Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang på en plats som framstår som en ogästvänlig boplats för människor?Syftet med studien var att få bättre förståelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, människa, teknik och miljö i ett av världens nordligaste samhälle, Longyearbyen på Svalbard, vars extrema klimat med rådande istid och långa mörkerperioder framstår som en skrämmande boplats för människor. Finns det plats för arkitektur som är något mer än bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, väder och vind?Målet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva som HIV-positiva och/eller AIDS-sjuka. 14 vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien resulterade i åtta kategorier: Att inte kunna förändra sin situation men kunna förändra sig själv, att finna mening med sin sjukdom, att vara stigmatiserad, övergiven och utan värdighet, att framtiden är oviss och den bekymmerslösa tiden i livet går förlorad, att känna skuld till sin sjukdom och livet som ett trauma, att det är viktigt med motivation och stöd, att ha tankar och önskemål om tiden innan döden och dödsögonblicket, att känna den trötta kroppen ge upp påverkar människorna mentalt. Den fördjupade förståelsen om hur människor med HIV och/eller AIDS upplever sin situation tydliggör dessa människors behov av respekt, förståelse samt stöd. Denna kunskap tillsammans med fortsatt forskning kan genom att människors upplevelser åskådliggörs från ett inifrånperspektiv bidra till utveckling inom omvårdnad.

Denna studie handlar om hur sju verksamma lärare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare åren i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktären av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frågorna, Vad ska undervisas? Varför är det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgång av litteraturen ger oss även en inblick i hur några forskare ser på läget med den naturvetenskapliga undervisningen, både i nationell och internationell mening. Studien visar att lärarna har undervisat med tonvikt på biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt sträva mot de mål som de, enligt Skolverket, har att följa.

Syfte Mitt syfte är att undersöka hur komponerandet samt arbetsflödet eventuellt kan förbättras/påverkas genom att arbeta med ett tydligt koncept som bas. Frågeställning Hur påverkar ett starkt koncepttänkande ens komponerande arbete? Vad finns det för fördelar/nackdelar med att jobba på detta sätt? Metod Jag har valt att undersöka detta genom att själv skriva musik i form av en fulllängds-cd i pop/rock-stil och sedan analysera det egna arbetet. Den största delen av detta arbete ligger därför av naturliga tidsskäl i själva skapandet av musiken och inte i den skriftliga delen. Slutsats Mycket av de koncept och idéer som dyker upp under ett projekt av detta slag kommer inte nödvändigtvis att gagna lyssnaren i första hand utan ger snarare den som skriver musiken en riktlinje att följa.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Ett vanligt förändringsfenomen för dagens organisationer, för att kunna hävda sig i den hårdnande konkurrensen, är att genomgå ett samgående eller ett företagsförvärv. Den påföljande integrationsprocessen har där visat sig vara problematisk i den mening att tanken om det gemensamma bolaget inte alltid ter sig självklart för den gemene medarbetaren. Svårigheter att identifiera sig i den nya organisationen har visat sig underbygga gruppbildning vilket förstärker känslan ?vi? och ?dem? även fast arbetet sker under samma företagsnamn. Syfte: Hur en organisationsbyggande process kan gå till vid ett företagsförvärv.

I förskolans utemiljö är det vanligt att det finns en sandlåda på gården. Den är centralt placerad och barnen är där och leker. Enligt den nya Skollagen och förskolans reviderade läroplan ska verksamhetens innehåll vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta gäller även den verksamhet som pågår i sandlådan. Men vad är det som sker när sanden, barnen och lekredskapen möts i sandlådan? Detta är en kvalitativ studie som utifrån ett intra-aktivt perspektiv syftar till att synliggöra hur sanden i sandlådan, lekredskap och de yngsta barnen (1-3 år) skapar möjligheter och villkor för lek och meningsskapande.

Simuleringar används i många sammanhang för att underlätta förståelsen för händelser och förlopp som annars kan vara svåra att överblicka. Ofta är det mycket data som ska förmedlas till användaren.I de fall visuella representationer av simuleringen ska visas i realtid måste data sållas bort så att en interaktiv bildfrekvens uppnås samtidigt som betydelsefull information inte får försvinna.Vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, används simulering och visualisering som ett verktyg för att studera de komplexa duellsituationerna mellan medel och motmedel (telekrigduellen). Ett verktyg har i detta arbete tagits fram för att kunna använda sig av de stora geografiska områden som behövs i simuleringarna.Resultatet av arbetet är en applikation som utifrån geografisk kartdata skapar ett 3D-landskap som lämpar sig för realtidssimulering..

Syftet med denna studie är att bringa bättre förståelse och ge en inblick i flyktingars egna upplevelser och erfarenheter gällande integrationsarbete under deras tid i Sverige samt under introduktionsperioden på integrationsenheten i Västerås. Jag har fokuserat min studie på att undersöka hur flyktingar upplever praktik som åtgärd till integration för att tillföra bättre förståelse för praktikanternas upplevelser samt identifiera problemområden som behöver förbättring eller utveckling. Enligt min mening tyder resultaten av mina kvalitativa djupintervjuer på att det finns ett behov av att fokusera på flyktingens upplevelse under introduktionstiden. Denna period kan vara avgörande för flyktingens framtida självuppfattning som jag anser skapar kollektiva gemenskaper som i sin tur leder till isolering och till slut det oundvikliga vi och dem tänkande som sätter hinder i vägen för en lyckad integration.Jag inbjuder läsarna att ta del av mitt arbete som belyser olika problemområden samt lyfter fram vilka åtgärder som behöver vidtas för en utveckling inom integrationsarbetet..

Syftet med detta examensarbete var att utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv analysera begreppet ?icke-konfessionell?. Studien genomfördes i form av en fallstudie, där jag valde att kartlägga hur gymnasielärare vid samhällsprogrammet i en skola i Norrbotten tolkade begreppet ?icke- konfessionell?. Med hjälp av uppsatsens bakgrund analyserade jag vilka konsekvenser deras tolkning av begreppet fick för undervisningen.

Alla människor har behovet att känna tillhörighet. I interaktionen med omgivningen byggs vår identitet och sociala ramar skapas. Som en naturlig del i vuxentillvaron finns arbetet, och det sociala sammanhang arbetslivet ger oss. Vi får utlopp för våra kunskaper och känner oss behövda. Arbetslivet ger oss också tidsramar och trygghetsskapande rutiner.

Denna uppsats har haft till syfte att söka nå en förståelse för ondskan och dess eventuella betydelse för människans förutsättningar i tillvaron. Med hjälp av ett psykoanalytiskt och arketypiskt förhållningssätt har jag valt att framställa ondskan som viktig beståndsdel i det mänskliga livet. I myter, riter, sagor och symboler kan man finna en slags överordnad mening som kan bringa balans och jämvikt mellan det jordiska och det överjordiska, och mellan det goda och onda, menar exempelvis den kände mytforskaren Joseph Campbell. De är till för att skapa mening och förståelse för allt som rör det mänskliga. Här har jag valt att titta närmare på myter som exempelvis Oden, Lilit, Utdrivningen ur Paradiset och Den gudomliga komedin.Oftast är vi inte särskilt benägna att se och erkänna vår egen ondska utan vill gärna behålla bilden av ondskans annorlundahet för att rättfärdiga bilden av oss själva.

I denna studie undersöker vi tre musiklärares syn på interpretation i en pop/rock-orienterad ensemblemiljö. Studien genomfördes med hjälp av tre kvalitativa forskningsintervjuer där informanterna bestod av verksamma ensemblelärare i gymnasieskola samt högskola.Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna är eniga om att interpretation är viktigt, oavsett vilket instrument lärarna spelar eller vilken genrepraxis de följer. Däremot skiljer sig metoderna åt när lärarna interpreterar beroende på instrument och sammanhang. I resultatet reflekterar de intervjuade lärarna över vad interpretation innebär och beskriver olika tillvägagångssätt för att implementera detta i undervisningen..

Kemisk krigföring i form av luftburna gifter har förekommit i många historiska kontexter. Trots att luftburna gifter, som till exempel giftig rök och gas är likartade företeelser, har inte forskare kunnat enas om äldre former av denna krigföring är jämförbar med den moderna. Huvudorsaken är att deras analyser saknar teoretiska perspektiv som belyser hur respektive   kontexts kemiska förutsättningar påverkar krigföringen.Syftet med den här undersökningen är att jämföra ett modernt nyttjande av luftburna gifter, tyskarnas första klorutsläpp vid Ypres 1915 med ett forntida exempel, den moistiska skolans användande av brandrök som gift under århundradena f. Kr. i Kina.

Huvudmålet med detta arbete är att se huruvida det finns några tydliga sammanhang mellan den mängd tid en individ spenderar med att spela actionbaserade tv- och datorspel och dennes uppfattning när det gäller människors kroppsbyggnad och proportioner. I arbetet kommer proportioner som anses fördelaktiga när det gäller kropp och ansikte tas upp för att sedan testas med hjälp utav bland annat en enkätundersökning huruvida de stämmer. För enkäten kommer ett antal skulpturer skapas efter bestämda proportioner för båda ansikte och kropp och respondenterna kommer att delas in i grupper efter kön och tid ägnad framför tv- och datorspel för att se om några meningsskiljaktigheter om skulpturerna finns..