Dagens industrier strävar efter kapitalrationaliseringar i form av bland annat effektivare materialhantering. Det gäller att i ett tidigt skede integrera produktutvecklingsstadiet och produktionsutvecklingen för att på så sätt få ett transparant system i hela ledet. För att kunna arbeta på det sättet krävs en grundlig och noggrann planering av hela processen.Syftet med detta examensarbete är att ta fram ett underlag för beslut om transportlösningar och materialhantering. Ett annat syfte är att med hjälp av fallstudie observera olika transportlösningar och materialhantering som sker i olika system för att i sin tur kunna utveckla och ta fram en generell process för materialhantering. Fallstudien utfördes på företaget Scania, avdelning Scania Motorverkstad.Examensarbetet inleddes med en grundläggande litteraturstudie.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

Det självständiga arbetets syfte var att ta reda på hur pedagoger ser på barn och barns inflytande och hur de talar om att de arbetar för att ge barn inflytande i förskolan för att studera hinder och möjligheter för barns inflytande. Studien har tre frågeställningar: Hur ser pedagoger på barn och barns inflytande, vad kan barn ha inflytande över och hur arbetar pedagoger för att utveckla barns inflytande i förskolan, med fokus på små barn? Metodvalet är en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av intervjuer med fyra pedagoger från samma förskola. Det empiriska materialet visar att samtliga informanter ansåg att barns inflytande är något som är viktigt mot bakgrund av att det är något som barn måste lära sig inför att de ska bli vuxna. Pedagogerna ansåg även att det är ett svårtolkat ämne som kräver diskussion och reflektion i arbetslaget. Det framkom också att barns inflytande är begränsat och att det är de vuxna som begränsar barns inflytande.

Som ett resultat av svensk välfärdspolitik och lagstiftning finns socialtjänsten som en viktig myndighet för att hjälpa utsatta individer i samhället. Socialarbetare spelar därför en viktig roll då socialtjänstens insatser kan vara en viktig länk i människors liv. I denna studie undersöks socialarbetares egna erfarenhet av och syn på engagemang. Syftet med denna studie är att lyfta fram socialarbetares erfarenheter och upplevelse av det egna engagemanget, undersöka fenomenet samt berika begreppet engagemang i kontext med det sociala arbetet. För att kunna besvara syfte och frågeställningar har det genomförts fyra intervjuer med socialarbetare inom olika delar av socialtjänsten.

Fysisk aktivitet är viktigt för alla och våra kroppar är skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att äta rätt och att motionera tillräckligt för att kropp och själ ska må bra. Att leva sunt på olika sätt är något som många människor strävar efter idag, men tyvärr finns det många i samhället som äter fel och rör på sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar för att få med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill säga de elever som är mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte närvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, där åtta enskilda intervjuer med lärare i Idrott och hälsa har genomförts.

Arbetet bygger på en kvalitativ forskningsstudie över elevers aktiviteter vid datorn i och med lektionstillfällen. Rapporten visar huruvida elever använder sina skoldatorer till annat än vad som är avsett för undervisningen. Skolans reglering av elevernas datoraktivitet samt strategier som eleverna tar till för att kringgå dessa regler är ytterligare två aspekter som hanteras. Utifrån intervjuer delges elevernas egna perspektiv på fenomenet och därtill en objektiv bild begrundad på observationer. Insamlat datamaterial har analyserats utifrån relevant litteratur samt tidigare forskning och delgett ett resultat.

Syftet med arbetet var att främja barns lärande i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som hade sin grund i lek och estetik. Vi använde oss av olika forskningsmetoder såsom observationer, loggböcker och intervjuer för att beskriva resultatet. Arbetet hade en teoretisk bakgrund där representerades läroplaneras kunskapsmål i matematik vi beskrev även forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier med koppling till estetik. Resultat delen omfattade tre cyklar där vi hade observerat, intervjuat, planerat aktiviteter, genomfört aktiviteterna, reflekterat över och dokumenterat barns lärande process och utveckling. I skolan hade vi arbetat med räknesätten och multiplikation medan i förkolan handlade arbetet om taluppfattning och geometrisk former.

Syftet med denna studie är att få en överblick över läs- och skrivundervisningen i förskoleklass, årskurs 1, 2 och 3. Syftet är även att belysa vilka läromedel som används i undervisningen. Frågeställningarna är:-         Hur undervisas elever i läsning-         Hur undervisas elever i skrivning-         Vilka läromedel används i svenskaStudien är baserad på en enkätundersökning till verksamma pedagoger i 4 kommuner i Västra Götaland.Resultatet visar att många pedagoger i förskoleklass hjälper barnen att utveckla sin fonologiska medvetenhet med material som innehåller mycket språklekar. I årskurs 1 läggs mycket av elevernas studietid på att lära sig avkoda genom att koppla samman grafem och fonem. I alla årskurser förekommer det att pedagogerna ger eleverna strategier för utveckla sin egen skrivning och läsning inom olika genrer.

Denna forskningsstudies syfte var att undersöka hur några förskolebarn och pedagoger resonerar kring genus och jämställdhet i barnlitteratur med inriktning på skillnader och likheter mellan pojkar och flickors val av aktiviteter. Studiens syfte var även att få en inblick i några pedagogers arbetssätt med genus i förskoleverksamheten. Som metod har vi läst boken Lia för en dag/Leo för en dag av Carin Wilke för 22 barn, som var indelade i åtta grupper, för att sedan föra ett samtal kring boken med barnen. Syftet med boken är enligt författaren att göra barnen uppmärksamma på de könsbundna skillnader som påverkar dem. Till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med två förskolepedagoger.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på om och i så fall vilka ämnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen barnen ger uttryck för. Frågeställningarna till studien är följande: Finns det spontana tillfällen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lärande? Vilka didaktiska spår inom naturvetenskapen ger barnen uttryck för och hur syns dessa i barnens aktiviteter? Hur skulle pedagoger kunna utveckla de didaktiska spåren inom naturvetenskap i barnens aktiviteter med utgångspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lärande i förskolan? En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer använts. Med kamerans hjälp har barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. Utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv närmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna några naturvetenskapliga spår som pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att närma sig ett lärande om naturvetenskapliga fenomen.

I detta examensarbete undersöks hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring köpcentrum. På 50 och 60-talet planerades Stockholms tunnelbaneförorter enligt grannskapsidealen där centrumen utgjorde stadsdelens mittpunkt eller hjärta som skulle serva och samla befolkningen som bor runtom. Centrumet var en plats för möten, byggd i demokratins anda där service och handel skulle vara lätt att nå och ligga centralt i stadsdelen. Idag, i många av Stockholms ytterstadsdelar har denna cirkelns mitt, stadsdelscentrumets hjärta, kommit att innehålla ett köpcentrum där både butiker, restauranger, upplevelser, torgmiljöer och ofta bibliotek samt läkarmottagning finns samlande under ett och samma tak. Köpcentrum har sen 70-talet och framåt blivit allt vanligt förekommande i Stockholms ytterstadsområden där samma problematik och kritik, nu som vid tiden då de första inomhuscentrumen byggdes, återkommer. Funktioner som är vända inåt, storskalighet och likriktning i köpcentrumsarkitekturen är några exempel. Köpcentrumet anpassar sitt utbud och sin arkitektur i första hand efter kundens behov, där ökade intäkter är drivkraften i utvecklingen. Vid sidan av detta utgör centrumområdena lika mycket nu som då, en livsmiljö för den lokala befolkningen där köpcentrumet är del av en stads-eller tätortsbebyggelse.

"Här finns det ju kanter som inte är helt perfekta. Men man tar sig ju fram med en liten extra omväg eller så." Citatet beskriver en av de fem intervjuade pedagogernas syn på inkludering av rullstolsburna elever under idrottslektionen. Studiens syfte är att se till vilka anpassningsmöjligheter samt svårigheter det enligt pedagoger finns vid idrott med rullstolsburna elever. Under arbetet med studien har jag inspirerats av hermeneutiken. Det jag kom fram till i min studie var att det enligt pedagogerna finns svårigheter som kan skapa hinder för den rullstolsburna eleven, så som den befintliga miljön, pedagogers kompetens samt vissa aktiviteter.

                    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lärande kring grundläggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och två matematikutvecklare. Vi använde oss av semistrukturerade frågor. Av resultaten framgår att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering där barnen utmanas på rätt nivå. Pedagogerna både väcker intresse för matematik och tar tillvara på barnens egna idéer. Det gör att barnens grundläggande taluppfattning stärks på ett lustfyllt och meningsfullt sätt och barnen utvecklar lust att lära och tillit till sin egen förmåga. Slutsatserna av undersökningen är att dialogen mellan pedagog och barn är mycket betydelsefull.

Mitt syfte är att utveckla en förståelse för hur pedagoger i en specialförskola arbetar samt tänker kring hörselskadade och döva barns språkutveckling. Min huvudfrågeställning är: Hur arbetar pedagogerna i en specialförskola för att utveckla hörselskadade barns och CI-barns språk, nämligen teckenspråket och det talade respektive skrivna svenska språket? De metoder som jag använt mig av är kvalitativa intervjuer med fem pedagoger samt observation av dessa pedagogers arbete före och efter intervjuerna. Slutsatsen av mina frågeställningar är att pedagogerna mest använder sig av det talade svenska språket i verksamheten med barnen. Teckenspråket använder man vid specifika tillfällen då barnen tillbringar tid med döv personal.

Svensk Vattenkraftförening har upplevt behov av att hänvisa till branschens tjänsteleverantöreroch leverantörer av komponenter till småskaliga vattenkraftverk vid förfrågningar fråninternationellt och inhemskt håll. Detta examensarbete har gjorts med syfte att möta detta behov,genom att kartlägga företag aktiva inom branschen småskalig vattenkraft.Utifrån initiala undersökningar och litteraturstudier bearbetas en modell fram för hurenkätundersökningen ska presentera samlad information. De samlade koncept och meningar somskapats under förstudien används för att utforma en lista av aktiviteter som hör till processen attstarta, driva och underhålla ett vattenkraftverk. Stöd för att aktiviteternas förekomst tas från olikaregister över liknande branschers kategoriseringar och branschföretagsverksamhetsbeskrivningar. Detta sammanvägt med de svar som samlats in från intervjuer ochenkäter skapar ett ramverk med fördefinierade aktiviteter.De huvudsakliga metoder som använts för att identifiera branschens aktörer, är att intervjua enhandfull ägare av småskaliga kraftverk samt kontakta de kraftverksägare och medlemmar iSvensk Vattenkraftförening som uppgett e-postadress.