Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes Mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Att drabbas av diabetes medför en omställning i livet och kräver att individen vet vilka åtgärder som är nödvändiga eftersom egenvården är en stor del av behandlingen. Fysisk aktivitet är en typ av egenvård och det är viktigt att individen finner motivationen. Syftet med studien är att beskriva hur människor med sjukdomen diabetes upplever fysisk aktivitet i vardagen. En kvalitativ metod användes och data samlades in via intervjuer med personer, vilka haft diabetes mellan 3-48 år. De berättade om sina upplevelser kring fysisk aktivitet. Intervjuerna spelades in via en mobiltelefon, transkriberades och därefter genomfördes en manifest innehållsanalys där huvudkategorier med tillhörande underkategorier skapades. Resultatet visade att fysisk aktivitet ökade välbefinnandet, vilket ledde till ett ökat behov av att röra på sig.

Diabetes typ 2 är en kronisk och allvarlig sjukdom och är en av de vanligaste ämnesomsättningssjukdomarna.Den kan leda till en rad olika komplikationer som neuropati, mikro-makrovaskulära förändringar i stora och små blodkärlen. Att leva med en kronisk sjukdom kan innebära stora utmaningarför den drabbade personen och dennes livsföring. Syfte var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med en kronisk sjukdom som diabetes typ 2.Systematisk litteraturstudie användes som metod och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO samt genom manuell sökning och elva vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet visade att personer upplever sjukdomen på olika sätt beroende på kön och kulturell bakgrund.Fem teman framkom vid analys av resultatet: Positiva och negativa upplevelser av sjukdomen, hälsoupplevevelsen av sjukdomen, coopingstrategier samt diabetikers vårderfarenhet.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes Mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur patienter upplevde patient-undervisningen samt hur sjuksköterskans roll såg ut i patientundervisningen. Metod: Uppsatsen har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna ELIN samt Cinahl. Artiklar publicerade mellan 1999-2009 och som var tillgängliga i fulltext inkluderades i resultatdelen som omfattade 14 kvalitativa studier samt en litteraturstudie. Resultat: I resultatet framgick att patienterna upplevde att gruppundervisning var ett bra alternativ till enskild undervisning då de kunde ta del av andras erfarenheter och på det sättet få mer kunskap om sjukdomen.

Idag drabbas ca 9000 svenska kvinnor varje a?r utav bro?stcancer, till detta medfo?ljer olika typer av behandlingar i syfte att bota eller lindra. Ba?de cancern och behandlingarna medfo?r symtom och biverkningar som kan pa?verka kvinnans kropp. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som pa?verkade kroppsbilden kvinnor med bro?stcancerbehandling.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes Mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Syfte: Att undersöka hur kvinnor med diabetes typ-1 upplever informationen före och i samband med graviditet samt omvårdnaden i samband med graviditet. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor genomfördes och innehållet analyserades med tematisk analysmetod för att få fram kategorier och subkategorier. Resultat: Majoriteten av kvinnorna fick information gällande graviditet i samband med behandlingen av sin diabetessjukdom av hälsovården innan de blev gravida. Många av kvinnorna upplevde att fokus under graviditeten låg på blodsockerkontrollerna och att barnmorskorna på specialistmödravården fokuserade på diabetessjukdomen och glömde mödravården. Informationen på specialistmödravården upplevdes som bristande eller saknades helt och kvinnorna valde att söka information själva.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes Mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Bakgrund: I Sverige är det idag 3-4 procent av befolkningen som har diagnosen diabetes Mellitus typ 2 och antalet insjuknade ökar kontinuerligt. Diabetes kan leda till allvarliga komplikationer som kärl- och nervförändringar, ögon och njurpåverkan. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden är att ge stöd och utföra kontroller för att förhindra komplikationer. Syfte: Beskriva vilket stöd från sjuksköterskan som vuxna med diabetes typ 2 upplever att de är i behov av. Metod: En allmän litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar sammanställdes.

Syftet med denna studie var att identifiera olika metoder för att undervisa ungdomar med typ-1 diabetes och hur ungdomarna upplevde metoderna. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Resultat: Studien visade att olika undervisningsmetoder användes och att undervisningen för ungdomarna skedde framförallt individuellt vid de regelbundna besöken på diabetesmottagningen. Gruppundervisning och undervisning med hjälp av olika tekniska hjälpmedel var andra forum för undervisning. Undervisning i grupp uppskattades av många ungdomar där de fick möjlighet att träffa andra ungdomar i samma situation.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes Mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Background: Prediabetes is caused by relative insulin deficiency and insulin resistance in the body tissue which leads to abnormal blood glucose levels. Prediabetes can over time lead to type 2 diabetes Mellitus. To prevent the onset of type 2 diabetes and its complications, it is important to identify early elevated blood glucose levels and thereby prediabetes.Objective: To describe nurses' knowledge and experience regarding the management of patients with prediabetes.Methods: Qualitative descriptive design with individual interviews. Three nurses, three community health nurses and three diabetes nurses were interviewed.Results: The result can be understood from the nurses' experiences of encountering patients with prediabetes. An overarching theme in the analysis was that the nurses are working or aspiring to work preventively.

Vid mätning av HbA1c i blod visas medelkoncentrationen av glukos som en person har haft under de senaste tre månaderna och analysen används vid uppföljning av patienter med diabetes Mellitus. DCA VantageTM är ett patientnära analysinstrument som utvecklats för att kunna utföra laboratorieanalyser inom till exempel primärvården. Patientnära analysinstrument är viktiga för att minska tiden från provtagning till behandling. DCA VantageTM är ett halvautomatiskt analyssystem som utformats för kvantitativa mätningar av HbA1c i blod. Syftet med studien var att utföra en verifiering för att se om DCA VantageTM (immunoturbimetrisk metod) kunde användas som ett komplementinstrument till VariantTM II Turbo (high performance liquid chromatography, HPLC).

Syftet med studien var att undersöka tonåringar och föräldrars uppfattning om vad en bra familj är. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgångspunkt har tonåringar och föräldrars beskrivning av ämnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berättat vad en bra familj är för dem. 50 tonåringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 år och 40 var 13 år. 50 föräldrar, med barn i motsvarande ålder har som en del i en enkät svarat på samma öppna fråga.