En organisation är en arena för många människor där alla har olika synsätt, erfarenheter och intressen. Detta kan ibland ligga till grund för att konflikter uppstår. Det finns forskning som menar att alla människor någon gång under sin livstid mer eller mindre kommer att befinna sig i en konfliktsituation.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur chefer i två olika organisationer upplever konflikter och konflikthantering. De två organisationerna är ett sjukhus och polisen. Vi valde att genomföra undersökningen utifrån ett ledningsperspektiv då vi anser att chefer är nyckelpersonerna för att hjälpa personalen med att nå fram till lösningar om de inte kan lösa en konflikt själva.

Syftet med uppsatsen är att analysera ändamålsenligheten med de svenska CFC-reglerna samt att problematisera det nuvarande CFC-regelverket utifrån de åtgärder och nyckel-överväganden som lyfts fram ur OECDs två rapporter om BEPS.BEPS är ett omfattande problem, vilket har presenterats i två rapporter framförda av OECD. Syftet med rapporterna är att de ska mynna ut i åtgärder på det mellanstatliga beskattningsområdet för att motverka BEPS. Många länder har inkorporerat CFC-regler i sina skattesystem. Några av de åtgärder som presenteras i rapporterna avser att förbättra just dessa regler. För att kunna tyda dessa åtgärder har nyckelöverväganden från OECD lyfts fram.

Konflikter är en oundviklig del i sammanhang där människor möts och arbetar. Studien utgick från forskningsfrågan: Hur uppfattar personalansvariga chefer sin roll och sitt agerande i mellanmänskliga konflikter på arbetsplatsen? En blandning av kvalitativ och kvantitativ ansats valdes. Ett bekvämlighetsurval gjordes och nio chefer intervjuades genom semistrukturerade intervjuer med inslag av en enkät. I analysarbetet gjordes en tematisk analys, där det letades efter likheter, skillnader, både i intervjudelen och enkätundersökningen samt mellan dessa och dokument.

Syftet med den här uppsatsen var att bidra med fördjupad kunskap om hur konflikter i arbetsgrupper, inom behandlingsarbete, påverkar klienter. Genom att ha besvarat två delfrågor: Hur reagerar och agerar personal i konflikter? Hur påverkar dessa reaktioner och aktioner behandlingsarbete med klienter? Kunde vi få svar på den övergripande frågan: Hur påverkar konflikter i arbetsgrupper behandlingsarbetet? Det teoretiska perspektivet har utgjorts av Antonovskys KASAM. Metoden som använts var en empirisk studie med kvalitativ intervjuforskning. Intervjuerna gjordes med sex personer inom lika många verksamheter.

En allmän uppfattning bland lärare i skolan är att mycket tid läggs på konflikthantering. Studien lyfter lärares uppfattningar kring konflikter och konflikthantering, då syftet är att studera konflikthanteringen i två klassrum. Syftet är även att se vilka uppfattningar lärare har kring förebyggandet av konflikter samt hanterandet av dessa. Studien bygger på observationer samt kvalitativa intervjuer där två lärare har intervjuats. Uppfattningen bland lärarna i studien är att en konfliktfri skola är till fördel för eleverna och undervisningen.

Det humanitärrättsliga skyddet för civila i konflikter har sedan dess tillkomst främst reglerat internationella konflikter, något som inte förändrats i takt med att konfliktbilden skiftat från att ha dominerats av internationella konflikter till att istället präglas av mer svårdefinierade, interna sådana. Först 1993 togs ett avgörande steg mot en breddning av skyddet då säkerhetsrådet instiftade International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia, ICTY. Tribunalen vilken inte var avsedd att fungera lagstiftande kom detta till trots att skapa prejudikat i form av domen mot Tadic´, ett prejudikat, vilket kom att få två viktiga konsekvenser. Det gav upphov till en ny definition av begreppet ?väpnad konflikt? och det ledde till att sedvanerätten tillskrevs större vikt.

Syftet med vår c-uppsats är att bli säkrare i rollen som pedagoger. Först och främst vill vi ta reda på hur man som pedagog kan arbeta förebyggande med konflikter i skolan. På så sätt hoppas vi att konflikterna kommer att minska i klassen. Vi vill också förstå vad konflikterna bottnar i, varför och hur de uppstår. Med dessa fördjupade kunskaper tror vi att vi får fler redskap att lättare lösa konflikter på ett bättre sätt.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur förskollärare ser på genus och konflikter samt hur de agerar i konfliktsituationer utifrån hur de ser på genus. Enligt läroplanen för förskolan (1998) ska alla barn behandlas lika oavsett kön. Genom att observera och intervjua förskollärare har vi fått ta del av deras tankar och synsätt kring ämnena. Litteratur bearbetades och tillsammans med undersökningen ligger detta som grund för arbetets innehåll. Vi har sett att litteraturen stämmer överens med förskollärarnas synsätt och agerande på vissa punkter men det finns även skillnader.

Den genomförda studien avsåg att undersöka om det förelåg likheter eller skillnader i synen på konflikter mellan medarbetare och chefer på ett företag, samt vilka diskurser som kunde utrönas. För det syftet utfördes intervjuer med personer inom båda dessa grupper, intervjuerna ställdes sedan samman, analyserades och jämfördes med varandra. Analysmetoden som användes var diskursanalys och resultaten av intervjuerna visade att det fanns både likheter och skillnader mellan medarbetare och chefer i uppfattningen av konflikter och konflikthantering. Vissa mönster påträffades även i uttalandena, där dessa passade ihop och kompletterade varandra utifrån diskursanalytisk synvinkel. Konflikter är ett både viktigt och intressant område för ett företags utveckling och välbefinnande.

Syftet med min studie är att ta reda på vad för slags konflikter som uppstår på fritidshemmet, hur de hanteras och vad för förebyggande arbete som används. Fokus ligger även på om det finns en skillnad i dessa aspekter mellan en låsstatusskola samt en högstatusskola. För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med totalt sex behöriga fritidspedagoger, tre på varje skola. Varje intervju har varit individuell och jag har även spelat in mina intervjuer för att inte gå miste om något som sagts. Intervjufrågorna har varit av en lägre grad av strukturering och en hög grad av standardisering för att varje intervju ska vara både öppen och standardiserad.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på hur pedagoger i förskola och grundskola förhåller sig till och arbetar med konflikthantering men också få en inblick i hur barns sociala kompetens utvecklas i och med deras möten och hantering med och av konflikter. Vi använde oss av två datainsamlingsmetoder; observationer och intervjuer. Studien genomfördes genom att observera pedagoger och barn under konflikter och hur situationerna utvecklade sig. Samt valde vi semistrukturerade intervjuer av fem utbildade pedagoger och en vikarie. I resultatet synliggörs det att i grundskolan finns en konfliktlösningsmodell som följs men på förskolan så går pedagogerna på tidigare erfarenheter samt improviserar beroende på hur konflikten ser ut och vilka barn som är involverade.

Den här studien handlar om vad förskolepedagoger har för synsätt på konflikter som pågår mellan barn i förskolan. I litteraturen tar jag upp perspektiven miljön, pedagogen, barns lek och genus, detta för att få en bakgrund och en förförståelse om hur pedagogerna kan tänka kring ämnet konflikter. För att kunna få reda på hur pedagoger ser på konflikter som pågår mellan barn i förskolan, har jag gjort intervjuer vid en förskola som jag tidigare har haft kontakt med. Intervjufrågorna var öppna och tolkningsbara, vilket gjorde att intervjuerna fortlöpte som ett samtal. De här intervjuerna har jag sedan transkriberat för att kunna urskilja ett antal nyckelbegrepp och teman.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka studenters upplevelser av interpersonella konflikter mellan student och handledare som inträffat under den verksamhetsförlagda utbildningen på Socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: - Hur beskriver studenterna att interpersonella konflikter förekommer? - Vilka strategier upplevde studenterna var framgångsrika vid interpersonella konflikter? - Vilka konsekvenser upplevde studenterna att interpersonella konflikter gav? Studien baseras på kvalitativ metod och tio semistrukturerade intervjuer med studenter som genomfört kursen Handledd studiepraktik SQ1451 på socionomprogrammet vid Göteborgs Universitet. Materialet har analyserats med tematisk analysmetod och tolkats med stöd av begreppet erkännande och med teorin om maktbaser. Huvudresultaten var att samtliga studenter kunde redogöra för konfliktsituationer, men som aldrig ledde till öppna konflikter i huvudsak på grund av att handledarna aldrig blev varse att en konfliktsituation ens förelåg eller att handledarna var lyhörda så att det istället blev lärorika diskussioner.

Efter Andra Världskriget och författandet samt ratificerandet av den traditionella folkrätten har huvuddelen av de väpnade sammandrabbningarna haft karaktären av icke-internationella konflikter med en asymmetrisk uppsättning aktörer. Samtidigt har den värst drabbade aktören kommit att vara civilbefolkningen.Syftet med denna uppsats är att problematisera skyddet av civilbefolkningen i den nya tidens konflikter.I uppsatsen genomförs en kvalitativ textanalys av Säkerhetsrådets resolutioner och missionsspecifika strategier för skydd av civila i de tre FN-missionerna UNMIS, UNAMID och MONUC. Resultatet av analysen problematiseras därefter utifrån van Crevelds non-trinitarian theory för att undersöka vilka problem det finns med att tillämpa det traditionella folkrättsliga skyddet av civila i nya tidens konflikter.Det sammanvägda resultatet av studien visar att det finns problem med att tillämpa det traditionella folkrättsliga skyddet av civila i nya tidens konflikter, och att ett av huvudproblemen är att skyddet endast tycks adresseras av världssamfundet..

Detta projektarbete handlar om konflikter som kan uppstå mellan naturturism och markägare, i synnerhet när naturturismen bedrivs på någon annans mark med hänvisning till allemansrätten. Med hjälp av främst intervjuer och studier av olika texter försöker denna studie identifiera fundamentala motsättningar mellan naturturismen och markägarnas intressen och lyfta fram några idéer om hur planeringen kan utformas för att bättre kunna hantera sådana konflikter och därmed skapa bättre förutsättningar för en hållbar naturturism. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger huvudsakligen i teorier som allmänningarnas tragedi eller theory of bargaining. Projektarbetet, som är avgränsat till Sverige och som redovisas som uppsats, identifierar fyra huvudsakliga konfliktområden. Förslagen av möjliga ansatser för hur naturturismplaneringen skall utformas presenteras i fyra punkter.NYCKELORD: Naturturism, Markanvändning, Konflikter, Allemansrätten, Markägare.