÀndhet hos grundskolelÀrare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkÀter. Socialt stöd mÀttes via Berlin Social Support Scale och utbrÀndhet mÀttes med Shirom Melamed Burnout Measure.

En ökad muslimsk invandring till vÀstvÀrlden har medfört vÀxande behov av att förstÄ muslimer och de sociala utmaningar de stÀlls inför. I denna forskningsöversikt sammanfattas och diskuteras 30 refereebedömda vetenskapliga studier som berör olika typer av socialt arbete med muslimer genom tre olika omrÄden; utbildning socialt arbete, frivilligt socialt arbete och professionellt socialt arbete. Resultaten i studien visar en genomgÄende kunskapslucka i de tre omrÄdena dÀr det framförallt framtrÀder stor brist pÄ kunskap om kultur och religion. Denna brist pÄ kunskap leder i mÄnga fall vidare till rÀdsla och dÀrmed ovilja att anpassa socialt arbete till muslimers behov.  Slutligen presenteras omrÄden med behov av framtida forskning..

I socialtjÀnstlagen (SoL) benÀmns de övergripande mÄlen med socialtjÀnstens verksamhet och de grundlÀggande vÀrderingarna som lyfter fram den enskildes rÀtt till sjÀlvbestÀmmande samt att integriteten skall framhÄllas i sÄdan stor utstrÀckning som möjligt. Studien syftar till att fÄ en ökad förstÄelse för hur individer som haft nÄgon form av insats av socialtjÀnsten anser sig bemötta, samt i vilken utstrÀckning socialtjÀnsten tillÀmpar brukarperspektivet i dess insatser. Urvalet av respondenter till denna kvalitativa studie har dels skett via flygblad dÀr de sjÀlva fÄtt tagit kontakt med studiens författare samt ur ett snöbollsurval. Detta resulterade i att fyra mÀn kom ingick i studien. Intervjuerna har genomförts och baserats pÄ studiens tre teman: bemötande, meningsfullhet och delaktighet.

Avsikten med denna studie Àr att undersöka rektorers funktion i elevhÀlsan, vad syftet Àr med att studie- och yrkesvÀgledare medverkar i elevhÀlsan samt vad de bidrar med som insatser. Med hjÀlp av de frÄgestÀllningar som formulerats som följande; ?Vad Àr syftet med att studie- och yrkesvÀgledare medverkar i elevhÀlsan??, ?vilka insatser bidrar studie- och yrkesvÀgledare med i elevhÀlsans uppdrag?? och ?vilken funktion har rektor i elevhÀlsan?? vill vi fylla den befintliga kunskapslucka som finns gÀllande syftet med studie- och yrkesvÀgledares medverkan i elevhÀlsan. DÄ det rÄder brist pÄ tidigare forskning kring valt studiefÀlt vill vi Àndra pÄ detta och bidra med mer kunskap. Studien har en kvalitativ karaktÀr och utgjordes av djupintervjuer, detta för att fÄ ett helhetsperspektiv genom exempelvis öppna frÄgor och eventuella följdfrÄgor.

En allmÀn beskrivning av socialt kapital skulle kunna benÀmnas som en resurs som blir tillgÀnglig först genom sociala nÀtverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhÄllning och har Àven i teorin benÀmnts som ?det sociala kittet?, som hÄller ihop grupper och samhÀllen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hÀlsa samt tydliggöra förhÄllandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrÄn olika mÀtmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhÀllet ska arbeta med att öka tillgÄngen av begreppet socialt kapital ur ett folkhÀlsoperspektiv.

Denna studie baseras pÄ en kvalitativ undersökning bland elever i Ärskurs 3 i gymnasiet. Den syftar till att utifrÄn den enskilda individen undersöka förklaring till fenomenet ohÀlsa. PÄ detta sÀtt anvÀndes begreppet meningsfullhet eftersom det anses ha en stor betydelse för hÀlsa/ohÀlsa idag. Individer utför stÀndigt olika val i vardagen och Àr dÀrför viktigt i denna studie att framhÀva hur meningsfulla dessa val Àr för individen. Studien grundar sig pÄ elva intervjuer som analyserats och delats in i olika teman.

Antalet sociala företag har ökat pÄ senare Är och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhÀllsproblem har dÀrmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgÄngspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgÄr dÄ denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt UtvÀrdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten frÄn de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen pÄ ett övergripande sÀtt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar Àven att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utstrÀckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande kÀlla för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap..

Bakgrund: Nya tankar inom strategiomrÄdet menar att bland annat meningsfullhet, vÀrderingar och organisationens syfte Àr viktiga aspekter att betona för att företag ska kunna skilja sig ur mÀngden och dÀrmed locka till sig kunder och personal. Den svenska Àldreomsorgen stÄr idag inför en stor utmaning nÀr det gÀller att trygga den framtida personalförsörjningen. En Äldrande befolkning, ökade vÄrdbehov samt den höga medelÄldern pÄ dagens personal inom ÀldrevÄrden Àr nÄgra faktorer som bidrar till Àmnets aktualitet. Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur arbetet med personalförsörjningsfrÄgor sker inom den svenska Àldreomsorgen. Undersökningen kommer att fokusera pÄ hur de tre aspekterna meningsfullhet, organisationens syfte samt grundvÀrderingar anvÀnds strategiskt i detta arbete.

Syftet med denna studie har varit att belysa arbetslösa ungdomars upplevelse av sin situation som arbetslös och deras upplevelse och uppfattning av Jobbgarantin för ungdomar. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr jag intervjuat fyra ungdomar i Älder 20-24 Är, anmÀlda som arbetssökande pÄ Arbetsförmedlingen i Haparanda. Ungdomarna intervjuades utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide med öppna frÄgor. Intervjuerna har jag tolkat med hjÀlp av teorin kÀnsla av sammanhang, KASAM och utifrÄn de tre begreppen: begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet. Resultatet visar pÄ att ungdomarna upplever sin situation som frustrerande och de beskriver en ökad passivitet ju lÀngre tid i arbetslöshet, vilket pÄverkar deras kÀnsla av sammanhang.

Det finns idag ett starkt empiriskt stöd för att socialt stöd motverkar ohÀlsa. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om coachning pÄverkar upplevelsen av socialt stöd. Vidare undersöks om coachningen har olika effekt pÄ stödkategorierna emotionellt, vÀrderande, informations- och instrumentellt stöd, samt om upplevelsen av socialt stöd till följd av coachning pÄverkas av om denna Àr sjÀlvvald eller inte. Den kvantitativa enkÀtundersökningen besvarades av 39 personer som deltagit i en coachningsprocess. Resultaten visade pÄ en tendens att coachning pÄverkar upplevelsen av emotionellt, vÀrderande och informativt stöd.

Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap dÄ de saknar arbete Àr ett problem. Att integrera psykiskt funktionshindrade personerna i samhÀllet kan bland annat ske genom arbetstrÀning. Att ta ett riktigt arbete Àr oftast ett för stort steg att ta nÀr personer med psykiska funktionshinder skall komma Äter till arbetslivet.Syftet med min studie Àr att undersöka vad arbetstrÀningen betyder för mÀnniskor med psykiska funktionshinder. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstrÀnar pÄ olika platser ute i arbetslivet bland friska personer.

Genom en kvalitativ metod har ledares syn och ledarskapets betydelse pÄ promotivt hÀlsoarbete studerats. Intervjuer har genomförts med ledare pÄ tre olika arbetsplatser. Den teoretiska bakgrunden Àr Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang. I analysarbetet anvÀndes komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.[1] Resultatet visade att ledaren har betydelse i det promotiva hÀlsoarbetet och att mÀnniskor med ett starkt KASAM bÀttre tÄl pÄfrestningar i arbetslivet Àn de med ett svagare KASAM. Ett gott ledarskap ger förutsÀttningar till en hÀlsosam arbetsplats med hög arbetstrivsel.