Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

Hand-arm vibrationssyndrom (HAVS) är ett tillstånd som inte är så välkänt trots att det är ett relativt vanligt tillstånd bland flera yrkesgrupper. Ökad kunskap inom området kan vara ett redskap för arbetsterapeuter i mötet med patienter med HAVS. Syfte: Syftet var att beskriva den vetenskapliga dokumentationen om hand-arm vibration syndrome (HAVS). Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes med sökningar i databaserna AMED, Cinahl och Medline. Nio artiklar valdes till resultatet.

Intensivvårds- och Anestesikliniken på ett sjukhus i södra Sverige införde år 2005 respektive 2007 ett vårdutvecklingsprojekt, Tool for interactive learning and daily assistance (TILDA), inom ramen för nätbaserat lärande. Via TILDA kan medarbetare erhålla kompetenskort för medicinteknisk apparatur. Syftet med aktuell studie var att kartlägga olika faktorer som påverkar varför sjuksköterskor tar respektive inte tar medicintekniska kompetenskort via TILDA samt att undersöka sjuksköterskornas inställning till att arbeta med medicintekniska kompetenskort via TILDA. Studien var en deskriptiv tvärsnittstudie och mätinstrumenten var enkäter. Dataanalys utfördes med hjälp av statistik programmet SPSS och kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund och problem: Styrelser är föremål för omfattande forskning inom bolagsstyrning. En stor del av forskningen syftar till att öka förståelsen för vad styrelser gör och varför. Forskare har ofta tagit hjälp av grova mått som styrelsestorlek och aktieinnehav i styrelsen, vilket har resulterat i inkonsekventa resultat. Styrelsekapitalet är ett relativt nytt begrepp som syftar till att förklara styrelsearbete genom ledamöternas humana och sociala kapital. Genom att testa variabler som är hänförbara till en persons kunskaper och sociala kontakter vill vi bidra till att öka förståelsen för styrelsers agerande.Syfte: Att förklara styrelsers agerande i svenska företag med hjälp av styrelsekapitalet.Metod: Studien är deduktiv.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Syftet med denna studie var att utforska förskolans pedagogiska miljö utifrån barnens perspektiv gällande barns inflytande och delaktighet i förskolan. Studien utgår från ett postmodernt perspektiv på barnet och barndomen. För att nå barns känslor och tankar kring ett eget inflytande och deltagande i förskolan utfördes 8 intervjuer, utförda på två förskolor där sammanlagt 16 barn deltog. Barnen som ingick i studien var mellan 4-5 år gamla. Intervjuerna som utgjorde studiens empiri videodokumenterades och videofilmerna användes senare i studiens analys.

?Vad genererar närvaron i sociala medier för svenska kollektivtrafikbolags vardagsverksamhet och hur kan de användas vid en kris??Syftet med uppsatsen är att belysa problematiken med att kollektivtrafikbolag i Sverige idag inte tar tillvara på möjligheterna med sociala medier. Vi ser ett behov att belysa fördelarna och nackdelarna i samband med användningen av Facebook och Twitter för kollektivtrafikbolag. Studien syftar till att visa att sociala medier är en bra kommunikationskanal som även blir användbar vid en krissituation. Uppsatsen syftar till att förmedla de fördelar som interaktion via sociala medier innebär i vardagsverksamheten och vid en kris.Uppsatsprocessen genomfördes kvalitativt och en induktiv ansats tillämpades.

Aktionsforskningen belyser samspel i förskolans aktiviteter. Studien genomfördes på en förskola bland de äldre barnen, 4-6 år. Medforskare i studien har varit både pedagogerna och barnen på förskolan. Med hjälp av studien har vi blivit medvetna om gruppens betydelse för acceptansen av individers olikheter. Gruppen kan stärkas genom att olikheterna används som resurser och möjligheter.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka gymnasieelevers grad av språkängslan i franskundervisningen och kopplingen mellan den och elevernas självupplevda förmåga i franska som främmande språk. Därtill ämnar detta arbete belysa i vilka situationer de ängsliga eleverna upplever sin talängslan vara som värst, och slutligen hur deltagarna i undersökningen önskar arbeta med muntliga aktiviteter i språkundervisningen. En kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder tillämpas. En enkät delades ut i franskgrupper på två svenska gymnasieskolor. Det kvantitativa materialet analyserades statistiskt och på det kvalitativa materialet genomfördes en innehållsanalys. Det visar sig att språkängslan är relativt utbredd bland deltagarna och att det finns ett måttligt statistiskt signifikant samband mellan självvärderad språklig förmåga och grad av språkängslan.

Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande.

Den fria leken på förskolan är ett ämne som vi upplever har diskuterats mycket på senare tid. Studiens utgångspunkt har varit sex förskollärares uppfattningar om den fria lekens betydelse på förskolan. Metoden som använts har varit kvalitativ och utgått från öppna och ostrukturerade intervjuer med förskollärare på sex olika förskolor, i en kommun i Västra Götalands län. Genom intervjuerna har vi studerat på vilket sätt den fria leken används i verksamheten samt hur stort utrymme den får i relation till styrda aktiviteter. Vi har även undersökt vilken roll förskollärare har i leken samt vilka positiva effekter den har.Resultatet av studien visar att förskollärarna ser fri lek som en viktig del i förskoleverksamheten då den utvecklar många förmågor hos barnen, vilket även många författare belyser.

Syftet med studien är att öka kunskaperna om förskollärares uppfattningar om och arbete med att motverka uteslutningar i en barngrupp. Jag valde att arbeta utifrån en kvalitativ metod där jag gjorde enskilda intervjuer med verksamma förskollärare. Intervjuerna gjordes på en och samma förskola där avdelningarna består av åldersindelade barngrupper. Intervjupersonerna var från olika avdelningar och hade erfarenhet av arbetet med både stora och små barn. Efter att alla intervjuer var gjorda och transkiberade så påbörjades en sammanställning av det insamlade materialet för att fastställa ett resultat.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare tänker kring och arbetar med bilderböcker i barngruppen i den dagliga verksamheten. Studien undersöker förskollärares attityd till lässtunden och bilderbokens vidare användningsområden. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från fem olika förskolor. Materialet har bearbetats genom analys och resultatet är en förståelse för professionens möjligheter och begränsningar inom det berörda området.Denna studie utgår från en hypotes om att den planerade lässtunden i förskolan ofta är kort och utan bakomliggande tanke vad gäller språkutveckling. Resultatet visar på en tydlig språklig medvetenhet bland förskollärare i deras arbete med bilderböcker.

Bakgrund: Att åldras medför ofta en naturlig begränsning av aktiviteter. I alla kommuner i Sverige skall socialnämnderna verka för att gruppen äldre människor får behålla sin självständighet under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Äldres livskvalitet påverkas av att ha ett socialt nätverk och delta i aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva samband mellan socialt nätverk och levnadsvanor hos äldre. Metod: Studien bygger på datamaterial ur SNAC (The Swedish National Study on Aging and Care) som är en pågående studie. I studien har datamaterial från 1372 deltagare använts. Data bearbetades med hjälp av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) i en kvantitativ metod med hjälp av Spearmans rangkorrelation. Resultat: Resultatet visar att variabler valda med anknytning till socialt nätverk korrelerar med variabler valda ur deltagarnas levnadsvanor.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn på svenskundervisning som framträder i tre doktorsavhandlingars empiriska material och hur undervisningen kan belysas ur ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv. Metoden för studien är en kvalitativ textanalys där tre doktorsavhandlingars empiriska material tolkas och analyseras utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt. I studiens resultatdel analyseras och tolkas elevers och lärares röster kring deras upplevelser och uppfattningar om undervisningen. Studien visar att litteraturundervisningen har svårt att motivera vissa elever då de upplever att innehållet inte kopplas till deras egna erfarenheter och meningssammanhang. I resultatet som fokuserar på tal, språk och skrift framgår det att många elever upplever undervisningen som viktig och relevant då deras språkliga kunskaper kopplas till framtida studier och vuxenliv.