Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder upplevde var en Meningsfull sysselsättning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsättning. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra män, med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder som hade sin sysselsättning tillgodosedd genom en privat hjärnskadeverksamhet. Teorierna som användes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM ? känsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen.

Beprövad erfarenhet ger bakgrund till nya frågeställningar. Vårt intresse för barn- och fritidselevernas APU (arbetsplatsförlagd utbildning) väcktes under våra verksamma år som förskollärare och handledare. Studien har gjorts med syfte att få svar på vad det är som gör en Meningsfull APU med praktiskt lärande för elever på barn- och fritidsprogrammet, med inriktning på förskola, sett utifrån ett yrkeslärar- och handledarperspektiv.Kvalitativa intervjuer har genomförts med yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet och med handledare på förskolor som tar emot gymnasieelever. Vi har använt oss av en hermeneutiskt ansats där helhet och delar spelar avgörande roll. Data har analyserats och tolkats och slutligen har vi kommit fram till vissa faktorer och kvalitéer som gör att eleverna får en Meningsfull APU med praktiskt lärande. Vårt resultat visar bland annat att det behövs ett samarbete mellan gymnasiet och APU-platserna för att göra elevernas lärande så optimalt som möjligt. Tiden handledarna har ute på APU-platserna till att handleda eleverna är också en viktig faktor visar vårt resultat.

Syftet med studien är att undersöka om fritidspedagoger har möjlighet att leva upp till skollagens intentioner med fritidshemmets rådande ramfaktorer. Studien bygger på kvalitativ metod och datainsamlingen är genomförd med kvalitativa intervjuer. Informanterna är fem yrkesverksamma fritidspedagoger. Tre av intervjuerna genomfördes på fritidspedagogernas arbetsplats och de övriga två var telefonintervjuer. Resultatet visar att fritidspedagogerna har en vilja att arbeta för att skollagens intentioner ska genomsyra verksamheten.

The purpose of this study is to explore active after-school teacher?s perceptions of the concept of meaningful leisure time. The purpose of the study is also to investigate if the interpretations of meaningful leisure time affect the perception of their work roles and after-school teacher?s actual work in a leisure activity. The study also provides an insight into how afterschool teachers perceive their roles in general.

En Meningsfull tillvaroSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en Meningsfull tillvaro utifrån beviljade hemtjänstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, omsorgsgivare samt biståndshandläggare och analyser av empirin har utgått från symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som är centralt för den enskilde för att känna Meningsfullhet är den sociala interaktionen tillsammans med andra människor, att boendemiljön är trivsam och önskvärd samt att den enskilde har en känsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, påverkar dessa aspekter är studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med känslan av Meningsfullhet. .

Studenter och yrkesutövare i landskapsarkitektur blir tidigt bekantade med termer som genius loci - ?platsens själ? men ofta utan vidare betraktelse. Finns det något som ?Meningsfull? plats? Kan en plats betyda eller representera något? Vad har ett ord som Meningsfull för konnotationer i skapade eller naturliga rum? Denna uppsats redogör en fördjupning i ämnet Meningsfullhet - besjälade platser i landskapsarkitektur där uppsatsförfattaren blickar in i andra författares föreställningar om Meningsfullhet i landskap och trädgårdar, samt redogör tretton besökares varseblivningar av en specifik plats ? Alnarps västerskog i Lomma, Skåne..

Beröring hör till människans basala behov och skapar emotionellt och fysiskt välbefinnande. Intresset för detta ämne väcktes under våra verksamhetsförlagda utbildningar. Upplevelsen av beröring är unik och olika för alla människor. I bakgrunden tas begreppet ?beröring? upp samt ?kroppen och beröring?, ?beröring i omvårdnaden? och ?beröring i omvårdnadsrelationen? utifrån relevant litteratur.

Enligt  socialtjänstlagen  är  syftet  med  daglig  verksamhet  att  hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning mot ett avlönat arbete på  en  vanlig  arbetsplats,  vilket  dock  är  ett  mål  som  mycket  sällan infrias.  Daglig  verksamhet  skall  även  bidra  med  en  Meningsfull sysselsättning.  Syftet  i  uppsatsen  är  att  granska  daglig  verksamhet utifrån   teorier   om   Meningsfullhet,   samt   utifrån   upplevelsen   av Meningsfullhet   i   sysselsättningen   hos   personer   som   har   daglig verksamhet.  I  teoridelen  resonerar  vi  att  Meningsfullhet  kan  förstås genom  behov,  varpå  vi  granskar  behovsteoretiska  resonemang.  Vi finner en lucka gällande uppkomsten av behov kopplade till identitet, vilket  vi  löser  genom  att  framföra  en  egen  teori  som  kombinerar  en behavioristisk förståelse av drivkrafter med en socialkonstruktionistisk syn på identitet. Därefter utför vi en intervjustudie där vi undersöker upplevelsen  av  Meningsfullhet  hos  brukare  inom  daglig  verksamhet. Resultatet analyseras mot tidigare forskning och behovsteorierna från teoridelen,  och  utgör  sedan  det  underlag  som  vi  använder  för  att granska  daglig  verksamhet. Vi  kommer  fram  till att  idén  med  daglig verksamhet verkar vara baserad på antaganden om Meningsfullhet som inte  går  att  generalisera  till  hela  målgruppen.  Detta  resulterar  i  att daglig verksamhet, förutom att misslyckas med att leda individerna till anställning,  även  i  stort  misslyckas  med  att  bidra  med  Meningsfull sysselsättning..

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur brukarna på en lågtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mål uppfyllts ur ett brukarperspektiv. I målbeskrivningen står att Tröskeln skall leda till Meningsfull sysselsättning, ett första steg i en rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vård- och behandlingsinsatser och ett drägligare liv. För att ta reda på detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare på Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivå och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvårdnad, mat och sysselsättning.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett stressfyllt yrke, detta har konstaterats genom studier runt om i världen. När kraven som ställs på sjuksköterskan överstiger de egna resurserna som finns att tillgå uppstår stress. För att hantera stressen behövs copingstrategier. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors copingstrategier i stressrelaterade arbetssituationer. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes där kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades och sammanställdes.

Syftet med arbetet är att undersöka om lärares uppfattning är att de får Meningsfull kompetensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kompetensutveckling. Med hjälp av enkätundersökning ville jag beskriva lärares uppfattning om kompetensutvecklingens tre huvudkomponenter; bakgrund, process och ut-fall, skapar förutsättningar för Meningsfull kompetensutveckling kring ele-ver i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att få lärare uppfattar den kollektiva kompetensutvecklingen kring elever i behov av särskilt stöd som menings-full, medan den individuella kompetensutvecklingen upplevs som menings-full av majoriteten. Resultatet visar också att det är ovanligt med kompe-tensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd..

I dagens samhälle krävs det ofta att resa för att kunna utföra olika aktiviteter. Då är det viktigt att möjligheten att resa är lika för alla medborgare i samhället. Regeringen har som mål i den nationella handlingsplanen att till 2010 göra Sverige tillgängligt för alla medborgare. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenheter av allmänna transportmedel. Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnor som var rullstolsburna och bosatta i Norrbotten.

Syftet med denna undersökningen är att genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, undersöka hur användare av det sociala nätverket Instagram upplever aktiviteten som ett Meningsfullt inslag i sin vardag. För att uppnå syftet utformades följande frågeställningar: På vilket sätt upplevs aktiviteten på Instagram som Meningsfull? Vilka normer och förväntningar uppstår i aktiviteten? Hur anpassas aktiviteten efter dessa normer och förväntningar? Metod: Kvalitativ metod där användare av Instagram har intervjuats angående sina subjektiva uppfattningar om aktivitetens Meningsfullhet. Intervjusvaren analyserades därefter genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, med betoning på Erving Goffmans bidrag till detta. Resultat: Intervjupersonerna upplever aktiviteten på Instagram som Meningsfull då det ger dem bekräftelse och skapar en känsla av gemenskap.

SammanfattningGemenskap och aktiviteter med andra har en positiv inverkan på den äldres hälsa. Att bli äldre och vara i livets sista fas och samtidigt vara beroende av andra kan påverka den enskildes förmåga att leva som förut. Människans behov och funktionsförmåga kan förändras med åren liksom tillgången på organiserad social verksamhet. Syftet med denna studie var att beskriva äldres upplevelser av sociala aktiviteter och vad det betyder för en Meningsfull tillvaro när de bor på särskilt boende. I studien deltog åtta personer som bodde på särskilt boende-sjukhem som inte själva hade en organiserad aktivitetsverksamhet som t.ex., terapi eller hobby.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur äldre män med funktionshinder erfar sina dagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades fem män i åldrarna 69-84 år som var ensamboende. Data analyserades utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade att mäns erfarenheter var mångfacetterad och analysen mynnade ut i fyra kategorier: ?att ingenting göra och vara nöjd?, ?att med stolthet blicka tillbaka på sitt aktivitetsliv?, ?att avstå från aktivitet när den inte längre är Meningsfull? och ?att ha en önskan att komma ut?.