Inom vissa yrkesroller kan den psykosociala arbetsmiljön vara särskilt svår och ingen dag är den andra lik. Ledare av olika slag har i dagens situation många krav på sig att utföra sitt arbete och att alltid vara anträffbara. Att arbeta med att stödja och motivera arbetslösa och socialbi-dragstagare är en speciellt svår situation att hantera när det gäller den psykosociala arbetsmil-jön. Syfte med denna undersökning är att genom vår frågeställning förstå hur den upplevda psykosociala arbetsmiljön är hos anställda på en verksamhet som arbetar med människor som är i stort behov av stöd och uppmuntran. Detta vill vi göra för att utveckla mer kunskap om vad som ligger bakom upplevd arbetssituation ur psykosocial aspekt och därmed kan vi således sprida kunskapen vidare och ha en förståelse för densamma i vår framtida yrkesroll.

I den här uppsatsen ville jag, med hjälp av olika reklambilder för disk- och tvättmaskiner, visa att ?miljö? sedan början på 2000-talet alltmer blev en resurs i kommersiell varureklam.Hur naturen och miljön används som ett försäljningsargument idag påverkas av en miljödiskurs som sedan sena 80-talet har fortsatt att utvecklas fram till nu, 2009. Hur den diskursen ser ut formar mycket av dagens varureklam och skapar de konventioner som står till grund för den. Ett stort problem med ?miljövaror? har varit sättet som de marknadsförs.

Gestaltningar handlar om hur man förstår, tolkar och skapar mening ur sina upplevda eller medierade erfarenheter. Med det är gestaltningsprocesser oundvikliga eftersom människan strävar efter att skapa mening i tillvaron. Varje gång vi kommunicerar med någon gestaltar vi verkligheten.Detta gör det intressant att undersöka hur medierna har valt att gestalta regeringskrisen och därmed påverkat vår uppfattning av den. Regeringskrisen inleddes den 2 december 2014 efter att Sverigedemokraternaavsåg att rösta för Alliansensbudgetförslag. Detta skulle leda till att regeringens budgetpropositionskulle fällas vilket är en unik situation i Sverige och har inte hänt i modern tid.1Detta var den första regeringskriseni Sverige efter regeringen Carlssons avgång 1990.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur rapporteringen av regeringskrisen gestaltades.

I den här uppsatsen presenterar vi några av egenskaperna hos Poissonintegralen på enhetsdisken U i det komplexa talplanet. I del 1 visar vi att Poissonintegralen för en kontinuerlig randfunktion är harmonisk på U, kontinuerlig på höljet av U och sammanfaller med randfunktionen på randen av U. I del 2 behandlar vi Lebesgueintegrerbara randfunktioner. Vi visar att Poissonintegralen konvergerar mot randfunktionen i ett så kallat icketangentiellt område nästan överallt. Vi visar också att resultatet i en speciell mening är skarpt..

Utgångspunkten för undersökningen som presenteras i den här uppsatsen är Bengt Sigurds studie av textbindning i elevtext, Tre experiment med text: Att presentera Buffalo Bill (1977).   Syftet med den här uppsatsen är att undersöka textbindning i elevtexter, skrivna utifrån samma uppgift (Sigurd 1977) för att se hur eleverna löser textbindningen i en satsatomuppgift. En satsatom är minsta möjliga informationsbärande sats, t.ex. Flickan går och Bollen är rund. Elever från ett yrkesförberedande och ett studieinriktat program fick en satsatomuppgift om westernhjälten Buffalo Bill.

I arbetet studeras undervisning i Svenska som andraspråk, både inom SFI och vuxenutbildningen. Studien bygger på 13 intervjuer med olika aktörer som arbetar med utbildningsformatet. Arbetet kan betraktas från två olika nivåer. På den deskriptiva nivån är syftet att kartlägga utbildningens uppkomst och utveckling i Sverige och i Malmö mellan åren 1965 och 2003. Detta inkluderar de förändringar som är antågande i skrivande stund.

Arbetet är en teoretisk fördjupning genom en litteraturstudie kring begreppet den Andre. Studien tar upp begreppet utifrån olika discipliner som filosofi, kulturstudier och psykologi, främst psykoanalys men även i en mer allmän betydelse. Studien sätter även den Andre i en historisk kontext samt belyser olika sammanhang som begreppet har använts och används i, inom samhällsvetenskapen. Studien visar att den Andre har skilda betydelser inom olika discipliner samt att olika teoretiker har lagt in olika innebörder i begreppet. Samtidigt finns det också gemensamma beröringspunkter. Bland annat är den Andre på olika sätt meningsskapande och något relativt, vi är varandras den Andre, förutom i undantagsfall. I flera sammanhang finns det också en maktdimension kopplat till begreppet. Den Andre förklaras och beskrivs sedan i ett gestaltande arbete i form av en tecknad serie. Vem är den Andre? En serie som gör anspråk på att vara pedagogisk så till vida att den förklarar olika innebörder av begreppet..

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.

Det överordnade syftet med examensarbetet är att agera platsskapande landskapsarkitektur. Studiens mål är därför att formulera hur ett curatoriellt handlande med ljudinstallationer, musik och performance kan betraktas som platsgestaltning och som arkitektur. Det innebär att formulera vad en plats är och hur dess auditiva och visuella arkitektur intervenerar, det vill säga agerar mellankommande eller förmedlande mellan iscensatta ljud, lokalitetens egna ljud och dess landskapbild. Jag intresserar i denna studie för plats som fenomen och inte som dess bruksmässiga funktion. Plats ser jag som länken mellan individ, kollektiv och landskap, mellan språk, perception, handling och kunskap.

Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsmetoder samt verktyg som lärare använder i sin undervisning i syfte att påverka elevers övningsmotivation.Den teoretiska utgångspunkten vilar i såväl sociokulturell- som behavioristisk teori.Studien har genomförts med fem kvalitativa intervjuer samt två webbenkäter. Informanterna för intervjuerna är verksamma instrumentallärare i såväl kulturskola som kommunal grundskola och gymnasium. Intervjuerna transkriberades och analyserades för att nå ett resultat.Resultatet visar på att de viktigaste faktorerna som påverkar elevers övningsmotivation sträcker sig utanför undervisningsrummet, dessa är ett musikaliskt sammanhang, förebilder, relationer och samhället. För att som lärare kunna påverka elevers övningsmotivation bör denne sammanfoga ovanstående faktorer till sin undervisning vilket kompliceras av den korta lektionstiden. Slutsatsen blir därmed att eleverna påverkas mer av det som sker utanför lektionssalen vilket läraren bör ha med i beräkningen..

Uppsatsen grundas i ett personligt och yrkesmässigt intresse av att veta mer om en specifik elevgrupp: unga muslimska kvinnor från en arabisk kulturell kontext. Syftet är att undersöka denna grupps religiositet och deras meningsskapande kring att vara religiösa och kvinnor. Metodologiskt utgår uppsatsen från det konstruktivistiska antagandet att kunskap om verkligheten skapas socialt. Den narrativa metoden sätter kvinnornas berättelser i fokus och jag har studerat narratologiska teman och vändpunkter i berättelserna för att tydliggöra hur mening konstrueras. För att komma åt livsberättelsen har jag utfört intervjuer enskilt och i par samt utfört en observation.

Hösten 2004 började rektorsområdena i undersökningen tala om att utforma ett material som kunde användas i verksamheten för personal, föräldrar och elever. Materialet skulle även gå att använda vid kvalitetsredovisning, till politiker, av verksamheten i särskolan. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie inspirerad av aktionsforskning och med etnografisk ansats, gällande hur personalen i särskolan tycker att en Individuell utvecklingsplan ska se ut, vad den ska innehålla och vad den ska användas till.Som teoretisk utgångspunkt valdes Giddens och Helldins syn på individualisering. Även Persson och hans teorier kring specialpedagogik som tvärvetenskapligt forskningsfält lyfts fram.På rektorsområdena valdes fokusgrupper ut för diskussioner. Undersökarna fungerade som moderatorer, vilket innebar att de hade en frågeguide med sig som diskuterades.

SAMMANFATTNING Den här uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig själv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. Därför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som är mellan sexton och tjugoett år och tillsammans med deltagarna skapat berättelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förväntningar som heteronormativt ställs på en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrågan - ?Hur framträder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berättelser om skoltiden? Uppsatsen tar till utgångspunkt att skolan är ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden ställs intervjudeltagarnas berättelser. Berättelserna analyseras med hjälp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgångspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan.

Syftet med studien var att undersöka hur personer som har ätstörning upplever behandlingsmetod - skapande aktiviteter som ett sätt att finna inre resurser och känsla av sammanhang. Intervjun med fyra personer som har ätstörning utfördes med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och egen konstruerad intervjuguide. Resultat har visat att skapande aktiviteter är en behandlingsmetod som kan hjälpa personer med ätstörningar att finna resurser både inom sig själva och inom omgivningen, vilka kan fungera som skyddande faktorer och som ett sätt att bemästra svårigheter. Resurser kan vara till exempel kreativ förmåga, humor, möjlighet att lära sig handskas med problem, känna samhörighet samt kunna hjälpa och ge stöd, vara aktiv och engagerad i meningsfulla aktiviteter och bra struktur i aktiviteter..

Syfte: Med utgångspunkt i de nedåtgående resultaten kring läsförståelse, som mätningarna PISA (2009) och PIRLS (2006) visat, är syftet med denna studie att förstå hur läsförståelsearbetet i årskurs 4-6 ser ut. Litteraturgenomgång: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande sker i sociala sammanhang. Vi har även utgått från ett literacyperspektiv där skriftspråkliga aktiviteter påverkas av sociala och kulturella sammanhang. Vidare har tidigare forskning om läsförståelse valts ut för att ge oss en djupare förståelse samt för att vi ska kunna analysera och tolka vårt resultat. Metod: Vi har använt oss av kvalitativ forskning där kvalitativa samtalsintervjuer, av semistrukturerad karaktär, har använts som en metod för att samla in empiri. Resultat: Det resultat studien visar är att alla fem lärare ser på läsförståelse som något mer än att endast kunna avkoda. Resultatet visar även att lärarna, på olika sätt, aktivt arbetar för att utveckla elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet lärarnas syn kring om undervisningen baseras på teorier och i så fall vilka dessa är..