Att vårda en patient i livets slutskede innebär att bekanta sig med känslomässiga situationer som ofta påverkar sjuksköterskans omvårdnadshandling exempelvis effektiv symtomlindring. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av det vårdande mötet med patienten i samband med palliativ vård. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativa ansatser. Sex vetenskapliga artiklar samlade in och användes som analysmaterial av denna studie. Innehållanalysen inspirerad av Graneheim och Ludman (2003) användes för att analysera insamlade data.

Den explosivt ökande mängden information som finns tillgänglig på Internet har även sina avigsidor. Att hitta meningsfull information och kunskap på Internet idag blir allt svårare. Behovet av verktyg som kan hjälpa individer och företag att ta fram värdefull information, speciellt tidskritisk sådan på ett effektivt sätt, är och kommer att bli mycket stort. Likaså kommer behovet av att komma åt denna information, oberoende av tid och plats att vara stort och bli allt större i takt med den ständigt accelererande utvecklingstakten. Vi har försökt att belysa hypotesens komplexitet och visa på det faktum att inte bara en utan många beståndsdelar spelar in vid skapandet av en personanpassad informationsportal. Arbetet har grundat sig på att identifiera de krav som skulle kunna ställas på grundläggande funktioner.

Introduktion: Ekonomisk brottslighet i Sverige är ett relativt eftersatt forskningsområde. De två vanligaste ekobrotten är bokförings- och skattebrott och Ekobrottsmyndigheten utreder gällande dessa ca 35000 ärenden varje år. Syftet med denna studie var att kategorisera personer som dömts för bokförings- eller skattebrott mellan åren 2010-2013 för att sammanställa deskriptiva data och undersöka skillnader på gruppnivå. Metod: Sammanlagt 454 dömda personer granskades utifrån domstolsprotokoll varefter de kategoriserades in i huvudgrupperna Lågfrekvensförbrytare och Högfrekvensförbrytare med tillhörande undergrupper Krisreagerare, Tillfällesgripare, Tillfällessökare eller Avvikelsesökare, samt hybridgruppen Sökare med lågfrekvensprofil. Resultat: Lågfrekvensförbrytarna var betydligt äldre än Högfrekvensförbrytarna och kvinnorna i genomsnitt något yngre än männen.

SAMMANFATTNINGBakgrundEpilepsi är en sjukdom som orsakas av elektroniska urladdningar i hjärnan. I Sverige finns cirka 50 000 personer med epilepsi vilket gör den till en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna. Epilepsianfall varierar i antal från person till person. De vanligaste orsakerna till epilepsi hos vuxna är stroke, hjärntumör, demenssjukdomar och skalltrauma. Att få epilepsi innebär en stor påfrestning för de flesta drabbade individer och kan påverka det psykosociala livet på flera olika sätt.SyfteSyftet med arbetet var att beskriva hur det är att leva med epilepsi utifrån ett psykosocialt perspektiv.MetodMetoden var en litteraturöversikt.

This paper aims to examine how, and if, music is being used integrated in other subjects thanmusic in school. The study is based on qualitative interviews and I haveinterviewed fourteachers, regardless of whether they use music a lot or not.The questions the study is basedon are if there might be a connection between theteachers' own feelings for music andwhether they use music inschool or not, how music is being used and does the use of musicgive any effects?The result of this study shows that there can be a connection between the teachers ownsfeelings for music and the fact if they use music when they teach or not. One of the teachersI?ve interviewed had bad music experiences and didnot use music in her teaching.

Using a qualitative research method to get the empiricism for analysis, we have analyzed advisors and job seekers experience of management meetings at the job center in Halmstad. We used a semi-structured interview form when we collected the empiricism from four advisors, four job seekers and one complementary actor in the form of a job coach, with a hermeneutic approach to interpreting the informants? subjective experience. We also chose to analyze our results using theories by Asplund, Von Wright, Mead, Scheff, Barth and MalténsThe results presented have shown that time is what they all described as lacking. It was found that the job seekers had a reasonable degree of common experience in both the management meetings and the working role of the advisors, while the advisors themselves were divided on how their role would be applied.

Den här studiens ambition är att bredda kunskapen kring användarens motiv till att konsumera en iPhone. Särskild uppmärksamhet har riktats kring behov som motiverar till användning samt iPhones roll i användarens konstruktion av jaget och den sociala identiteten. Syftet med studien är att undersöka en grupp användares motiv till att använda en specifik typ av smartphone, en med ett starkt varumärke, för att förstå bakomliggande motiv till användningen. Smartphones, i synnerhet iPhone, har under de senaste åren blivit ett populärt kommunikationsmedel bland många. Därför är det är det av vikt att bedriva forskning kring ämnet för att skapa förståelse för varför vi använder viss teknologi och i synnerhet hur användaren uppfattar denna teknologi.

In this study ? Just a girlfriend who lives far away? ? I interview fifteen girls about their experiences with computer mediated relationships. From a queer theoretical perspective I examine how these girls do and talk about their relationships, in relation to norms about relationships and sexuality as well as notions about online and offline.My aim is to discuss in which ways the performing of these relationships both reproduce and challenge norms about relationships and sexuality. The girls I interview attempt in different ways to show that doing relationships online is just as ?normal? as doing them offline.

Avsikten med detta examensarbete är att identifiera, beskriva och förstå företeelser och processer som är en del av den muntliga matematiska kommunikationen mellan lärare och elev i klassrummet. För att uppnå detta har observationer som metod använts och dessa har gjorts i årskurs två och fem. Undersökningen gjordes utifrån två undervisningstyper, helklassundervisning och bänkundervisning. Resultatet visar att vid dessa undervisningstyper är kommunikationen till stor del av lotsande och sluten karaktär. Det vill säga att läraren leder eleven mot svaret genom mer och mer avgränsande frågor respektive att läraren använder frågor som det finns ett, och endast ett rätt svar till.

Syftet med studien var att studera hur typsnitt uppfattas, och särskilt hur dessa uppfattningar påverkas av illustrationer med varierande innehåll. Stimuli skapades genom att kombinera 3 olika illustrationer och 5 olika typsnitt, totalt 15 stimuli. Försöksgruppen bestod av 18 personer, 11 kvinnor och 7 män. Åldersspannet var från 22 till 67 år. Deltagarna fick individuellt markera på skattningsskalor hur varje stimuli uppfattades, efter 7 olika dimensioner.

Vätskor känns självklara och naturliga i vår vardag men de kan vara ganska komplexa och svår att simulera i exempelvis ett datorspel. Ett verklighetstroget vattenstänk i ett spel kan absolut ge en ökad realism i spelet och ge en förhöjd spelupplevelse.Detta arbete undersöker en teknik för att få en mer verklighetstrogen rörelse/beteende hos en vätska. Metoden bygger på att lösa Navier-Stokes algoritm som beskriver vätskors beteende på molekylär nivå, och beräkna en interaktion mellan partiklarna som representerar vätskan.Resultaten visar att en mer realistisk rörelse går att få fram jämfört med vad man kan få med ett enklare partikelsystem, men att antalet partiklar blir mycket begränsade. Prestanda hos datorer ökar ständigt och inom en snar framtid genom en utveckling av teknikern och närliggande metoder så kan den bli helt klart aktuell i nästa generations datorspel..

Syftet med studien är att undersöka klasslärares/mentorers upplevelse av sitt arbete med elever i relation till uppdraget att skapa en skola för alla. Utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang, KASAM har vi ställt frågorna: Vilka faktorer gör undervisningen begriplig, hanterbar och meningsfull i relation till uppdraget? Metoden vi använt oss av är semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex lärare som arbetar i grundskolan och har klasslärare/mentorsansvar. Resultatet av vårt arbete är att vi funnit faktorer som kan ha betydelse för om lärare upplever en känsla av sammanhang, KASAM, i sitt arbete med elever. Faktorerna är salutogena, då vi har fokuserat på de styrkor och tillgångar som lärarna upplever.

Detta examensarbete kretsar kring mediet ?utställning? och fenomenet ?mönster?, som tillsammans vill förmedla en upplevelse som syftar till social hållbarhet. Utefter en bakgrundsresearch där konst, design och begreppet social hållbarhet möts, följer en process mot en designlösning stödd av konstnärliga metoder. Resultatet eftersträvar att vara både användbart, dekorativt och samtidigt belysa ett viktigt område; mobbning. Medan ?mediedesign? främst kopplas till design för tryckta och interaktiva medier, utforskar detta arbete även andra delar av ämnet som egentligen kan te sig i oändliga former..

BakgrundI början av 2000-talet hade barngrupperna i fritidshemmen enligt Hansen (2000) antingenförökats eller flerdubblats utan några mer resurser i form av personal. På grund av de stora barngrupperna har fritidshemmen enligt Skolverket (2000) små möjligheter att erbjuda barnen en varierad fritid. I Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem (2007) finns det ett avsnitt där det står att fritidspersonalen på fritidshemmen ska komplettera skolan ocherbjuda barnen en meningsfull fritid, samt stödja barnens sociala, fysiska, emotionella och intellektuella utveckling. Skolinspektionen (2010) har gjort en rapport där de kommit fram till att de flesta fritidshem erbjuder barnen ett innehåll som med små förändringar ser nästan likadant ut över tid. Det verkar enbart finnas ett litet utrymme för flexibilitet.SyfteSyftet med undersökningen är att ta reda på hur fritidspedagoger planerar och lägger upp sin verksamhet på fritidshem i förhållande till rådande styrdokument.MetodUtifrån syftet med undersökningen har jag valt intervjuer som metod för att det ger bäst resultat med tanke på mitt syfte.

Vi ville undersöka om ett aktivt arbete med samtal och gemensamma reflektioner kan leda till ett hos eleven ökat medvetande om att kunskap utvecklas i interaktion med andra. Undersökningen genomfördes i fyra klasser på en högstadieskola i Norrlands inland. Elevernas ålder vid undersökningstillfället var 14-15 år. Arbetet integrerades i den ordinarie undervisningen inom temat etik och ämnet litteratur. Undersökningen ägde rum under en period på åtta veckor, varav arbetet pågick under två veckor i varje klass.