Syftet med denna studie är att undersöka och ge inblick i skillnader och likheter avseende delar av matematikundervisningen i skolår 3, å ena sidan i en klass vid en grundskola i Linköping i Sverige och å andra sidan i en klass vid en grundskola i Tamm-Hohenstange i Tyskland.Genom kvalitativa djupintervjuer med tre matematiklärare, klassrumsobservationer, en analys av matematikböckerna och andra läromedel samt en styrdokumentsanalys tog jag reda på vilken arbetsform som är vanligast på matematiklektionerna i respektive klass och varför, vilka förkunskaper i matematik eleverna hade i respektive klass i början av skolår 3, vilka förkunskaper de bör ha i matematik i början av skolår 3 enligt gällande styrdokument, vilken matematikbok som används i respektive klass och varför, samt vilka ytterligare läromedel som används utöver matematikboken och varför.Kortfattad information om tidigare internationell komparativ forskning inom skolväsendet och relevant litteratur om olika arbetsformer och deras konsekvenser för lärandet utgör den teoretiska bakgrunden till min studie.Mitt tillvägagångssätt för insamling och bearbetning av data samt de etiska ställningstaganden som jag har gjort beskriver jag i metodavsnittet.Resultaten visar att eget arbete är den vanligaste arbetsformen på matematiklektionerna i båda klasserna. Elevernas förkunskaper i matematik i början av skolår 3 skiljer sig åt. Resultaten tyder på att det i den svenska skolklassen fästs större vikt vid att få eleverna att förstå kopplingen mellan matematiken i skolan och matematiken i verkligheten, medan eleverna i den tyska skolklassen förväntas tillägna sig många, till viss del originella, kunskaper och färdigheter. Den mest påfallande skillnaden vid jämförelsen av matematikböckerna är att matematikboken som används i den tyska skolklassen är mycket mera omfattande än matematikboken som används i den svenska skolklassen. Matematikboken som används i den svenska skolklassen uppvisar däremot en tydligare struktur.

Denna uppsats har kommit till för att undersöka vad som diskuterades inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och Halmstads kooperativa kvinnogille under perioden 1911-1921. Folkbildningsforskningen har tenderat att utgå från ett klassperspektiv, syftet är därför att göra en undersökning där tonvikten delas av ett genusperspektiv, som stora delar av tidigare forskning negligerat. Men också ett klassperspektiv i jämförelsen mellan de två diskussionsklubbarna. Min studie utgår i huvudsak från två antologier från Mimer som mer eller mindre har ensamrätt på folkbildningsforskningen i Sverige. Huvudslutsatsen som jag med denna studie kan göra är att genusstrukturer i samhället kan likställas med klasskillnader i fråga om vilken betydelse de har för innehållet i diskussionsklubbarna..

Med hjälp av diskurspsykologiska verktyg undersöker den här studien hur samhällskritikoch trovärdiga beskrivningar av prekariatets livssituation och identitet konstrueras. Detdiskursiva sammanhanget handlar om prekariatet. Guy Standings teori har somutgångspunkt att prekariatet är en klass i vardande och i och med med att Guy Standingsantologi, innehållande livsskildringar associerade till prekariatet, fungerar denna antologisom empiri i min studie. Vidare hävdar jag att det diskuspsykologiska angreppssättet kanbidra till nya insikter och djupare förståelse när det gäller identitetskonstruktioner ochsamhällskritik i allmänhet, prekariatet och dess medlemmar i synnerlighet. Analysensresultat vilar på de tre diskurspsykologiska verktyg jag använt mig av nämligen metaforer,vaccinationer och kategorier.

Mot bakgrund av den svenska läroplanens riktlinjer om att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering, är syftet med denna uppsats att utföra en kritisk diskursanalys av lärarhandledningsmaterialet Duckface/Stonface utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet syftar till att synliggöra specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter av maktrelationer baserade på exempelvis klass, kön, etnicitet och sexualitet. Som metod används kritisk diskursanalys utifrån Faircloughs tredimensionella analysmodell. Resultatet visar bland annat att det i materialet finns en social praktik där binära könsidentiteter är norm samt att tjejer och killar är olika. Materialet genomsyras också av en vithetsnorm.

Mellan 1300-1500 personer avlider varje år i Sverige till följd av självmord. Det innebär att betydelsefulla medmänniskor och viktiga samhällsresurser försvinner. Denna studie undersöker det självmordsförebyggande arbetet på nationell och lokal nivå i Sverige. Den kvalitativa undersökningen har skett genom textanalys av en nationell rapport med nio suicidpreventiva strategier. Rapporten har tagits fram på regeringens begäran.

Abstract/Sammanfattning Sjöbäck, Bim & Wallin, Maria (2010). Det finns andra sätt att bemöta elever på! En kvalitativ intervjustudie av lärares metoder för att inkludera elever som visar ett utagerande beteende i stor klass (There are other ways to meet students! A qualitative interview study of teachers' methods to include students with acting out behavior in large classes) Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att se olika sätt att bemöta elever som visar ett utagerande beteende i stor klass. Vi ville undersöka vilka metoder som används för att behålla elever i stor klass som visar ett utagerande beteende. Vi har undersökt hur det kan se ut för elever i åldrarna 7-13 år. Vi har valt att göra vår undersökning utifrån ett lärarperspektiv då vi saknade denna vinkling i litteraturen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om och hur lärare i ämnet idrott och hälsa, utbildade vid GIH arbetar normkritiskt utifrån faktorerna klass, kön och etnicitet. Vidare har ett syfte varit att undersöka vilka pedagogiska verktyg som de har fått från GIH för att förbereda dem att arbeta med dessa faktorer.Frågeställningar:Hur arbetar lärarna normkritiskt i sin undervisning utifrån klass, kön och etnicitet?Hur har lärarutbildningen vid GIH förberett lärarna att arbeta normkritiskt med dessa faktorer?MetodStudien genomfördes med en kvalitativ utgångspunkt där djupintervjuer användes som metod. Urvalet bestod av fem idrottslärare som undervisar i gymnasieskolan. Samtliga respondenter har gått lärarprogrammet på GIH och arbetat maximalt tre år som idrottslärare.

Syftet med denna uppsats är att jämföra inlärning med hjälp av dator gentemot inlärning med hjälp av ordbok. Två klasser på samma gymnasieskola och samma program, har blivit testade på ordförståelse. Under en lektion fick klass A använda sig av datorer medan klass B fick använda ordböcker. Nästa lektion fick klass A använda ordböcker och klass B datorer. Varje lektion bestod av 20 ord att lära in.

Jag intresserar mig i stort för berättande av olika slag och vems berättande som får ta plats. En del berättelser omvärderar vår förståelse av världen, medan andra förstärker den förståelse och ordning som redan finns. Mediers bilder spelar en roll då de kan ses som förebilder som vi förhåller oss till när vi skapar våra åsikter och värderingar. I mitt examensarbete har jag undersökt serien Klass 9A som har visats på SVT under våren. Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för vilka bilder av lärare som visas i media.

The aim of this study is to illuminate social worker?s perception of social class within the Swedish social service system. This study therefor examine if social class contributes to the production and reproduction of the client and what impact social class has on the interaction between client and social workers. The study was conducted with qualitative semi-structured interviews with social workers from three different departments of social service. The theoretical approach is Yeheskel Hasenfeld?s theory about moral practices in welfare organisations, Michael Lipsky and Roine Johansson?s theories about client construction and Pierre Bourdieu?s class theory.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på elevers och pedagogers erfarenheter och föreställningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsättningar för lärande i grundskolans tidigare år. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer.Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla är klasslärare i grundskolans tidigare år, samt 3 gruppintervjuer med elever från årskurs 2-4.Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att gränsen för en liten/stor klass går vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir också tydligt att det är övervägande negativt att gå i en stor klass när det handlar om förutsättningar för lärande. Till största del så handlar det om pedagogers oförmåga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjälp från pedagogen.Slutsatsen, dragen från resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lärandet skulle förbättras om elevantalet i en klass minskade. Detta både ur ett elev- och pedagogperspektiv.

Syfte; Syftet var att undersöka BMI, snabbmatskonsumtion, läskintag och medieanvändande hos ungdomar i klass 9 samt se om samband fanns mellan snabbmatskonsumtion och medieanvändande. Metod; Studien var en delstudie av projektet "Mat och Hälsa 2007". Via en kvantitativ metod har 359 ungdomar i klass 9 (182 pojkar, 177 flickor) på 10 slumpmässigt utvalda skolor i ett län i Mellansverige svarat på frågor via frågeformulär. Resultat; Pojkarnas BMI var i genomsnitt 21 och för flickorna 20.4 och majoriteten av ungdomarna var normalviktiga. Drygt en tredjedel av ungdomarna åt snabbmat och pommes frites mer än två till tre gånger i månaden.

Denna uppsats handlar om laborativ undervisning i matematik i en klass 3-4. Den laborativa matematiken anses bra för att den hjälper eleven att förstå det abstrakta med hjälp av konkret material och diskussion. Syftet med uppsatsen är med hjälp av observationer undersöka den laborativa undervisningen som många undersökningar anser vara bra och hur en laborativ undervisning kan se ut. Syftet är också att se hur språket och kommunikationen mellan elev-elev eller lärare- elev bidrar till utveckling. Uppsatsen utgår från ett sociokulturellt perspektiv med Vygotkij som frontfigur.

School and education are topics that are frequent in Swedish media. The intention of this essay has therefore been to investigate the image of teachers and their profession in Swedish daily press. The overall aim has been to analyze how teachers are portrayed in the debate that followed the TV-show Klass 9A, and by that find how the debate defines the concept of a good teacher. The representation that was found was then compared to earlier studies. The series was shown on Swedish television between January and March 2011.26 articles were chosen and the ambition was to have various perspectives represented, such as different voices and also papers from different areas of the country.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur förhållandena för jazzmusiker i 1960-talets Malmö såg ut samt hur musikerna själva identifierade sig med jazzen. Genom att intervjua fem personer som var aktiva musiker under den undersöka tidsperioden har jag kunnat ta del av dessas tankar och erfarenheter om ämnet. Jag har vidare studerat om det går att utläsa en klassidentitet inom jazzen i Malmö samt om det går att se en gemensam identitet som jazzmusiker, bland informanterna. Resultaten av min undersökning visar att jazzen inte bestod av en tydlig klassidentitet utan det har snarare visat sig att informanterna minns jazzen som en musik där social bakgrund inte spelade någon roll och klass var inte heller något som musikerna diskuterade med varandra om. Musikerna vittnar snarare om jazzen som en demokratisk och omfamnade folkrörelse där musiker möttes över generationer..