Syftet med denna studie var att beskriva hur biståndshandläggare och representanter för anhörigföreningar upplevde att anhörigvårdarnas behov av stöd tillgodoses. I studien intervjuades fyra biståndshandläggare och tre representanter för anhörigföreningar. Personliga intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide med olika frågeområden. Resultatet av denna studie visade att samtliga biståndshandläggare ansåg att kommunen till största delen kunde tillmötesgå de anhörigas behov av stöd. Från anhörigföreningarnas sida ansåg man att samhället måste ta mer hänsyn till anhörigas behov samt bli bättre på att informera anhöriga om deras olika rättigheter.

Syftet med uppsatsen är att lyfta upp olika problem som barn som växer upp i en miljö med missbruk står inför i livet. Barnen får ofta problem med självkänsla och tillit till andra människor och detta tar individerna med sig upp i vuxen ålder. Förnekelsen och tystnaden är stark på grund av att individerna skäms för att föräldern är missbrukare. Uppsatsen är också kopplad till skolan och vad personalen där kan göra för att upptäcka om ett barn far illa i ett hem med missbruk. För att få en bild av problematiken har fyra individer som växt upp med en eller två missbrukande intervjuats, och i frågan om skolans roll har två kuratorer intervjuats.

Uppsatsen ?Vem är du ? egentligen?? behandlar frågan om hurbeviskravet för identitet är utformati ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Utgångspunktenför forskningsområdet ärden problematik som uppkommit under senare år till följd av en ändradpraxis frånMigrationsöverdomstolen, där personer från vissa länder ? framför alltfrån Somalia ? för tillfälletinte kan beviljas uppehållstillstånd då de saknar för Sverige giltigaidentitetshandlingar som kanklarlägga deras identitet. Studien är bevisrättslig, där generellabevisrättsliga spörsmål behandlas ochsedan kopplas till förvaltningsprocessen i allmänhet ochmigrationsprocessen i synnerhet.Utifrån ett rättighetsperspektiv ? rätten till familjeåterförening ?analyseras beviskravet för identitetde lege lata och dess förhållande till passkravet i 2 kap 1 §utlänningslagen.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring omhändertagande av gravida missbrukare. I studien undersöks även tillämpning av tvångsvårdslagstiftning i förhållande till gravida missbrukare och socialsekreterares förhållningssätt till etiska aspekter när beslut om tvångsvård av gravida missbrukare tas. Studien är kvalitativ och genomförs med hjälp av intervjuer med socialsekreterare och även med hjälp av officiella dokument från olika myndigheter. I studien används teorier som empowerment och företrädarskap av Ole Petter Askheim (2007) och Malcolm Payne (2008), socialarbetares handlingsutrymme av Karin Svensson m.fl. (2008) och etiska koder i socialt arbete av Erik Blennberger (2006).

Syftet med uppsatsen är att genom närläsning av Magdalena Graafs självbiografi Det ska bli ett sant nöje att döda dig, studera hur stereotypa föreställningar kommer till uttryck. De stereotypa föreställningar som valts är synen av polisens och de sociala myndigheters arbete.     Hermeneutisk metod har används för att få en så fullständig uppfattning av bokens innehåll som möjligt. Därtill har också närläsning av texten gjorts med syfte att hitta alla ställen i boken då Magdalena Graaf talar om polisen eller de sociala myndigheterna. I resultat och analysdelen jämförs den stereotypa bild som finns i Magdalena Graafs bok med liknade studier av stereotyper inom faktionslitterturen. Uppsatsen avslutas sedan med en slutdiskussion där jag sammanfattar och svarar på uppsatsens syfte och frågeställningar.

Kinas reformer som startade 1979 genom Deng Xiaoping har lett till omfattande ekonomisk framgång i Kina. Dessa ekonomiska reformer har gått rakt emot kommunistisk ideologi och har därför fått stark inrikes kritik samtidigt som folket fått högre levnadsstandard och utländska företag investerar stort i Kina. Före reformerna hade Kina börjat se en viss uppgång i tillväxt, men var i stort behov av moderniseringar. Det första steget var att tillåta en liten privat sektor samt att öppna upp speciella ekonomiska zoner i södra Kina runt kustregionerna för att hämta in utländskt kapital samt avancerad teknologi. Kina har sedan dess haft en genomsnittlig BNP-tillväxt på 9% per år.

Detta arbete har ett långsiktigt mål som är av normerande drag där värderingar inom ramen för hållbar utveckling(HUT) skall initieras, implementeras samt institutionaliseras på byggprogrammet på Fredrika Bremergymnasiet i Haninge och spridas till resten av skolan. Det kortsiktiga målet som ryms inom denna uppsats är att initiera ett förbättringsarbete inom byggprogrammet där hållbar utveckling införs som en röd tråd och ett viktigt redskap för att nå styrdokumentens mål.För att skapa möjligheter och förutsättningar för genomförande av detta utvecklingsprojekt har jag använt olika strategier och valt att samarbeta med flera myndigheter inom kommun och Myndigheten för skolutveckling. Denna myndighet delar ut utmärkelsen ?Skola för hållbar utveckling? till skolor som har ambitionen att arbeta aktivt med hållbar utveckling i undervisning och verksamhet.Som referens har jag undersökt andra gymnasieskolor inom Sverige som har fått denna utmärkelse av Myndigheten för skolutveckling?Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människor över hela världen?.Kofi Annan, FN:s generalsekreterare..

The Swedish government decided in 1996 that the governmental authorities are to implemementenvironmental management systems. Each year, the Swedish Environmental ProtectionAgency compiles the authorities? reports on their environmental management systems. Thecompilation shows that not more than 20 % of the authorities perform environmental audits.This study aims to investigate the authorities? view of internal environmental audits, the incentivesof performing them.

Den 1 januari 2005, startades det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter. Handelssystemet avser att minskakoldioxidutsläppen inom Europa, för att fullfölja åtagandet i Kyotoprotokollet. I Sverige har flera sektorer påverkatsav handeln med utsläppsrätter bl.a. energisektorn, som står i fokus för denna studie.Syftet med uppsatsen är att studera hur de större och mindre energibolagen samt de ansvariga myndigheterna iSverige uppfattar systemet för handel med utsläppsrätter. För att uppfylla syftet formulerades ett antalfrågeställningar om hur energibolagen och myndigheterna ser på handelssystemets följande områden, fördelar ochnackdelar, implementering, tilldelningsprinciper, förbättringspotential, framtida utveckling, samt om det finns någralikheter och skillnader mellan energibolagen.

Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de näringar som finns etablerade i Sápmi och de naturresurser som ännu inte exploaterats. Norrländska älvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhälleligt intresse i att ge goda förutsättningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker är intressanta etableringar i både fjäll- och skogsland och högaktualiserar frågan om rennäringens fortsatta bedrivande. Det finns även andra ekonomiska intressen i fjällområdena bortom energiproduktion, gruvnäring och skogsbruk som gör anspråk på mark och vatten som omfattas av renskötselrätt. Omfattande intrång i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nämligen också av turism och friluftsaktiviteter.

Det ena syftet med uppsatsen är att rent deskriptivt söka åskådliggöra hur samerna med avseende på sin renskötsel kommit att få sitt brukande av mark alltmer begränsat till följd av fortgående och nya ingrepp från andra markanvändare. Med det torde samtidigt möjligen kunna synliggöras vilken dignitet som rätteligen kan tillskrivas den konstitutionellt skyddade bruksrätt till marken som samerna tillerkänts. Sammanhängande med dessa frågor finns också en underliggande tanke att det empiriska underlaget skall kunna avspegla inte bara tendenser vad gäller tillämpningen av samerätten inom domstolar och myndigheter utan även ge utrymme för vissa förutsägelser. Det andra syftet är att mot den så angivna bakgrunden söka utröna om och i så fall i vad mån den samiska brukrätten skulle kunna stärkas genom internationella påtryckningar. - I uppsatsen görs ett försök att nå de mekanismer som legat till grund för rättstillämpningen och detta görs genom att denna testas mot dels ett rättsekonomiskt, dels ett diskursivt betraktelsesätt.

Det ena syftet med uppsatsen är att rent deskriptivt söka åskådliggöra hur samerna med avseende på sin renskötsel kommit att få sitt brukande av mark alltmer begränsat till följd av fortgående och nya ingrepp från andra markanvändare. Med det torde samtidigt möjligen kunna synliggöras vilken dignitet som rätteligen kan tillskrivas den konstitutionellt skyddade bruksrätt till marken som samerna tillerkänts. Sammanhängande med dessa frågor finns också en underliggande tanke att det empiriska underlaget skall kunna avspegla inte bara tendenser vad gäller tillämpningen av samerätten inom domstolar och myndigheter utan även ge utrymme för vissa förutsägelser. Det andra syftet är att mot den så angivna bakgrunden söka utröna om och i så fall i vad mån den samiska brukrätten skulle kunna stärkas genom internationella påtryckningar. - I uppsatsen görs ett försök att nå de mekanismer som legat till grund för rättstillämpningen och detta görs genom att denna testas mot dels ett rättsekonomiskt, dels ett diskursivt betraktelsesätt.

Liksom andra myndigheter i statlig regi har Försvarsmakten sedan 2004 arbetat med sin värdegrund. Avsevärda resurser har investeras i att arbeta fram värdegrundsorden Öppenhet, Resultat och Ansvar, på vars grund allt arbete inom organisationen ska vila. Syftet med denna uppsats har varit att studera de upplevda effekterna som Försvarsmaktens värdegrundsarbete haft på officerares arbete med trupputbildning. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där det empiriska materialet framtagits med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex officerare på tre olika förband i Stockholmsregionen. Utifrån tidigare teori och forskning om organisationskultur och värdegrund identifierades tre grundläggande teman som särskilt intressanta vad gäller värdegrundens effekter, huruvida officerarna finner att arbetet med värdegrunden skapat en större ?vi-känsla? inom organisationen, om arbetet ökat förtroendet för Försvarsmakten som myndighet och arbetsgivare samt om upplevelserna skiljer sig mellan yngre och äldre officerare.

I och med att det i dagsläget råder osäkerhet kring verkan av klandertalan är det ena syftet med denna kandidatuppsats att utreda hur en klandertalan kan undvikas, samt vilka konsekvenser som skulle kunna uppkomma för fastighetsägare ifall klandertalan bifalls efter att köpeskilling erlagts. Vidare avses att utreda huruvida det blir olika utfall beroende på huruvida lagfart beviljats eller ej. Ovan nämnda syfte ämnar resultera i rekommendationer för hur fastighetsägare kan undvika att stämmobeslut angående ombildning utsätts för klandertalan.Det andra syftet är att granska vad som fordras för att reglerna i 9 kap 19 § BRL skall anses uppfyllda, samt hur prövningen av stämmobesluten går till, både hos Bolaget och hos övriga inblandade myndigheter och huruvida denna granskning kan anses vara rimlig. Avslutningsvis kommer vi att diskutera vad som är en rimlig granskning utifrån fastighetsägares perspektiv.Det övergripande syftet gällande ovanstående är att utreda huruvida det finns behov av att lagtexten eventuellt bör förtydligas, eller ändras, för att klargöra den osäkerhet som råder inom området..

Syftet med denna uppsats är att klarlägga varför älgstammen och framförallt andelen tjurar, är på väg nedåt i Sverige. Trots att det finns stor expertis i form av myndigheter, forskare och en engagerad jägarkår har den negativa utveckling inte kunnat stoppas. Enligt Douglas North kan svaret till denna typ av fenomen möjligen ligga i interaktionen mellan formella (SFS 1987:259 och SFS 1987:905) och informella regler (traditionerna). I sådana fall skulle älgstammens nedgång kunna knytas till de traditioner som präglar älgjägarnas jaktmetoder när dessa kommer på kollisionskurs med de formella reglerna. Jag liksom många andra, däribland Fell (2006), hävdar att en annan form av regler, så kallade godtyckliga regler, kan spela en avgörande roll för hur människor agerar i jaktsituationer.