SkÄdespelarens arbete kan delas upp i tvÄ delar ? repetitionsperioden och spelperioden. Det som Àr meningsfullt för en skÄdespelare pÄ en institutionsteater Àr att repetera teater framför att spela teater. Det innebÀr att publiken saknar mening i skÄdespelarenas relation till sitt arbete. En förklaring till det Àr att ?bilden? av skÄdespelaren som utvald, uppskattad och sjÀlvförverkligande reproduceras bÀttre bland kollegor Àn av en publik.

Syftet med denna uppsats har varit att lyfta fram nÄgra personers egna erfarenheter av migration för att diskutera vad migration kan innebÀra för dessa mÀnniskor och hur de upplever att dessa erfarenheter har pÄverkat dem. Genom att intervjua personer som sjÀlva har migrerat har vi kunnat ta reda pÄ hur dessa personer definierar följderna av migrationen och hur de upplever att de har förÀndrats och vilka resurser och tillgÄngar de har förskansat sig till följd av migrationen. Resultaten pekar mot att migration trots svÄra upplevelser och processer kan leda till en positiv utveckling för migranten som person. Vi har förstÄtt detta resultat utifrÄn ett lösningsfokuserat perspektiv och utvecklat en tanke om hur socialt arbete med migranter eventuellt kan förbÀttras med fokus pÄ de positiva aspekterna av migration och dess konsekvenser..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur svenska börsnoterade företag redogör för sitt sociala ansvar i Ärsredovisningar.Metod: Denna uppsats utgÄr frÄn en kvalitativ metod. Vi har valt att göra en innehÄllsanalys för att strukturera det material som företag ger oss angÄende deras sociala ansvar. Teori: Den teoretiska referensramen har sin utgÄngspunkt i legitimitetsteorin. DÀrefter anvÀnder vi oss av intressentteorin för att kunna förklara vem företaget ska vara socialt ansvarsfulla emot. Teorier kring corporate social responsibility anvÀnds för att förklara hur företag kan vara socialt ansvarsfulla.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

VÄrt Àmnesval Àr den problematik som det moderna samhÀllet idag för med sig vilket kantas av snabba förÀndringar inom utbud och efterfrÄgan pÄ arbetskraft. Detta leder till alltfler byten av karriÀr samt konsekvenser av arbetslöshet för den enskilda individen. Den traumatiska kris som individen hamnar i vid uppsÀgning pÄverkar ofta sjÀlvbilden negativt. Privata aktörer sÄsom Trygghetsfonden TSL ökar pÄ arbetsmarknaden och ger individen ett komplement till Arbetsförmedlingens brist pÄ stöd. Syftet med studien var att undersöka vilka funktioner omstÀllningsprogrammet har för individen efter uppsÀgning.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.

Denna uppsats avser att, utifrÄn en samhÀllsvetenskaplig variant av hypotetisk-deduktiv metod, kritiskt diskutera en mer omfattande kunskapsstyrning av socialtjÀnsten samt implementeringen av en evidensbaserad praktik inom socialt arbete. Uppsatsen diskuterar den evidensbaserade praktikens vÀrdegrunder paralellt med de centrala utgÄngspunkterna inom de nyliberala förÀndringar som kommit att prÀgla den offentliga sektorn under de senaste tre Ärtiondena och gÄr under parollen New Public Management. Vidare avhandlas den utökade kunskapsstyrningen och den evidensbaserade praktikens pÄverkan pÄ bÄde kommun, socialtjÀnst och den enskilde handlÀggaren och brukaren. Den enskilde handlÀggarens handlingsutrymme och autonomi avhandlas utifrÄn teorier om grÀsrotsbyrÄkratens möjlighet att pÄverka den förda politiken. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan den evidensbaserade praktiken och förhÄllningssÀtt och synsÀtt som inrymmer New Public Management.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns ett samband mellan ett barns familjestruktur och barnets skolkbeteende. Studien gjordes med hjÀlp av tre logistiska regressioner med tre olika skolkvariabler som vardera representerar olika nivÄer av skolkbeteenden. Den frÀmsta oberoende variabelnfamiljestruktur delades in i ?tvÄ förÀldrar? och ?ensamstÄende förÀlder?. Sambandet kontrollerades Àven för Syskon, Kön, Eget rum, Studietid med förÀldrar, Mor arbetstid samt Far arbetstid.

Bakgrund Forskningen om lÀrares arbetssituation har mestadels utgÄtt frÄn det patogena synsÀttet och identifierat problem och riskfaktorer. DÀrför behövs det mer salutogen forskning som lyfter fram hÀlsoskapande faktorer och uppmÀrksammar samt ger underlag för att utveckla goda arbetssÀtt och arbetsformer. Dessa kan sedan underlÀtta arbetet och dÀrigenom förbÀttra hÀlsan och vÀlbefinnandet i arbetslivet för lÀrare. Syfte Syftet med studien var att utifrÄn teorin om kÀnsla av sammanhang (KASAM) identifiera arbetsrelaterade faktorer och processer som lÀrare uppfattar som stÀrkande och hÀlsofrÀmjande. Metod Tre fokusgruppsintervjuer, varav en i en gymnasieskola och tvÄ i en grundskola i södra Sverige, genomfördes med sammanlagt tio lÀrare. Materialet analyserades med deduktiv innehÄllsanalys med teorin om kÀnsla av sammanhang som analysmatris. Resultat Arbetsrelaterade specifikt stÀrkande resurser för lÀrare har identifierats och analyserats in i KASAM-teorins tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Meningsfullhet finns inbyggd i lÀrarnas uppdrag.

Denna artikel redovisar ett resultat frĂ„n en enkĂ€tundersökning dĂ€r 65 examinerade studenter frĂ„n socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund, Ă„ren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte Ă€r att genom en retrospektiv utvĂ€rdering av denna socionomutbildning undersöka hur vĂ€l dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anstĂ€llning inom socialt arbete. I enkĂ€ten efterfrĂ„gas respondenternas tankar nĂ€r de ser tillbaka pĂ„ utbildningen, hur vĂ€l förberedda de kĂ€nde sig för sĂ€rskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lĂ€randeprocess.Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansĂ„g att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svĂ„rast. För tre fjĂ€rdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förĂ€ndras under utbildningens gĂ„ng, Flera av dem anger Ă€ven att det har skett en markant förĂ€ndring betrĂ€ffande deras förvĂ€ntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skÀl som finns till att avstÄ frÄn hÀlsotester genomförda inom företagshÀlsovÄrd. För att synliggöra och öka förstÄelsen för dessa skÀl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens instÀllning till hÀlsotesteroch hÀlsosatsningar, dÀr hÀlsotester ingÄr som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar pÄ Preem, Huvudkontoret pÄ GÀrdet i Stockholm, och som avstÄtt frÄn att, pÄ frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första HÀlsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under vÄren 2003 pÄ Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras lÀngd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbÀrande utsagor och analyserades dÀrefter utifrÄn Antonovskys KASAM-modell innehÄllande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skÀl till att avstÄ frÄn HÀlsoplantest var tidsbristpga.