Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur elever upplever att deras erfarenheter och intressen tas tillvara i svenskämnets litteraturundervisning. Huvuddelen av undersökningen är av kvalitativ natur och den har genomförts i form av intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter. De teorier som ligger till grund för uppsatsen är det sociokulturella perspektivet och läroplanens fyra F, samt att lärande till stor del är relaterat till elevens tidigare upplevelser och till elevens tidigare förvärvade kunskaper och insikter. Undersökningen baseras på intervjuer med fyra gymnasielever och fyra elever från grundskolans skolår nio.

Studien syftet till att belysa hur skolpersonal vid några utvalda högstadieskolor uppfattar utanförskap. Underökningen inriktar sig också på att beskriva olika strategier som skolpersonalen använder för att skapa en meningsfull skolmiljö. Grupptillhörighetens betydelse skall även belysas, för att öka förståelsen kring utanförskap som problematik.Undersökningen genomfördes med en fenomenologisk ansats och med en kvalitativ forskningsmetod, med fokuserade intervjuer som datainsamling, med fem stycken respondenter. Ett strategiskt urval valdes i undersökningen. Det innebär att respondenter väljs ut som ska ingå i undersökningen utifrån kända egenskaper.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Användandet av musik som intervention för att bota sjukdom sträcker sig långt tillbaka i tiden.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur musiken påverkar patienten och vilkenmöjlighet sjuksköterskan har att tillgodose patientens behov genom att använda musik somintervention. Denna uppsats är genomförd som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaseras på tio stycken vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats som har publicerats undersenaste fem åren. Ett genomgående resultat av denna litteraturstudie visar att musikinterventionkan minska oro/nervositet samt smärta och därigenom lindra lidandet. Musiken kan exempelvisstärka patientens förmåga att hantera stress och skapa lugn och ro, förbättra kognitiv förmåga, geenergi och egen kraft och känsla av välbefinnande. Genom att använda musikintervention somomvårdnadsåtgärd kan sjuksköterskan skapa en harmonisk, stimulerande och trivsammare miljö.Musiken kan skapa igenkänning, delaktighet, avleda uppmärksamhet, förmedla strategi förstresshantering och uppmuntra patienten att ta ansvar för sin egen situation.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken årskurs det är lämpligt att börja ge elever med franska som B-språk en grammatikundervisning byggd på regelförklaringar. Undersökningen är inspirerad av det svenska projektet STRIMS ? Strategier vid inlärning av moderna språk, och metoden för att ta reda på frågeställningen är hämtad härifrån. Sex franskelever i årskurserna 7, 8 och 9 deltog i undersökningen. Genom att låta eleverna resonera kring franska meningar som kunde vara antingen rätt eller fel undersöktes vilka strategier eleverna använde sig av för att lösa problemen.

Syftet med denna uppsats var att belysa det tematiska och ämnesintegrerade arbetssättet somett stöd till lärande. De teoretiska utgångspunkterna tar sin ansats i framförallt Deweys ochVygotskijs syn på kunskap och lärande. Betoningen ligger på att skapa ett meningsfulltlärande där elevens erfarenheter tas till vara och undervisningen därmed upplevs begriplig,hanterbar samt meningsfull. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med fyralärarintervjuer samt en fokusgrupp med elever i en fallstudie som utförts på en specifikgymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att såväl lärare som elever finner det tematiskaoch ämnesintegrerade arbetssättet meningsfullt.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Bakgrund: En väl fungerande psykosocial arbetsmiljö är den som anpassas efter individers behov och begränsningar. Sjuksköterskan har genom historien utsatts för hårda prövningar då yrket har setts som ett kall snarare än en profession, vilket har lett till hög arbetsbelastning och låg status. Hälso- och sjukvårdslagen, arbetsmiljölagen och patientsäkerhetslagen beskriver hur god vård och bra arbetsmiljö ska samverka för att gynna både vårdpersonal och patienter. Arbetsmiljöverket beskriver olika faktorer som kan skapa en dålig psykosocial arbetsmiljö, exempelvis högt arbetstempo, oklara roller och ständiga förändringar. En arbetsmiljö som är begriplig, hanterbar och meningsfull skapar arbetstillfredsställelse och ökar välmåendet.

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen är att få kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder på gymnasiet innebär samt hur vägledare och elever upplever programmet utifrån begreppen känsla av sammanhang och stigmatisering. Våra frågeställningar är: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebära? 2) På vilket sätt kan skolgången anpassas för eleverna som går på individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vägledare arbeta med elever på ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gå på programmet utifrån begreppen stigmatisering och känsla av sammanhang? Vi använder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; känsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM är viktiga för personer med ADHD.

Bakgrund: Palliativ vård är den vård som ges då patienten inte längre reagerar på botande behandling. Att vara närstående till någon som vårdas palliativt kan innebära påfrestningar som aldrig tidigare erfarits. Vilka behov de närstående har varierar beroende på vilken roll de för tillfället befinner sig i, antingen rollen som mottagare av vård eller rollen som givare av vård. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes behov vid palliativ vård i livets slutskede, då patienten vårdas i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på elva kritiskt granskade kvantitativa och kvalitativa artiklar.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur ungdomar med utvecklings störning upplever sin fritid. Genom intervjuer ville jag få ett inifrånperspektiv på hur sju ungdomar 12 ? 18 år upplever tillgängligheten till olika fritidsaktiviteter samt vad en meningsfull fritid betyder för dem. Då flera ungdomar i studien hade begränsade möjligheter att samtala utan AKK, alternativa och kompletterande kommunikationssätt valde jag att genomföra intervjuerna med hjälp av samtalsmatta, ritprat samt tecken som stöd. Studien visar att ungdomarna i det stora hela är nöjda med sin fritid.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.