Frivillig enkelhet är en livsstil/rörelse som tar avstånd från cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhängarna anses vara roten till förlusten av en Meningsfull tillvaro, möjligheten till självförverkligande, förestående miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förståelse för frivilliga förenklares identitetskonstruktion och välbefinnande utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgångspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrån Bourdieu (1984) och värderingar utifrån Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-värderingsmodell användes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av åtta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och välbefinnande går att kombinera.

Bakgrund: Cancer är en de vanligaste sjukdomarna i världen och som sjuksköterska kommer man möta cancersjuka patienter med behov av vård och omsorg under sin sista tid i livet, oavsett vart man är yrkesverksam. Att drabbas av svår sjukdom och hamna i ett palliativt tillstånd kan vara svårt för patienten att hantera. Sjuksköterskan bör ha kunskap för att kunna lindra lidande och främja välbefinnande hos patienten i detta skede.Syfte: Syftet med studien är att belysa palliativa patienters erfarenheter av att leva med cancersjukdom i livets slutskede.Metod: Systematisk litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Deduktiv analys där författarna använt De 6 S:n ? En modell för personcentrerad palliativ vård som teoretisk referensram.Resultat: Patienternas erfarenheter av den sista tiden i livet presenterades som fyra teman med sju subteman.

En förvärvad hjärnskada kan uppkomma på många olika sätt, till exempel genom sjukdomar, förgiftningar, olyckor eller trauman. Förvärvade hjärnskador leder ofta till aktivitetsnedsättningar. Det är främst aktivitetskategorin arbete som förändras. Enligt litteraturen är det viktigt för hälsan och välbefinnandet att finna balans mellan arbete, personlig vård, fritid och vila. Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckning personer i arbetsför ålder med förvärvade hjärnskador upplever aktivitetsbalans.

Syftet med denna studie är att titta på vilka lokaler som finns till förfogande på olika fritidshem i en sydsvensk stad som är integrerade i skolan, och se hur dessa används. Vi har även undersökt om miljöns utformning är anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begränsningar med fritidshemmens lokaler. Våra frågeställningar är: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur används dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, Meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begränsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara på våra frågor utifrån vår undersökning, relevanta teorier och forskning. Vår undersökning har vi gjort på fyra fritidshem i en sydsvensk stad där vi har använt oss av observation och intervju som metod.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat, vad som utmärker gott ledarskap, hur läraren kan arbeta för att få ett bra klimat i klassrummet och hur elever år i 7 upplever sitt klassrumsklimat. Jag har gjort litteraturstudier, lärarintervjuer år 6-9, elevintervjuer och enkätundersökning i två klasser i år 7. Jag har fått många och relativt samstämmiga svar på mina frågor. Ett bra klassrumsklimat kännetecknas av trygghet, gemenskap, vänlighet, humor och arbetsro. Eleverna vågar vara sig själva och ingen är rädd för att bli trakasserad eller mobbad.

Arbetet handlar om vad det är som ger en känsla av sammanhang i rollen som nyutexaminerad lärare. Utifrån begreppen hanterbarhet, begriplighet och Meningsfullhet har vi gjort en kvalitativ intervju med tre förskollärare och sex grundskollärare. Frågorna var begränsade till områdena som berörde mottagandet och introduktionen, mötet med barngruppen och kollegor, personliga egenskaper och utbildning samt goda råd till oss som blivande lärare. Intervjuresultatet visar att för att få en känsla av sammanhang under första tiden som lärare så måste helheten fungera. Det är en kombination av en bra gemenskap och stöd från kollegor och skolledning, arbetet med barnen, föräldrarna och ens egen drivkraft och motivation samt att ens arbete känns någorlunda strukturerat, som gör att denna känsla infinner sig.

Syftet med studien är att identifiera aspekter av särskild betydelse för samarbetsläxor inom ämnet svenska. Tidigare forskning visar både negativa och positiva effekter gällande läxanvändning. I Sverige diskuteras utanförskap för de elever utan stöd i hemmet. Dagens läxor bör träna både ämneskunskaper och förmågor, samtidigt som den måste kunna vara genomförbar utifrån elevernas olika förutsättningar i hemmet. Samarbetsläxor har introducerats av Skolverket som ett läxalternativ.

Syfte: Att undersöka lärarnas erfarenheter av implementeringen av utomhuspedagogik avseende förutsättningar, genomförande samt påverkan på undervisningen och elevers lärande. Studien avser att vara ett bidrag till forskning om implementeringsarbete i skolan, mer specifikt avseende implementering av utomhuspedagogik fyra timmar per vecka vid en F-6 skola i en mellanstor svensk stad.Metod: Datainsamling har utförts med hjälp av två fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts genom kvalitativa innehållsanalyser av intervjuerna i fyra arbetslag, där två representeras av arbetslag för ÅR F-3 och två av arbetslag för ÅR 4-6. Analys av data sammanfattas i en fallstudie över olika förutsättningar och utmaningar, men också gemensamma drag med att implementera utomhuspedagogik.Resultat: Resultat visar överlag att implementeringen av utomhuspedagogik inte motsvarade förväntningarna. Faktorer som framhålls haft negativ inverkan på implementeringen handlar främst om dess förutsättningar.

Syfte: Att undersöka lärarnas erfarenheter av implementeringen av utomhuspedagogik avseende förutsättningar, genomförande samt påverkan på undervisningen och elevers lärande. Studien avser att vara ett bidrag till forskning om implementeringsarbete i skolan, mer specifikt avseende implementering av utomhuspedagogik fyra timmar per vecka vid en F-6 skola i en mellanstor svensk stad.Metod: Datainsamling har utförts med hjälp av två fokusgruppsintervjuer och fyra enskilda intervjuer. Databearbetning har genomförts genom kvalitativa innehållsanalyser av intervjuerna i fyra arbetslag, där två representeras av arbetslag för ÅR F-3 och två av arbetslag för ÅR 4-6. Analys av data sammanfattas i en fallstudie över olika förutsättningar och utmaningar, men också gemensamma drag med att implementera utomhuspedagogik.Resultat: Resultat visar överlag att implementeringen av utomhuspedagogik inte motsvarade förväntningarna. Faktorer som framhålls haft negativ inverkan på implementeringen handlar främst om dess förutsättningar.

Bakgrund: Demens tillhör en av Sveriges största folksjukdomar och idag finns det cirka 150 000 personer som lider utav någon form av demenssjukdom, varav Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen. Sjukdomen medför kognitiv nedsättning som successivt försämras under sjukdomsförloppet och ställer då allt högre krav på den sjukes familj. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt där 15 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: I resultatet framkom det att anhöriga upplevde en mängd olika känslor under sjukdomsprocessen, vilka kunde skilja sig beroende på vilken relation de hade till den sjuke.

I denna studie ställs frågan om den psykiatriska diagnosens sociala praktik för människor som inte har den psykiatriskt diagnostiserande specialvetenskapens utbildning genom att utforska ett perspektiv som inte uppmärksammats av forskningsfältet: vårdpersonalsperspektivet. Frågeställningen är hur människor som lekmän använder psykiatriska diagnoser och vilka faktorer som påverkar hur psykiatriska diagnoser upplevs som Meningsfulla. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är hämtad från Ian Hackings analys av psykiatrisk diagnostik som en interaktiv kategori tillsammans med en analys av Martin Heideggers syn på det mänskliga ?varat? som ett socio-ontologiskt koncept. Härigenom framträder en bild av hur psykiatriska diagnoser är problemformuleringar sprungna ur självreflektion.

Detta arbete föranleds av ett genom forskning och rapporter konstaterat faktum ? undervisningen för andraspråkselever uppfyller inte de mål som uttrycks i Lgr 11. Att undervisningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, är något som enligt en granskning av Skolinspektionen skolan inte lyckas uppnå. Detta gör att andraspråkselever ofta ges sämre möjligheter till skolframgång, vilket i sin tur kan påverka deras tillgång till maktarenor i samhället. Dessa elevers specifika förutsättningar kan bemötas på en rad olika sätt, i detta examensarbete presenteras ett av dem. Vi undersöker ett språkutvecklande arbetssätt som utgår från gemensamt gjorda upplevelser i en förstaklass.

Syftet med föreliggande studie var att få ökad förståelse för hur delaktiga svenska föräldrar var i samvaron med dess barn samt hur Meningsfull de upplevde samvaron. Denna kvalitativa studie samlade empiri genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar (N =14) till barn mellan 6-8 år. Data analyserades med innehållsanalys (Burnard, 1991). Tidigare forskning hade fokus på samvaro och delaktighet vilket kunde påverka hur informanterna såg på Meningsfullheten i deltagandet av barnens lek, sysselsättningar men även på barnens delaktighet i planeringen kring familjens aktiviteter. Studiens resultat visade att informanterna ansåg sig lida av tidsbrist vilket negativt påverkade hur de upplevde samvaron och delaktigheten med sina barn.

Resultatet visar, att det fanns en stor medvetenhet i intervjugruppen om lekens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Detta var för mig en glädjande upptäckt. Vidare kom det fram att det pågick olika utvecklingsarbeten, inget var direkt kopplat till lek, men leken fanns hela tiden med i tankarna hos respondenterna. Kompetensutveckling, samtal och handledning var viktiga redskap för att utveckla verksamheterna. Samtliga respondenter menade att man kan använda lek som specialpedagogisk metod och att det gagnar alla barnen i gruppen.

Syftet med denna studie är att diskutera och analysera vad fritidsgårdstiden gav den före detta besökaren av lärdomar, delaktighet och Meningsfullhet. Frågeställningarna som ställs är:Varför valde man att gå till fritidsgården?Hur uppfattade besökaren att man arbetade på fritidsgården för att han/hon skulle känna sig delaktig i en Meningsfull verksamhet?Hur tror man en ungdomstid utan fritidsgården hade sett ut?Som teoretisk grund i uppsatsen finns Aaron Antonovsky och hans teori om Salutogenes och Kasam; Känsla av sammanhang med, samt begreppen; adolescens och relationskapital. Viktiga teorier och begrepp var för sig, men jag väljer att använda dem tillsammans då jag anser dem vara; begripliga, tillgängliga och kompatibla tillsammans med tidigare forskning och den insamlade empirin. Detta är en retrospektiv kvalitativ studie med halvstrukturerade livsvärldsintervjuer som metod.