SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har nÄgon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har pÄvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har Àven pÄvisat att kommunikation Àr en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen Àr genomförd pÄ en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkÀter.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

Introduktion: Att vÀnta pÄ ambulans kan antas betyda ett vÄrdlidande för patienter. Det finns möjlighet för larmoperatören pÄ SOS-alarm att prioritera pÄ ett sÄdant sÀtt att vÀntetiden varierar patienter emellan. Det Àr ocksÄ möjligt för ambulanssjuksköterskan att fördröja tiden frÄn det att uppdraget tilldelats till det att ambulansen startas. Tidigare forskning pekar pÄ kopplingar mellan vÄrdlidande och vÀntan pÄ vÄrd. Föreliggande pilotstudie mÀter skillnader i vÀntetid mellan tvÄ socialt skilda stadsdelar i Göteborg och relaterar vÀntetid i termer av vÄrdlidande.

Mobbning Àr ett relativt utbrett problem bland vÄra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens vÀlbefinnande Àr mÄnga gÄnger allvarliga. Det Àr dÀrför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men Àven att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats Àr att studera den psykosomatiska hÀlsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hÀlsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet Àr Àven att uppmÀrksamma eventuella könsskillnader kring dessa frÄgestÀllningar. Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hÀlsan bÄde i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa hÀndelser i livet. Denna uppsats utgÄngspunkt Àr att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning.

Planerade organisationsförÀndringar Àr vanliga men fortfarande misslyckas mÄnga organisationer med att implementera förÀndringar pÄ ett effektivt sÀtt. DÄ organisationsförÀndringar vanligen ökar osÀkerheten bland medarbetare Àr det intressant att undersöka hur detta pÄverkar medarbetarnas upplevelser av sin arbetsmiljö.Studiens syfte Àr att undersöka kommunikationens roll i en turbulent organisationsförÀndring för att se vilka följder kommunikationen kan fÄ pÄ medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. Fokus Àr pÄ hur de upplever arbetskrav, kontroll över sitt arbete och socialt stöd.En sekundÀranalys gjordes av Kommun X medarbetarenkÀt. Denna skickas Ärligen ut i november. EnkÀter frÄn Äret innan och Äret efter organisationsförÀndringen analyserades i statistikbehandlingsprogrammet SPSS.Analysen visade att organisationsförÀndringen inte pÄverkade medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

Bakgrund: Stress Àr ett stort problem i vÄrden, kvinnor som arbetar i vÄrden har betydligt större risk för arbetsolyckor och belastningsskador jÀmfört med andra yrkeskategorier. VÄrdpersonal anser i större utstrÀckning Àn genomsnittet att de har för mycket att göra. LÄngvarig stress kan leda till en rad negativa konsekvenser för individen, försÀmrad prestationsförmÄga, kronisk trötthet, depression och vÀrk Àr bara nÄgra exempel. Problemformulering: Arbetet pÄ en vÄrdavdelning stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan. Sjuksköterskan Àr spindeln i nÀtet, den som alltid ska finnas till hands och hÄlla alla bollar i luften.

Att gĂ„ i pension kan innebĂ€ra en stor förĂ€ndring i livet för en mĂ€nniska.Vissa upplever pensioneringen som nĂ„got negativt medan andra ser det som enchans att fĂ„ tid för sig sjĂ€lv och sin omgivning. Att lĂ€mna arbetslivet kanmedföra att vi Ă€ntligen fĂ„r tid att sysselsĂ€tta oss med det vi alltid drömtom, men inte haft tid för. För att en mĂ€nniska ska behĂ„lla sin hĂ€lsa ochsitt sociala vĂ€lbefinnande Ă€r det viktigt att hon fortsĂ€tter vara socialtaktiv. Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda pĂ„ hur pensionĂ€rer upplevt pensioneringen samt vilken inverkan pensioneringen haft pĂ„ deras sociala liv. Åtta intervjuer har genomförts med nyblivna pensionĂ€rer dĂ€r intervjupersonerna fick berĂ€tta fritt om sina erfarenheter av att bli Ă€ldre.

Vi har haft för avsikt att, med hjÀlp av Foucaults teori om styrning, synliggöra styrningspraktiker och styrningsstrategier utifrÄn verksamhetschefens, handledares och assistenter berÀttelser om arbetet i ett socialt företag. GÄr det att se styrningens strategier, genom egenmakt och delaktighet istÀllet för att med lagar och tvÄng, med hjÀlp av en teori som belyser maktrelationer och styrning? Analysen och tolkningen av den insamlade empirin har gjorts ur ett maktperspektiv, med hjÀlp av Foucaults teori om styrningsmentalitet. Denna teori beskriver hur mÀnniskor, genom styrning, formas till goda och fungerande medborgare. Den problematiserar och belyser hur makten och dess strategier förÀndras under utveckling och förÀndring av samhÀllet och den liberala demokratin.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förstÄelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers pÄverkan pÄ deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus pÄ pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att fÄ fram fakta pÄ hur stress och stressorer pÄverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgÄngspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, anvÀndes för att ta reda pÄ hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer pÄverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists anstrÀngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

VÄrt syfte Àr att undersöka motivet till att en socialarbetare vÀljer att ta med hÀsten som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar pÄ genom intervjuer med sex stycken utövare av hÀstunderstött socialt arbete (HUSA). VÄr tanke var att försöka förstÄ varför man vÀljer att tillföra hÀsten i ett redan komplext omrÄde. Det vi ville fÄ reda pÄ var vilka faktorer som Àr avgörande för valet att arbeta med hÀst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och PÄverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? VÄrt datamaterial vi fÄtt ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrÄn den tidigare forskningen men ocksÄ genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men ocksÄ evidensbaserad praktik.

Fritidspedagogik Àr ett komplext Àmne, vilket gör det svÄrdefinierat att precisera vad lÀrare ifritidshem har för expertis och kompetensomrÄde. I vÄrt arbete avgrÀnsade vi vÄr studie till atthandla om den fria tiden, socialt lÀrande och situationstyrt lÀrande. I arbetet ingÄr enbakgrundsbeskrivning av fritidshemmets framvÀxt och litteraturstudier. HÀr finns en kvalitativundersökning dÀr vi har intervjuat fem yrkesverksamma lÀrare i fritidshem och hur de ser pÄ barnsfria tid, det sociala lÀrande samt det situationsstyrda lÀrande som sker pÄ fritidshemmet. Ur svarenhar vi funnit att lÀrare ser att barnen bör fÄ styra mer över sin egna fria tid men att styrdokumentenlÀgger ett stort ansvar pÄ lÀrarna att ha en stimulerande verksamhet för alla barn.