Inledning: Humor, glädje och skratt har varit lika framträdande i det mänskliga livet som i litteraturen, teatern och konsten sedan civilisationens begynnelse, precis som sorgen och det tragiska. Detsamma kan dock inte sägas om psykoterapin. Uppmärksamheten på humorns funktion i terapeutisk behandling har varit ytterst begränsad.Frågeställningar: Vilken betydelse har humor när den uttrycks i den psykoterapeutiska kontexten och processen?Metod: Studie är kvalitativ. Fem psykoterapeuter intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades och tolkats utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats.Resultat: Humor i terapi kan öppna upp tillvaron, ge en känsla av gemenskap, erbjuda förhållningssätt till döden samt skänka insikt.

More Than Melody (M.T.M.) är ett låtskrivningsprojekt med intentionen att integrera musik- och svenskaämnet i ett skapandesammanhang. Elevernas uppgift i projektet är att tillsammans skriva låtar genom att skapa text och musik samt utifrån egna förutsättningar utveckla egna lösningar genom att prova, utforska och praktiskt tillämpa sina kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien är att undersöka hur ett låtskrivningsprojekt som M.T.M. kan inverka på elevers lärande samt hur de deltagande lärarna i projektet förhåller sig till och påverkas av detta lärandeperspektiv. Projektet har under de tre år som studien sträcker sig över (2005/2006, 2006/2007, 2007/2008) involverat elever i årskurs fem samt klass- och musiklärare från grundskolor i Umeå kommun med omnejd.

Sammanfattning En fältstudie genomförd av samma författare som till denna studie, med syfte att kartlägga de olika politiska partierna som representeras i Karlskrona kommuns kommunfullmäktige var början till denna uppsats. Det var i den det uppmärksammades att Centerkvinnorna har en hög mötesfrekvens och inte samma fallande medlemsutveckling som Centerpartiet. De flesta är medvetna om att det politiska engagemanget bland samhällsmedborgarna minskar. Vi fick en känsla av detta inte stämde med Centerkvinnorna och blev därför intresserade av vad det var som fick dem engagerade. Syftet med studien är att utifrån ett kunskapssociologiskt perspektiv öka förståelsen för hur vardagsverkligheten konstrueras, hur den påverkar handlandet och skapar mening för fem Centerkvinnor.

Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet.

Syftet med min studie är att undersöka hur elever i årskurs 6-7 upplever sin placering på resursskola. Jag använde mig av den kvalitativa forskningsintervjun med en fenomenologisk ansats som metod för att få reda på hur eleverna upplever sin placering på resursskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om resursskolor, inkludering och exkludering och vikten av relationer samt en koppling till aktuella styrdokument. Resultatet pekar på att elevernas upplevelse av resursskola kan delas in i tre kategorier, bekräftelse, social gemenskap och bemötande. Dessa samverkar och bidrar till att eleverna upplever en tillhörighet, ett sammanhang, inom resursskolan vilket de har saknat på sina hemskolor.

Huvudsyftet med föreliggande kvantitativa studie var att få en förståelse för hur individens sociokulturella influenser kan bidra till en god hantering av stressorer. Detta genom att jämföra en grupp brandmän från Värends Räddningstjänst i Växjö med en kontrollgrupp, för att med ett salutgeniskt perspektiv, undersöka om begreppet Kasam (Känsla av sammanhang) kan vara en möjlig förklaring till att brandmän klarar av de stressorer de utsätts för i deras yrke. Det sekundära syftet var att undersöka om individers uppskattade hälsa samverkar med graden av Kasam då dessa antas samspela. I studien deltog 75 respondenter varav 26 personer i gruppen brandmän och 49 personer i kontrollgruppen. Respondenterna från båda grupperna fick besvara 29 frågor i frågeformuläret Kasam-29 samt skatta sin upplevda hälsa.

Detta är en narrativ uppsats som bygger på tre självbiografier av svenska kvinnor som själva drabbats av Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Den belyser patienters upplevelse av att leva med ALS som är en sjukdom som angriper det motoriska nervsystemet. Symtomen är fortskridande muskelsvaghet och förlamningar med atrofier som med tiden utvecklas med andningsbesvär och infektioner som följd, detta är ofta orsaken till att patienterna avlider. Sjuksköterskans roll beskrivs ingående och vikten av att kunna bemöta patienterna i deras livsvärld och kunna ge en god omvårdnad. I analysen sorterades materialet in under fem olika teman som utgör grunden för resultatet, dessa teman är: upplevelsen av skuld och skam, när kroppen inte lyder längre, existentiella tankar, omgivningens betydelse och fånga dagen.

Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av känsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hälsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkätundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM än japanska studenter med högt socialt stöd.

Mitt första syfte med denna uppsats är att undersöka hur några föräldrar beskriver problem som kan uppstå i mötet med skolan. Ett andra syfte är att nå en djupare förståelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.Som grund för uppsatsen har jag använt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan föräldrar och skola. Jag har sedan utgått ifrån en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex föräldrar. Dessa har erfarenheter från totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.Föräldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och då främst när det gäller viktiga beslut i samband med barnens skolgång. Föräldrarna vill bli lyssnade till och tagna på allvar eftersom de känner sina barn och vet vad de kan prestera.

Sammanfattning:Denna studie syftade till att kvantitativt undersöka känslan av sammanhang utifrån ett salutogent perspektiv och med en fenomenologisk ansats. Detta gjordes via enkäter bland ett antal gymnasieelever. Inriktningen var mot skolmiljön, de sociala relationerna och studierna i skolan. Avsikten var att göra en deskriptiv undersökning. Litteraturstudier genomfördes främst via databaser, med granskning av vetenskapliga artiklar och rapporter för att undersöka tidigare forskning.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för hur sångare använder och upplever olika verktyg för att forma och kommunicera musik, vilka verktyg de prioriterar samt vilken funktion dessa verktyg fyller. För att undersöka detta har jag utgått från olika teorier om musikalisk kommunikation samt ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv med fokus på kommunikation som en social process av teckenskapande. Jag har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med sångare som arbetar/arbetat professionellt med sång inom olika genrer. Resultaten visar att sångarnas musikaliska kommunikation formas och uttrycks genom ett användande av flera olika verktyg varav röstteknik, samspel, publikens förväntningar, personlighet och tradition är de viktigaste. Sångarnas användande och prioritering av dessa olika verktyg kan sammanfattas i olika övergripande förhållningssätt som sångarna har till sin musikaliska kommunikation, varav tradition och personlighet är de mest framträdande förhållningssätten.

FrågeställningDrabbas den skattskyldige av dubbelbestraffning när denne påförs både skattetillägg och döms för brott enligt skattebrottslagen?SammanfattningAv artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet i Europakonventionen framgår att den som en gång blivit dömd eller frikänd av domstol för brott ska vara skyddad mot nytt åtal och ny dom i samma sak, dvs. principen om ?ne bis dem? eller det så kallade dubbelbestraffningsförbudet.En central fråga som länge varit föremål för en omfattande diskussion och debatt är huruvida det svenska skattetillägget strider mot artikel 6 i Europakonventionen. Både i motiv och i praxis synes man numera vara enig om att ett påförande av skattetillägg bör förstås som en anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6.

Vi möts allt oftare av ett ökat intresse för hälsa och en förväntan att leva sunt och hälsosamt. Detta för att vi ska hålla oss friska, orka mer och prestera bättre. I motsats till detta ökar ohälsotalen. Fler och fler blir sjukskrivna samtidigt som sjuknärvaron på arbetsplatser sägs öka. Ett intresse för detta motsatsförhållande var ursprunget till min studie.

Alla människor behöver tröst. Tröst är ett mänskligt behov som måste uppnås innan läkning blir möjligt. Det saknas en enig definition av tröst. I denna litteraturstudie sågs tröst utifrån en känsla av att inte lida, inte vara orolig eller mindre olycklig. Tröst är något som hjälper människan att känna lugn, glädje och ro.

Sammanfattning En fältstudie genomförd av samma författare som till denna studie, med syfte att kartlägga de olika politiska partierna som representeras i Karlskrona kommuns kommunfullmäktige var början till denna uppsats. Det var i den det uppmärksammades att Centerkvinnorna har en hög mötesfrekvens och inte samma fallande medlemsutveckling som Centerpartiet. De flesta är medvetna om att det politiska engagemanget bland samhällsmedborgarna minskar. Vi fick en känsla av detta inte stämde med Centerkvinnorna och blev därför intresserade av vad det var som fick dem engagerade. Syftet med studien är att utifrån ett kunskapssociologiskt perspektiv öka förståelsen för hur vardagsverkligheten konstrueras, hur den påverkar handlandet och skapar mening för fem Centerkvinnor. Studien har utförts med en kvalitativ ansats och grunden till uppsatsen bygger på en gruppintervju med fem Centerkvinnor.