Sök:

Sökresultat:

5078 Uppsatser om Melleruds kommun - Sida 2 av 339

Upplev Boden med Fördel: en studie om samverkan och upplevelsestrategi i Bodens kommun

Allt fler människor söker efter upplevelser och upplevelsenäringen har kommit att bli en av de stora framtidsbranscherna. Tidigare har Boden varit en utpräglad militärstad men neddragningar inom det militära har gjort att Bodens kommun måste satsa på en ny industri för att stanna kvar på kartan. Den ekonomiska föreningen Boden Turism anser att upplevelseindustrin i Boden är en viktig del i framtiden. Har Bodens kommun logi- och aktivitetsaktörer idag en samverkan sinsemellan och med kommunala aktörer och kan detta stärka Bodens kommun att bli en stad som fokuserar på upplevelser i deras turismnäring. Då upplevelseindustrin är viktig för Bodens kommun framtid kan en strategi som fokuserar på upplevelser innebära positiva effekter för Bodens kommun.

Samarbete ger samordnad behandling : För individer med samsjuklighet

Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet för individer med samsjuklighet ser ut mellan kommun och landsting samt hur möjligheterna ser ut till samordnad vård och behandling. Frågeställningarna var att ta reda på hur samarbetet ser ut mellan kommun och landsting gällande individer med samsjuklighet samt vilka tillvägagångssätt som finns för att förbättra samordnad vård och behandling mellan kommun och landsting. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten var Fridolfs (2004) fyra motiv till ett bra samarbete. Utifrån det hermeneutiska synsättet tolkades intervjuerna inför resultatet med hjälp av innehållsanalys.

Den (gammal)modiga kommunen : En semiotisk analys av tre kommuners hemsidor

Diskussionen om att kommuner ser pa? sina medborgare mer som kunder a?n som inva?nare har blivit allt mer vanlig. Den ha?r uppsatsen behandlar hur en kommun anva?nder sig av spra?ket, genom texter pa? hemsidan och det a?r en komperativ studie pa? Jo?nko?ping, Kalmar och Va?xjo? kommun. Det kan uppsta? en viss problematik om en kommun anva?nder sig av ett mer kommersiellt spra?kval, det ha?r problemet diskuteras i slutdiskussionen.

Föroreningsreduktioner i dagvattendammar i Lunds kommun

Fyra dagvattendammar i Lunds kommun har studerats med avseende på förmågan att uppta föroreningar som kommer med dagvattnet. Vilken betydelse för upptaget har ålder, storlek eller utformning på dammen. I vilken grad påverkar föregående torrperioder, regnintensitet och avrinningsområde. En litteratur studie har genomförts för att ta reda på hur en damm bör utformas på bästa sätt..

Information som övertygar ungdomar : Framställning av en folder med syftet att locka ungdomar att söka jobb i Eskilstuna kommun

I denna rapport beskrivs arbetet med att ta fram en informationsfolder till Eskilstuna kommun som vänder sig till ungdomar. Syftet med informationsfoldern är att övertyga ungdomar om att Eskilstuna kommun är en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats, då en stor del av kommunens anställda snart har gått i pension. Kommunen saknar sedan tidigare informationsmaterial som vänder sig till yngre invånare.Utformningen av foldern är baserad på budskapsstrategier, retorik och stilistik samt tidigare studier om Eskilstuna kommun, årsplan, styrdokument och intervjuer med anställda i kommunen. Rapporter om gymnasieungdomars värderingar, analys av informationsbroschyrer riktade till ungdomar samt fokusgrupp är ytterligare metoder som har legat till grund för framställningen av foldern..

Varumärkesorientering inom Gävle kommun

Företag och offentliga organisationer måste marknadsföra sig. En affär måste locka kunder, ett företag investerare och en kommun turister, företag och fler invånare. I dagens samhälle blir det allt viktigare att prioritera varumärkesorientering för att kunna upprätthålla sitt attraktionsvärde.Denna studie kommer att inrikta sig mot Gävle kommun och undersöka hur de arbetar med varumärkesorientering och hur de använder de begrepp och metoder som finns inom ämnet. De frågeställningar som ställts är direkta och konkreta, och de ställs upp här nedan: Vad är ett varumärke enligt Gävle kommun?                    Hur etablerar Gävle kommun ett nytt/nya varumärken?Hur använder sig Gävle kommun av Storytelling, kärnvärden och varumärkesorientering?Vilken kompetens finns inom Gävle kommun gällande etableringen av ett nytt varumärke?       Gällande metod användes ett strategiskt urval för att därefter kombinera detta med kvalitativ metod och ett kvalitativt perspektiv, för att tillsammans kunna ge bästa möjliga skildringen av hur det fungerar inom en organisation. Eftersom vår studie och undersökning främst grundar sig på intervjuer var valet enkelt.

Roterande ledarskap, finns inom kort i en kommun nära dig?

Syftet är att beskriva vilka förutsättningar det finns i Svenska kommuner för att införa roterande ledarskap. Studien är gjord med en kvalitativ ansats och baseras på intervjuer med ett antal tjänstemän i Landskrona kommun samt Lomma kommun. Vi har även använt sekundärkällor för det tredje objektet, Phoenix stad. I vårt arbete fann vi ett antal skillnader mellan Phoenix stad och Svenska förhållanden. Den politiska skillnaden var väntad och svår att åtgärda, men fyra viktiga skillnader kan utjämnas.


Luleå kommuns attraktionskraft för framtida arbetssökande

Luleå kommun står inför ett generationsskifte och utmaningen att rekrytera nyaarbetstagare, då de äldre arbetstagarna vid kommunen går i pension (Wikner, 2007). Syftet med examensarbetet är att skapa en bild av vad som har fått nuvarande anställda att välja Luleå kommun som arbetsgivare och vad som kan få Luleå kommun att attrahera framtida arbetstagare. Resultaten visar att motivationen hos respondenterna vid Luleå kommun skiljdesig åt beroende på yrke, arbetslivserfarenhet samt utbildning. Respondenterna motiverades bland annat av bra kollegor, förmåner på arbetet och känslan av att utföra ett värdefullt arbete. Anledningen till att de hade flyttat till just Luleå handlade om allt från att deras partner hade flyttat hit, närhet till hemkommun och till en ren slump.

Emmaboda kommun : Information, kommunikation och marknadsföring mot kommunens invånare

Inom offentlig sektor blir det allt viktigare med marknadsföring och varumärkesbyggande. Viktiga kommunikationsfrågor handlar om att informationsspridning har en stor roll i hur pass bra en kommun kan uppfylla kraven från invånarna. För att uppfylla kraven kan kommunens förvaltningar samarbeta i frågan om information, kommunikation och marknadsföring valet av kanal för dessa är en viktig del. Syftet med uppsatsen blir därmed att ge rekommendationer för kommunikation, information och marknadsföring till Emmaboda kommun. Rekommendationerna ska ge marknadsgruppen för Emmaboda kommun en bild av vilka kanaler som är mest lämpliga att använda i arbetet kring informationsspridning.

Kommun i aktion via kommunikation ? en studie om Vara kommuns profil och image

Titel: Kommun i aktion via kommunikation ? en studie om Vara kommuns profil och imageFörfattare: Sophia Drejenstam och Susanna OdinKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Marie GrusellAntal ord: 19 968Syfte: Att beskriva vilken uppfattning nyinflyttade till Vara kommun har om kommunen samt förklara varför uppfattningarna ser ut som de gör.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Studien bygger på sex stycken intervjuer av respondentkaraktär.Huvudresultat: Individens uppfattning om Vara kommun (innan, under och efter flytten) beror på i vilken fas av flytten som individen befinner sig. Beroende på i vilken fas i flytten individen befinner sig får också individuella förklaringsfaktorer, såsom individens sociala förutsättningar, individens samhällssyn och individens medieanvändning, genomslag för individens uppfattningar om kommunen. De nyinflyttade till Vara kommun uppfattar olika aspekter av Vara kommun på ett positivt eller negativt sätt. Studiens huvudresultat inbegriper också att det finns en diskrepans mellan Vara kommuns profil och den image som de nyinflyttade har av kommunen, framförallt vad gäller kommunens satsning på entreprenörskap..

Att styra i förändring : en fallstudie av Falkenbergs Kommun och deras målstyrningsmodell

I dagens samhälle har kommuner blivit allt mer konkurrensutsatta då möjligheterna för befolkningen att flytta har ökat. Detta har medfört att kommuner fått ökad press på sig att anpassa sig till nya förhållanden för att attrahera invånare. Nya förhållanden kan orsakas av bland annat demografisk utveckling, politiska val och konkurrerade kommuner. Därmed blir kommuners målstyrningsmodeller och hur de klarar av förändringar av intresse. Vi har kommit fram till att Falkenbergs Kommun som organisation är förändringsbenägen.

Attityder till arbete: en studie om studenters attityder till arbete och Luleå kommun som arbetsgivare

Denna uppsats är skriven i samverkan med Luleå kommuns personalkontor. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka attityder studenter vid Luleå tekniska universitet har till Luleå kommun som potentiell arbetsgivare samt att undersöka vilka attityder studenterna har till arbete. Detta har gjorts genom en enkätstudie. Under perioden 2001-2011 behöver Sveriges kommuner till följd av bland annat pensionsavgångar nyrekrytera en stor mängd personal. Bara inom Luleå kommun måste cirka 6600 personer rekryteras under denna period.

En lokal studie om hantering av hemlöshetsproblematiken i Östersunds kommun

Uppsatsen handlar om hemlöshetsproblematiken i Östersunds kommun. Syftet med studien var att undersöka hur ansvarsfördelningen ser ut för hemlöshetsproblematiken, hur samverkan myndigheter emellan fungerar, märkbara förändringar i det preventiva arbetet med hemlösa, och vilken definition av hemlösa som används i Östersunds kommun. Studien genomfördes med forskningsintervjuer. Studiens undersökningsgrupp bestod av Socialtjänstchefen, Socialnämndsordförande, Boendesociala gruppen och med kroninspektörer från Kronofogdemyndigheten i Östersunds kommun. Studiens slutsatser är att kommunen har det yttersta ansvaret (men det är hyresvärdarna som bestämmer vilka som skall vräkas) och följer Socialstyrelsens fyra definitioner av begreppet hemlös, samverkan sker mellan samtliga intervjupersoner och hyresvärdarna.

I stundens hetta ? om krishantering och organisatoriskt lärande i Halmstads kommun

Titel:I stundens hetta ? om krishantering och organisatoriskt lärande i Halmstads kommunFörfattare:Pernilla HolmbergUppdragsgivare:JMG/Tomas OdénKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:Höstterminen 2012Handledare:Nicklas HåkanssonSidantal:38 sidor (cirka 16 000 ord)Syfte:Att få kunskap om förekomsten av organisatoriskt lärande i organisationens Halmstads kommun med anledning av de två extraordinära händelserna ?vattenhändelsen? och ?hamnbranden?.Metod:Kvalitativa intervjuerMaterial:Fyra kvalitativa intervjuer med relevanta roller inom Halmstads kommun.Huvudresultat:Resultatet visar att det försiggår organisatoriskt lärande i Halmstads kommun. Medveten om sitt lärande har man lärt sig mycket genom egna erfarenheter och misstag från de två extraordinära händelserna. Kommunen följde till största del sin uppsatta krisplan, men gjorde samtidigt några avsteg och kunde improviserade i stundens hetta. En samlokalisering av flera olika staber, effektiviteten i sociala medier, samt videowebbtjänsten Bambuser är de insatser som i sammanhanget sticker ut mest..

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->