Denna studie belyser vikten av relationer i employer branding. Relationer har till följd att kommunikationen av företagskultur och företagsidentitet till företagets målgrupp för rekrytering underlättas. Relationerna skapar även en lojalitet mellan företaget och dess målgrupp vilket gör att de attraheras av företaget..

Examensarbetets syfte är att studera lärares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frågeställningar: Vad anger lärare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lärarna. För att studera hur man som lärare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att få reda på hur dessa relationer påverkar elevernas studieprestationer så används en kvalitativ forskningsmetod. Empirin består av intervjuer med fyra lärare från två olika skolor. För att få en djupare förståelse om ämnet och för att lättare kunna förstå resultatet så hämtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lärarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lär ut denna kunskap.

Syftet med utvecklingsarbetet var att studera om vi genom sex- och samlevnadsundervisning i år 8 och 9 kan utveckla elevernas åsikter om samt attityder till mediapåverkan, skönhet och relationer. Vi avsåg även att se om det förelåg skillnader i åsikter och attityder mellan pojkar och flickor. För att studera detta använde vi oss av enkäter och gruppintervjuer. Undersökningen genomfördes på två grundskolor i Luleå Kommun och undersökningsgruppen bestod av två klasser, en år 8 och en år 9. Resultatet visade att flickorna i år 9 uppnått en högre mognadsgrad än flickorna i år 8 i och med att de hade lättare att samtala om relationer.

Arbetets problemformulering tar fasta på att Florida (2002) beskriver vad den kreativa klassen är, hur den arbetar, hur den underhåller sig och hur den skapar nya kreativa mötesplatser. Han talar dock inte så mycket om hur den kreativa klassen reser och turistar. Denna studie kan bidra med kunskap till personer som verkar inom turismbranschen och vill uppfylla de önskningar som människor ur den kreativa klassen har. Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för vad människor som jag bedömer tillhör den så kallade kreativa klassen upplever som meningsfullt i det resande som kan betraktas som turism. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie där sex personer som passade in på Floridas (Ibid.) definition av den kreativa klassen intervjuades.

Potatisen är en relativt odifferentierad produkt på den svenska marknaden. Det finns ett fåtal företag som jobbar med att differentiera sina potatisprodukter men det baserar sig på att premiera sitt läge. För dem som inte kan dra nytta av sitt läge kan differentiering genom att skapa relationer vara ett alternativ. Syftet med denna studie är att därför att undersöka och illustrera vad för typer av relationer som finns mellan potatisodlare och återförsäljare, hur dessa relationer skapas samt förstå varför potatisodlare och återförsäljare skapar relationer. En undersökning har genomförts för att identifiera vilka egenskaper och aktiviteter som ligger bakom de typer av relationer som finns och hur de skapas. Det som studerats närmare är relationsmarknadsföring, att använda kunden som med producent, påverkan av förtroende och engagemang i relationer m.m. För att studera vad för typer av relationer som existerar idag, hur de skapas och varför de skapas har djupintervjuer genomförts med producenter inom potatisbranschen. Intervjuerna grundar sig på de tidigare studier om relationer som genomförts.

Våld kan förekomma i alla typer av relationer oavsett den sexuella läggningen eller könet påindividerna. I och med det heteronormativa synsättet som styr samhället uppmärksammas intevåldsutsatta individer i samkönade relationer tillräckligt mycket vilket bidrar till störreutsatthet, bristande forskning och obefintlig stöd och skydd. Syftet med den här fördjupandelitteraturstudien var att sammanställa forskning gällande våldsutsatta i samkönader relationer,med fokus på samhällets bemötande, deras situation, eventuellt stöd och skyddsåtgärder.Resultatet presenterades i en tabell som låg till grund för den kritiska granskningen avartiklarna. Resultatet presenterades även i löpande text under tre kategorier, våldsutsatt isamkönade relationer, våldet och samhället, och forskning kring våldet. Våld i nära relationerförekommer i lika stor utsträckning för individer i samkönade relationer som i heterosexuellarelationer.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur personal i förskolan arbetar med relationsskapande och vilken betydelse samspel har i verksamheten. Det är en kvalitativ undersökning där både enkäter och observationer har använts på fem olika förskolor i Sverige för att synliggöra personalens arbetssätt kring relationer och samspel. Resultatet visade att samspel och relationer har en betydande roll för barns utveckling och lärande. Några begrepp som personalen beskrev som värdefulla för att relationer ska byggas och utvecklas var trygghet, lyhördhet, delaktighet och att utgå ifrån varje individ. En slutsats är att relationer är en ständigt pågående process i förskolans verksamhet och att samspel har en betydande inverkan på relationers utveckling..

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.

Många personer lever med demenssjukdom, och antalet beräknas stiga i takt med att befolkningen blir äldre. Syftet med studien var att utifrån personer med demenssjukdom och deras berättelser beskriva upplevelser av att bo i ordinärt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med demenssjukdom som är över 65 år och som bor i ordinärt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begränsningar i vardagen, förändrad självbild, känslan av missnöje, känslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De äldre personerna upplevde begränsningar och varberoende av andra på grund av sin demenssjukdom.

Människor har ett behov av delaktighet i sociala sammanhang, att ha Meningsfulla relationer till andra individer. Detta är en förutsättning för ett gott socialt välbefinnande. Den här studien undersöker ifall internetcafeér kan ha betydelse för det sociala välbefinnandet hos individer. Datainsamlingen gjordes genom observationer, intervju samt fokusgruppdiskussioner. Datan analyserades enligt etnografisk metodansats med induktiv kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i indelningen i kategorier som på olika sätt berör det sociala välbefinnandet.

Ett regelbundet återkommande utvecklingssamtal kräver organisationens resurser i form av medarbetarens och chefens tid, vilket gör att utvecklingssamtalen bör hålla hög kvalitet för att vara meningsfulla. Studien har genomförts med intervjuer på en myndighet där medarbetarnas och chefernas upplevelse av utvecklingssamtal har undersökts. Resultatet visar att myndighetens syfte med utvecklingssamtal är otydligt och att det är oklart var frågor som rör medarbetarens lön ska diskuteras. För att utvecklingssamtalen ska bli meningsfulla för såväl organisation som de anställda är tydliga mål och syften med utvecklingssamtalen av betydelse. Val av plats där utvecklingssamtalet äger rum bör noggrant planeras för att minska den negativa kontextens inverkan på samtalet.

Syftet med uppsatsen är att belysa en utvecklingsprocess och ett möjligt förhållningssätt till upplevelsekunskap där samband mellan slumpmässiga händelser, kreativitet, improvisation och meningsskapande har varit särskilt betydelsefulla. Mitt c-arbete består av två separata delar: Dels en film och dels ett skriftligt arbete, där båda arbeten utgår ifrån ett och samma problemområde. Jag har använt mig av en interaktiv metod med inspiration från antropologiska metoder, självetnografi och sociologiska idéer om själva deltagandet och berättandet som verktyg. Jag har utvidgat min förståelsehorisont och utmanat mina värderingar. Jag har ifrågasatt mig själv som berättare och blivande regissör och många av de värderingar vårt samhälle bygger på.

Antalet äldre i världen ökar och den äldre befolkningen blir allt friskare. Trots detta är det sällsynt att äldre klarar sig själva till livets slut. Då det inte är möjligt att tillgodose de äldres behov i hemmet har samhället ansvar att erbjuda plats på särskilt boende. Beroende av andra innebär inte att de äldres livskvalitet behöver reduceras och det har påvisats att ökad ålder och låg livskvalitet inte är sammankopplade med varandra. Syftet med studien var att beskriva vad livskvalitet är för äldre på särskilt boende.

Den kvalitativa studien med hermeneutisk ansats handlar om Norrköping kommuns bemötande av våld i samkönade relationer. Undersökningen gjordes genom att intervjua olika befattningar med syftet att förbättra homosexuellas behov i samhället. Dessutom användes tidigare forskningslitteratur för att kunna anknyta till empirin. Studiens utgångspunkt är heteronormativiteten och belyser hur kommunen agerar i våld av samkönade relationer, sett ur olika befattningars perspektiv. Resultatet av denna studie visar att heteronormen är förankrad i samhället, vilket också avspeglas i bemötandet av homosexuella personer med våldsproblematik..

Läxa är en uppgift som ges av läraren till eleven att genomföra efter avslutad skoltid. En meningsfull läxa har som syfte att utmana elevens förmågor gällande prestationer och personlig utveckling. De läxor som inte ger samma stimulans som meningsfulla läxor är exempelvis traditionella läxor (en läxa för alla), ineffektiva läxor (som inte påvisar elevens kunskaper) eller repetitionsblad. Syftet med denna litteraturstudie är att åskådliggöra effekterna kring läxan, och hur de påverkar elevernas skolprestationer. Forskning visar att de äldre eleverna presterar bättre akademiskt när de fullföljer sina läxor.