Du Ă€r ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med mĂ€n som utsatts för vĂ„ld i nĂ€ra relationer och hur de hanterar förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet om mĂ€nFörfattare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena NorströmÖrebro universitetInstitutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.SocionomprogrammetSocialt arbete 30-60 hpC-uppsats, 15 hpVt 2012                                                    SammanfattningStudien handlar om vĂ„ld mot mĂ€n i nĂ€ra relationer och syftet Ă€r att undersöka hur förestĂ€llningar om mĂ€n som finns i samhĂ€llet pĂ„verkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med vĂ„ldsutsatta mĂ€n. En kvalitativ metod har anvĂ€nts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna Ă€r genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhĂ€ver att respondenterna Ă€r medvetna om de förestĂ€llningar som finns i samhĂ€llet. Detta Ă€r nĂ„got som de mĂ„ste förhĂ„lla sig till i mötet med de utsatta mĂ€nnen.

Sammanfattning Bakgrunden till mitt Examensarbete Ă€r att jag som student pĂ„ magisterprogrammet för fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i slutuppgift. Mitt Examensarbete Ă€r ett utredande arbete av medborgardeltagandet inom fysisk planering. Syftet Ă€r att studera om och hur planprocessen pĂ„verkas av systemet, och dess relationer till medborgarna. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka hur man kan genomföra en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Älvstranden som anvĂ€nt sig av ett ambitiöst upplagt medborgardeltagande, bĂ„de innehĂ„ller faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till systemet i sig.

Psykisk ohÀlsa bland ungdomar Àr ett folkhÀlsoproblem som krÀver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att frÀmja en god psykisk hÀlsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvÀstra Sverige. Kvalitativ analys anvÀndes som analysmetod dÀr skolans insatser och skolans samarbeten bildade tvÄ huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssÀtt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som anvÀndes av skolans olika aktörer för att frÀmja elevernas hÀlsa.

Den hĂ€r kandidatuppsatsen inom Ă€mnet landsbygdsutveckling syftar till att förstĂ„ drivkrafterna bakom socialt företagande pĂ„ landsbygden. Detta syfte leder Ă€ven in pĂ„ andra begrepp sĂ„ som kontext och vĂ€rdeskapande vilka diskuteras i uppsatsen. Den empiriska undersökningen har gjorts med utgĂ„ngspunkt i ett företag belĂ€get i ÖstervĂ„la, Heby kommun, dĂ€r jag under drygt en arbetsvecka samlade in materialet, vilket fokuserar pĂ„ att besvara syftet med uppsatsen. Det empiriska materialet tolkas sedan utifrĂ„n teorier och tidigare forskning kring entreprenörskap, kontext och vĂ€rdeskapande. Analysens tyngdpunkter ligger pĂ„ att försöka förstĂ„ hur entreprenörskap, kontext och vĂ€rdeskapande samverkar..

Syftet med föreliggande studie Àr att analysera hur begreppet social hÄllbar stadsutveckling fylls med innehÄll inom en lokal stadsplaneringskontext. I de södra delarna av Norrköping arbetar nu anstÀllda vid kommunens stadsplaneringskontor med att skapa en ny stadsdel, som givits namnet Kneippen syd. Ambitionen Àr att skapa en socialt hÄllbar stadsdel.Empirisk data Àr hÀmtad genom sex kvalitativa intervjuer, observationer vid platsen för Kneippen syd, och efter deltagande vid fyra seminarier med stadsutveckling som övergripande tema.Resultaten frÄn studien visar att Äterkommande teman vad gÀller socialt hÄllbar stadsutveckling utgjordes av visionen om en blandad stad med stÀrkta samband inom staden. De bakomliggande motiven till dessa teman grundar sig i förstÄelsen av staden som segregerad. Modernistisk stadsplanering bestÄende av rumsligt separerade stadsdelar framstÀlls som en orsak till varför staden Àr segregerad.

Acceptans till förlorad kroppsdel samt pÄbörjad protesanvÀndning kan upplevas som en svÄrighet. OmstÀllningen pÄverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förÀndringen stÄr i stÀndig fokus eftersom den upplevda kÀnslan av kroppen förÀndras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bÀra arm- och benprotes efter amputation. Studien Àr en systematisk litteraturöversikt dÀr 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats.

Uppsatsen fokuserar pÄ informationssökning i sociala nÀtverk och om vi vet tillrÀckligt om de resurser som finns i vÄra nÀtverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur medvetna gymnasieelever Àr om potentiella informationskÀllor inom ramen för deras sociala nÀtverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nÀtverket. Tre frÄgestÀllningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur lÄngt strÀcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nÀtverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskÀllor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra anvÀndning av nÀtverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser tvÄ till tre steg bort i nÀtverket. I majoriteten av fallen vet Àven respondenterna tillrÀckligt om sina nÀtverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.

Antalet och andelen Àldre ökar i vÄrt land och störst Àr ökningen bland dem över 80 Är. I dessa Äldrar Àr det vanligare Àn bland yngre att drabbas av sjukdom och funktionsnedsÀttningar och ha behov av hjÀlp och stöd. Sverige har en lagstiftning som lÀgger ansvaret för att Àldre och funktionshindrade fÄr det stöd de behöver pÄ samhÀllet men den hjÀlp som ges av anhöriga till Àldre som bor hemma Àr till omfattningen mer Àn dubbelt sÄ stor som den som ges av samhÀllet och tycks dessutom öka. Kvinnor lever lÀngre Àn mÀn och blir ofta ensamstÄende i slutet av livet. Syftet med denna studie Àr att beskriva Àldre kvinnliga rehabiliteringspatienters och nÀrstÄendes uppfattningar om innebörden och betydelsen av socialt stöd för livstillfredsstÀllelsen.

I denna studie har syftet varit att studera barns konflikthantering i förskolan. De metoder som anvÀndes i detta arbete var gruppintervjuer med barnen och observationer av barns konflikthantering i den fria leken. Detta med utgÄngspunkt i Husserls fenomenologi som handlar om att se fenomen sett frÄn individens perspektiv. Dessa dokumenterades med videoinspelning och loggbok. Resultaten visade att barnen hade flera rika och varierande lösningar pÄ konflikter i förskolan.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

I Sverige finns det inga sÀkra siffror pÄ hur ofta ett missfall intrÀffar, men undersökningar visar att hÀlften av alla graviditeter slutar med ett missfall. Missfall intrÀffar vanligast mellan vecka 9 ? 11. NÄgra orsaker till varför kvinnan kan fÄ missfall Àr kromosomfel, hormonella orsaker, systemsjukdomar, defekter i immunförsvaret, missbildningar i livmodern eller infektioner. Studiens syfte var att belysa kvinnors behov att socialt stöd och dess effekter efter missfall.

En lustfylld förskola med plats för lÀrande, utveckling, socialt samspel och lek. Förskolan har som prioritet att forma trygga barn..

SAMMANFATTNINGTitel:Den sociala entreprenörens karaktÀriserande egenskaperNivÄ:Kandidatuppsats, C-nivÄ, företagsekonomi, ledarskap och organisationFörfattare:Pontus Alm & Yrsa FÀllströmHandledare:PÀr Vilhelmsson, KristinaMickelsson,ElenaAhmadi,MariaFregidou--?MalamaExaminator:Jens Eklinder FrickDatum:2015-06-02Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka karaktÀriserande egenskapersom gÄr att finna hos sociala entreprenörer.Problem och bakgrund:Sociala företag och socialt entreprenörskap Àr ett omrÄde som har fÄtt undermÄliguppmÀrksamhet i forskningen med betoning pÄ drivande egenskaper hos socialaentreprenörer. FörstÄelsen för Àmnet kommer med denna studie öka, och befintligteori kommer att bekrÀftas eller motsÀgas.Metod:Undersökningen har en deduktiv ansats med en kvantitativ metod ochdeskriptiv samt analyserande statistik. Teoriunderlaget bygger framförallt pÄtidigare forskning inom socialt entreprenörskap men Àven pÄ forskning inomtraditionellt entreprenörskap. Analyskapitlet kommer att koppla tillbaka till teorinför att jÀmföra denna studies utfall med tidigare forskning.Resultat & diskussion:Denna studie bidrar med nya begrepp som karaktÀriserar sociala entreprenörer iSverige och som Àr grundade pÄ de sociala entreprenörernas egenskaper.

Syftet med denna uppsats var att fÄ ökad förstÄelse för hur anhöriga till personer med stroke upplever och hanterar sin nya livssituation. Uppsatsen studerar med hjÀlp av copingteori vilka copingstrategier de anhöriga anvÀnder sig av och om val av copingstrategier skiljer sig Ät mellan mÀn och kvinnor. Detta undersöktes genom fem kvalitativa djupinterjuver varigenom jag fick tillgÄng till de anhörigas upplevelser. Analysen Àr uppdelad i tre teman: 1) Parrelation/familj 2) Socialt nÀtverk 3) SamhÀllsstöd. Citat ur interjuverna förstÀrker vad teori och tidigare forskning belyser.

Vi har gjort en kvalitativ fallstudie pÄ en skola och vÄrt syfte Àr att undersöka hur framtidstron och studiemotivationen ser ut hos elever i Ärskurs nio pÄ en mÄngkulturell skola med lÄgt meritvÀrde. VÄra frÄgestÀllningar Àr: vilka faktorer anser elever i Ärskurs nio pÄ den valda skolan kan tÀnkas pÄverka deras framtidstro och studiemotivation? Hur ser sambandet ut mellan framtidstro och studiemotivation hos elever i Ärskurs nio pÄ den valda skolan? Vad anser elever i Ärskurs nio pÄ den valda skolan sjÀlva att man kan göra för att förbÀttra sin framtidstro och studiemotivation?Vi Àr inspirerade av fenomenologisk forskning och har en induktiv ansats. Empirin har vi samlat in genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med Ätta elever i Ärskurs nio. Vi bearbetade empirin genom att först transkribera intervjuerna, sedan sammanfattade vi varje intervju och letade efter teman utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar.