Denna rapport är en del av ett självständigt arbete där en barnbok med tillhörande aktiviteter har framställts av två studenter med inriktning på matematik. Syfte är att framställa ett lättillgängligt pedagogiskt material för pedagogerna att arbeta med. Materialet ska vara konkret och föremålen till aktiviteterna i barnboken är material som oftast finns ute i verksamheterna eller i utemiljön. Målet är att barnboken ska väcka det matematiska intresset hos toddlarna (1-2 åringar), (Løkken, 2008). Anledningen till att materialet riktar sig till toddlarna är för att man bör introducera matematiken i tidig ålder.

Syftet med studien ?r att bidra med ?kad kunskap om hur fritidshemmet kan vara en h?lsofr?mjande arena f?r eleverna med fokus p? fysiska aktiviteter. Studien har sin utg?ngspunkt i tidigare forskning som belyser problematiken kring att barn och ungas fysiska inaktivitet ?kar, vilket kan medf?ra en ?kad h?lsorisk. Forskningen visar ?ven att fysiska aktiviteter kan minska depressiva symptom och st?rka b?de koncentrationsf?rm?gan samt s?mnkvalit?n.

Abstract The purpose of this study was to find out how leisure educator´s reason about children?s learning and development, and their view of their own role in the process. Four leisure educators were interviewed to answer these questions. The study is based on qualitative interviews, wich means that the interviewer must interpret and understand what the respondents want to say. This is to get a deeper knowledge of the subject. The results show that the leisure educators believe they have a large and important role in children's development and learning.

Studiens resultat visar på att Entré inte helt och hållet bidrar till en upplevelse för kunderna och därför inte heller ses av dem som ett upplevelsecentrum. Arkitekturen är inte tillräckligt intressant, butiksmixen inte tillräckligt stimulerande och centrumet besökt inte i huvudsakligt syfte att få uppleva aktiviteter utöver det vanliga. Snarare är ses Entré vara ett nytt köpcentrum som lockat på grund av dess storlek, nyhet och det faktum att det finns aktiviteter. Det bidrar definitivt till sinnesintryck, speciellt till synen på grund av dess storlek men inte långt längre än aspekter som även övriga Köpcentrum kan erbjuda. Speciellt i framtiden då de flesta konkurrerande bara byggs om, och även byggs till.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur konferensanläggningen, Finnhamns Arkipelag, skulle kunna arbeta med hälsoaktiviteter för sina gäster med framförallt naturen som redskap.- Hur påverkar naturen konferensgästernas hälsa?- Hur arbetar redan hälsonischade konferensanläggningar?- Hur kan naturen användas inom hälsoarbetet på konferensanläggningar?- Vad kan utvecklas på Finnhamns konferensanläggning?Metod: Forskningen är avsedd att kartlägga behov, önskemål, erfarenhet och åsikter kring ämnet och slutsatsen drogs att den kvalitativa metoden, intervjuer, var mest lämpad för att kunna besvara frågeställningarna. Data har samlats in via fyra intervjuer, två ansikte mot ansikte och två via telefon utefter respondentens önskemål. Respondenterna har erfarenhet och kompetens inom området samt arbetar med friskvård eller är konferensansvariga på anläggningarna De jobbar med aktiviteter och hälsa för deras konferensgäster och har alla sett de positiva resultaten av vistelse i naturen.Resultat: Resultaten visar att naturen har återuppbyggande och en rad andra positiva effekter på konferensgäster som har aktiviteter utomhus. De nischade konferensanläggningarna har en mängd aktiviteter och är flexibla utefter önskemål.

Intern kontroll är ett stort ledningsverktyg som kommit i diskussion den senaste tiden. Verktyget syftar till att strukturera upp och kvalitetssäkra verksamheten och kräver stort engagemang och kunskap. Men vad kostar det att använda sig av det? Syftet med denna uppsats är att utifrån COSO-modellens kontrollkomponenter skapa en modell för kostnadsberäkning av intern kontroll för mindre tjänsteföretag. Uppsatsen baseras på en fallstudie gjord på ett mindre tjänsteföretag samt sammanställning av intervjuer med fyra utvalda mindre tjänsteföretag, vilket sedan kopplas samman med teori om intern kontroll, COSO-modellen och tidigare forskning om kostnadsanalys.Efter genomförd studie framgår det att den största kostnadsposten för intern kontroll är tid och innefattar många aktiviteter utförda av många medarbetare i ett företag.

Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och vuxna med cerebral pares och en kommunikativ nedsättning upplever och resonerar kring vad som påverkar social delaktighet i vardagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats i form av innehållsanalys. Datainsamling genomfördes med skriftliga intervjuer via internet utifrån en intervjuguide samt genom tillgång till dagboksanteckningar. Analysen resulterade i ett tema "Samverkan av interna och externa faktorer påverkar upplevelsen av social delaktighet i vardagliga aktiviteter" samt två kategorier ?Personliga faktorer? och ?Omgivningsfaktorer?.

Ett balanserat aktivitetsmönster anses inom arbetsterapi vara en viktig komponent för att uppleva hälsa i aktivitet. Syftet med studien var att beskriva och förstå aktivitetsmönster och dess relation till upplevd tillfredsställelse med livet i allmänhet. Undersökningsgruppen rekryterades från en region i norra Sverige och bestod av 40 personer med diagnosen seropositiv reumatoid artrit. Datainsamlingen genomfördes med instrumenten Occupational Questionair, Life Satisfaction Questionnaire och FRIES index, bearbetades i dataprogram och redovisades med deskriptiv statistik. Resultatet visade att undersökningsgruppen hade en likartad fördelning av sina aktiviteter under dygnet.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i förskolan beskriver sitt arbete med att stödja barns språkutveckling. När det handlar om att förebygga läs- och skrivsvårigheter hos barn ligger stor vikt i att aktiviteter och miljö är stimulerande på ett språkligt plan. Därför frågade vi oss hur det egentligen såg ut i förskolan. Vi valde att använda semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod i denna kvalitativa studie. Det var tio lärare som deltog i studien.

Den här studien handlar om barns sociala liv i hem och skola relaterat till faktorer som kan vara stressbelastande. Syftet med studien var att undersöka och belysa lärares reflektioner kring barns sociala liv i hem och skola, attityder och språkbruk i grundskolans tidiga år idag och för tio- femton år sedan. Syftet var också att undersöka och belysa barns aktiviteter efter skoldagens slut ur ett föräldraperspektiv. Syftet avgränsades till årskurs 2 i grundskolan. Metoden jag använt mig av har varit kvalitativa interjuver med tre lärare, samt kvantitativa enkäter till föräldrar till barn i två av de klasser där jag intervjuat lärarna.

Syftet med studien var att ta reda på om förskolebarn kan utveckla sin förståelse för det naturvetenskapliga fenomenet vatten, dess faser, fasförändringar och kretslopp genom en rad olika aktiviteter under fem veckor. Sex barn i fyra till fem års ålder deltog i fem aktivitetstillfällen. Barnen intervjuades med samma intervjufrågor före och efter aktiviteterna för att ta reda på om deras förståelse utvecklats. Resultatet visar att det går att utveckla barns förståelse för de olika fenomenen och i diskussionen framkommer det att det finns viktiga aspekter att tänka på för att göra detta möjligt. Bland annat är det av vikt som pedagog att vara påläst om lärandeobjektet, öppna frågor leder till att barnens tankar kommer fram vilket gör att pedagogen kan utmana barnen samt för att kunna planera kommande aktiviteter efter barnens nivå.

Syftet med arbetet är att se om pedagoger i Tingsryds kommun arbetar med vardagsmatematiken och om de synliggör den för barnen. Vi har valt att avgränsa oss till pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 1-3 år. Arbetet är tänkt att inspirera pedagoger till att ta till vara på den vardagsmatematik som finns och även reflektera över hur de kan synliggöra den i olika aktiviteter för barnen. I litteraturgenomgången ges en historisk genomgång av matematik i förskolan. Här presenteras även vardagsmatematiken i förskolan som är den form av matematik som små barn kommer i kontakt med och använder under en dag på förskolan.

BakgrundVarför datorn och internet som informations- och kommunikationsteknologi ska finnas redan i förskolan är något som besvaras genom en översikt av vetenskapliga rapporter och aktuell litteratur i ämnet. Flera av de styrande krafterna som påverkar förskolans verksamhet beskrivs och även förekommande attityder till teknikimplementeringen som nu börjat ske. Perspektiv på lärande, värderad kunskap i samhället och på motivation till lärande tas upp och diskuteras i relation till teknikanvändning.SyfteAtt undersöka datoranvändning i en förskola som har pektavla, pekplatta och stationär dator i verksamheten.- Hur ser användandet ut i olika aktiviteter?- Vilka pedagogiska fördelar bidrar teknikanvändningen med i verksamheten?- Vilka faktorer påverkar användandet?MetodUndersökningen har en hermeneutisk utgångspunkt och tog inspiration från den etnografiska forskningsansatsen då dess huvudsyfte var att identifiera de faktorer som möjliggör eller begränsar människors handlande inom den kultur som undersöks. De redskapen för inhämtning av underlag till studien var fältforskning i form av observationer och informella intervjuer och fältsamtal.ResultatFältforskningen resulterade i en mängd exempel på hur förskolan använde tekniken till att både ersätta redan existerande aktiviteter, men även hur den bidragit till att utveckla och förändra aktiviteter och arbetssätt.

Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka barns uppfattningar av fenomenet rörelseglädje och vilken innebörd rörelseglädje har för dem. Ur ett hälsoperspektiv är det viktigt att människan är fysiskt aktiv. Forskningen (Engström, 2005) visar att en viktig motivationsfaktor för att vara i rörelse är att det upplevs som meningsfullt och roligt. Genom kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod har 8 barn berättat om sina uppfattningar av fenomenet rörelseglädje. Barnen som intervjuats behöver öka sin fysiska aktivitet och har ingått i ett hälsoprojekt på högskolan i Halmstad.

Att en destination utstrålar en stark och positiv image har blivit en viktig faktor för att attrahera turister. En negativ global image av en destination kan bidra till en minskad turism. I denna studie söks en förståelse för hur Amsterdams image påverkas av sex- och drogturismen i staden. Teorier som bemöter primära och sekundära turistattraktioner, sökandet efter nöjes/meningsfulla upplevelser och image segmentering har satts i relation med insamlat empiriskt material hämtat från två enkätundersökningar samt tre semi-strukturerade intervjuer. Studiens analys visar att sex- och drogturismen genererar både en positiv och negativ image för Amsterdam i koppling till vad som är moraliskt riktigt.