SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

Äldreomsorgen i Sverige har förĂ€ndrats över tid. Den utveckling som har skett har lett fram till att valfrihetsystem Ă€r vanligt förekommande inom Ă€ldreomsorgen. De Ă€ldre har gĂ„tt frĂ„n att vara brukare till att bli kunder pĂ„ en marknad. Syftet med vĂ„r uppsats var att undersöka om kunder i behov av hemtjĂ€nst upplever att de har en reell valfrihet i ett valfrihetssystem. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex individer som Ă€r beviljade insatser enligt socialtjĂ€nstlagen, SoL (2001:453).

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

Barn med ADHD beskrivs ofta som svÄrhanterliga, presterar under sin förmÄga, har dÄliga relationer till jÀmnÄriga och utvecklar ofta dÄlig sjÀlvkÀnsla. Bristande bemötande och rutiner frÄn omgivning och familj ökar risken för problemutveckling. En trygg relation till Ätminstone en vuxen, en familj med struktur och sammanhÄllning samt positiva stödpersoner i nÀrmiljön stÀrker barnens resurser och ses som skyddsfaktorer. DÀrför Àr det viktigt att stödja förÀldrar i att skapa den miljön för sina barn.Syftet i föreliggande studie var att belysa socialt stöd till familjer som har skolbarn med ADHD och metoden Àr en litteraturstudie dÀr artiklar sökts inom flera databaser och artiklars referenslista. 6 artiklar valdes ut till granskning och analys.

Uppsatsen undersöker om de sociala nĂ€tverk som uppstĂ„r i kollektiva boendeformer kan fungera som socialt stöd för individen samt bakgrunden till valet av en kollektiv boendeform. Med utgĂ„ngspunkt i socialarbetarens roll som samhĂ€llsplanerare belyser vi de socialpolitiska argument som finns för att driva frĂ„gan om kollektivhus/gemenskapsboenden. Vi granskar Ă€ven hur de större kommunala hyresvĂ€rdarna i Göteborg ser pĂ„ utvecklandet av kollektiva boendeformer utifrĂ„n de allmĂ€nnyttiga bostadsföretagens uppdrag som bland annat innefattar att utveckla den fysiska och sociala boendemiljön. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r som följer:* Vad Ă€r individens motiv till att vĂ€lja en kollektiv boendeform?* Är den kollektiva boendeformen stĂ€rkande i individens vardagsliv och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt?* Hur tillfredstĂ€ller kollektiva boendeformer tillgĂ„ngen till sociala nĂ€tverk och möjlighet till socialt stöd för individen?* Hur ser de kommunala bostadsföretagen pĂ„ möjligheterna till en framtida utveckling av kollektiva boendeformer?VĂ„r kartlĂ€ggning av kunskapsomrĂ„det innefattar tidigare forskning om sociala nĂ€tverk och socialt stöd, den fysiska boendemiljöns inverkan pĂ„ grannkontakter samt forskning om senmodernt förĂ€ldraskap vilket följer av att mĂ„nga av informanterna Ă€r förĂ€ldrar.

Syfte: VÄrt syfte Àr att öka förstÄelse för hur de olika motivationsfaktorerna sjÀlvförverkligande, gemenskap och altruism (i samhÀllsfrÄgor) Àr motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag.Metod: Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod och vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer dÀr 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser frÄn empirin har vi anvÀnt oss av tematisk analys och öppen kodning.Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptÀckte vi olika sÀtt hur de tre teman pÄverkade ledare i sociala företags motivation. Vi sÄg Àven att gemenskap Àr den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i ett socialt företag pÄ flest sÀtt, följt av sjÀlvförverkligande och sedan altruism (i samhÀllsfrÄgor). Resultatet var förvÄnade dÄ tidigare forskning mer föresprÄkar altruism som den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i sociala företag i störst utstrÀckning. Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag Àn vad tidigare forskning har visat. VÄrt resultat skapar en större och djupare förstÄelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag..

Sverige beskrivs ofta som ett av vÀrldens mest sekulariserade lÀnder. Detta bör inte tolkas som att andlighet och religion inte har betydelse för mÀnniskor i Sverige idag. Vissa menar att individualiseringen och sekulariseringen har lett till ett ökat andligt intresse. I och med att samhÀllet har blivit mÄngkulturellt har Àven den andliga och religiösa mÄngfalden ökat. Inom hÀlso- och sjukvÄrd har man under de senaste Ären diskutera hur man i praktiken ska handskas med dessa aspekter och litteratur har producerats.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett varsel pÄverkar den kvarblivandepersonalen utifrÄn ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Undersökningen Àr Àmnad till att skapa en större förstÄelse hos personal och företag om hur upplevelserna av ett varsel pÄverkar den psykosociala arbetsmiljön för kvarblivande personal.Forskning om psykosocial arbetsmiljö, förÀndringsarbeten och nedskÀrningar. Karasek& Theorells Krav-kontroll-stödmodell, AnstrÀgnings- och belöningsmodellen samtAngelöws Motivationstabell Àr teoretiska utgÄngspunkter i studien.Studien Àr kvalitativt genomförd dÀr sex stycken semistrukturerade intervjuer utförts med den kvarblivande personalen i organisationen. Tre av respondenterna Àr direkt drabbade, det vill sÀga att de varit varslade men fÄtt behÄlla sina arbeten. De andra tre respondenterna har drabbats indirekt av varslet eftersom de inte blivit varslade men arbetar pÄ samma avdelning.Upplevelserna av varslet Àr negativa dÄ den kvarblivande personalen saknat socialt stöd och resurser frÄn ledningen sida.

The purpose of the study was to increase the understanding of, and extend the knowledge about realization of mediations and its consequences on family law divisions and family centres. Within this area, organisational, methodical, relational and social preventative aspects of mediations were illustrated. This scope was judged to be of major importance, as recent studies show that children often suffer psychologically due to parents? lack of cooperation. Mediations are considered as a way of getting parents to agree.

Allt högre krav stÀlls pÄ en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en sÄ kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte Àr att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnÄs genom en undersökning av arbetsmetoder och synen pÄ evidensbaserat arbete hos fÀltassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjÀlp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och stÀlls mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populÀrvetenskaplig artikel och tvÄ arbetsplatsannonser samt skriftlig information frÄn fÀltassistenterna.

Ätstörningar som Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa prĂ€glas av en rĂ€dsla för att gĂ„ upp i vikt. NĂ„got som Ă€r mycket centralt hos dessa patienter Ă€r hur de ser pĂ„ sig sjĂ€lva. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa fenomenet Ă€tstörningar ur ett bio-psyko-socialt perspektiv. Metoden som anvĂ€ndes var en litteraturstudie dĂ€r 16 artiklar sammanstĂ€lldes till ett resultat. Resultatet visar att pojkar och flickor med Ă€tstörning har en nedvĂ€rderande sjĂ€lvsyn och en sjĂ€lvbild som pĂ„verkas av relationer till bĂ„de förĂ€ldrar och vĂ€nner.

Tidigare forskning har visat att arbetslösas vĂ€lmĂ„ende och livskvalitet pĂ„verkas negativt av arbetslöshet. Upplevd kontroll och autonomi kan medföra ökade coping-resurser för arbetslösa och ökar möjligheten till god mental hĂ€lsa och livskvalitet. Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur graden av kontroll och autonomi hos arbetslösa pĂ„verkades beroende pĂ„ faktorerna ekonomisk sĂ€kerhet, stöd av sĂ€rskild person, stöd i handling, samt arbetsmarknadsĂ„tgĂ€rd. Resultatet visade att den enskilt starkast predicerande faktorn för upplevd kontroll var ekonomisk sĂ€kerhet, medan stöd av person predicerade upplevd autonomi till störst utstrĂ€ckning. Ökad ekonomisk sĂ€kerhet och stöd av sĂ€rskild person hade ett positivt samband med bĂ„de kontroll och autonomi.

Uganda Àr ett av vÀrldens fattigaste lÀnder i dag. Med en kraftigt utbredd fattigdom som försvÄras av att landet har en bristande demokrati, vilket har lett till utbredd korruption i landet. Vilkoren för att skapa social vÀlfÀrd och att bedriva socialt arbete Àr begrÀnsat. Jag har i detta arbete valt att undersöka hur ett antal personer i Uganda med socialt arbete som specialitet, hur de ser pÄ social vÀlfÀrd i Uganda. Vilka hinder finns och hur ska man kunna bygga upp social vÀlfÀrd som inkluderar hela befolkningen, var nÄgra av frÄgorna jag stÀllde mig.

Detta examensarbete syftar till att belysa och problematisera lÀrar-elevrelationernas betydelsefulla roll i den pedagogiska verksamheten. UtgÄngspunkt i undersökningen ligger i mellanstadielÀrares uppfattningar om relationsproblematiken i deras arbete. Kvalitativa forskningsintervjuer utgör grunden för erhÄllandet av kunskapsproduktion utifrÄn de intervjuade lÀrarnas livsvÀrldar. Intervjupersonernas utsagor skildrar relationernas betydelse för lÀraryrket samt innefattar berÀttelser om lÀrarnas arbete med att skapa och upprÀtthÄlla goda relationer. Det problematiseras om en skiljegrÀns upplevs finnas mellan undervisnings- och mÀnskliga relationer och hur kÀnslomÀssiga aspekter pÄverkar dessa.