My problem comes out of the bigger question ?why the Catholic church is featured in horror films whenever a religious organization is in one?? I have detected in the horror films that I've seen that when a religious organization is in a horror movie it's the Catholic church that gets to act as church and religion. I have chosen the following problem: How is the Catholic church presented in the horror movies The Exorcist and The Rite, and how can one understand these presentations from a role theoretic perspective?Since role theory has it's background in the world of the theater with it's actors and roles, it came naturally to use role theory, and specifically Goffmans dramatic model. I've used this model in a film analysis of the movies.

Syfte: Att undersöka: Hur samarbetet mellan de olika myndigheterna och organisationerna fungerade på det kriskommunikativa planet i samband med tsunamikatastrofen annandag jul 2004. Hur tilliten till de abstrakta systemens experter påverkades vid katastrofen. Hur det senmoderna samhället och globaliseringens allt större rörlighet ställer nya krav på svenska myndigheters insatser utomlands.Bakgrund: Tsunamikatastrofen i Sydostasien annandag jul är den enskilda händelse som har krävt flest svenskars liv i modern tid. Det är mycket ovanligt att ett samhälle har full beredskap för en händelse av den här storleken. Katastrofen var fullbordad oerhört fort, långt innan någon blivit förvarnad.

Denna studie belyser några svenska statliga myndigheters genomförande av FN:s konvention om barnets rättigheter. Ambitionen är att fördjupa förståelsen av och få ökad insikt om betydelsefulla förutsättningar vid ett implementeringsarbete sett ur ett systemteoretiskt perspektiv. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med myndighetsrepresentanter. Genom framställande av myndigheternas hierarkiska nivåer: ledarnivå, organisationsnivå och kontextnivå, skildras respektive nivås betydelse och medverkan under konkretiseringen av konventionen. Studien indikerar att en kombination av information, yttrande och förståelse mellan de olika nivåerna, är av central betydelse beträffande realiserande av Barnkonventionen..

Statliga regleringar drabbar oftast små företag hårdare än större företag. Regleringarna införs för att skapa en välfungerande ekonomi och är en nödvändighet för att ett samhälle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstå mellan små företag och myndigheter. Studien har sin utgångspunkt från lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rättvisare konkurrens på marknaden. Skatteverket är de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och därför är det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.

De allmänna näringsrekommendationerna, bland annat Svenska näringsrekommendationer 2005, som används inom folkhälsoarbete i Sverige idag är framtagna utifrån vetenskaplig forskning genom ett kontinuerligt samarbete mellan olika länder. Livsmedelsverket är en statlig myndighet som arbetar med att ta fram och förmedla kostråd till Sveriges befolkning. Forskare och myndigheter har ett visst ansvar att sprida korrekt kunskap och information om kost och hälsa. Det är däremot vanligt att massmedia ifrågasätter och omkullkastar de re-kommendationer som myndigheter har arbetat fram. I massmedia är det populärt att framställa olika kosthållningar som mirakeldieter för att uppnå snabb viktnedgång.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom då att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med framställningen har varit att utifrån olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktär och samordnarens professionskaraktär. Det förstnämnda var intressant utifrån antagandet att den språkliga praktiken utgjorde något högst väsentligt inom verksamheten - särskilt med fokus på hur klienter, samordnare och samverkan framställdes. Det sistnämnda var intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än professioner på de "rena" myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktären inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

Bakgrund och problem:År 2011 anmäldes 12 260 bokföringsbrott till Ekobrottsmyndighet-en och statistiken visar att detta brott är det näst vanligast anmälda ekonomiska brottet. Det är ett växande problem och de brottsförebyggande myndigheterna måste använda åtgärder som ger en preventiv effekt eftersom ekonomisk brottslighet kan leda till betydande skador för samhället, exempelvis genom att skapa en orättvis konkurrenssituation för företagare. Det kan även skada och hota förtroendet för näringslivet samt leda till en dämpad tillväxt i Sveriges ekonomi. Eftersom bokföringsbrott är ett omfattande problem så klarar inte en enskild myn-dighet av att hantera problemet själv, därför är samverkan en viktig del i myndigheternas arbete.Syfte:Syftet med studien är att med utgångspunkt i ett myndighetsperspektiv förklara hur de svenska brottsförebyggande myndigheterna arbetar för att förebygga bokföringsbrott. Det kommer att ske genom att vi identifierar vilka åtgärder de brottsförebyggande myndigheterna använder sig av i sitt förebyggande arbete samt beskriver hur samverkan mellan de olika brottsförebyggande myndigheterna fungerar.Metod:Vi har använt oss av den induktiva forskningsansatsen samt den kvalitativa forsk-ningsstrategin i vårt uppsatsarbete.

Statsmakternas krav på ökad samordning mellan olika myndigheter och förmåga tillgemensamma insatser ställer krav på förståelse för organisationernas sätt att leda verksamheten,framförallt vid olika typer av kriser. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen av hurförsvarsmakten och den kommunala räddningstjänsten avser att leda och genomföra sinainsatser ur ett doktrinärt perspektiv och om eventuella skillnader kan förklaras i termer avuppdragsstyrning och detaljstyrning. Studien är nutidsorienterad och tar sin utgångspunkt idagens gällande doktriner eller motsvarande litteratur. Den teoretiska utgångspunkten utgår frånledarskapsteorin om ledarskap och ledarstilar.Resultatet visar att skillnaderna mellan Försvarsmaltens och den kommunala räddningstjänstensdoktrinära syn på metoder för ledning av genomförande verksamhet är relativt små, och att detfinns samsyn i avseende tillämpning av ledarskapets grundläggande element..

I ett tillägg i Socialtjänstlagen (1 januari 2008) fastställdes att Sveriges samtliga kommuner skall tillhandahålla tjänsten medling. Brottsförebyggande Rådet har utfärdat riktlinjer för hur arbetet skall bedrivas. Denna rapport beskriver tre av Sveriges kommuners medlingsverksamhet. För att besvara vårt syfte har vi valt att intervjua nio representanter från åklagarkammaren, medlingsverksamheten och polismyndigheten. Intervjuerna fokuserade särskilt på frågor om kommunikation, samarbetsformer och eventuella förändringsbehov.

Både storbanker och statliga myndigheter har valt att göra omlokaliseringar av sina verksamheter i Stockholmsområdet. Dessa aktörer har länge haft sina huvudkontor inom Stockholm Central Business District (CBD), men kommer från och med årsskiftet 2013/2014 att samla hela eller delar av sina verksamheter utanför området. Under de kommande fyra åren blir över 210 000 kvadratmeter kontorslokaler lediga, vilket både skapar utmaningar och möjligheter för de berörda fastighetsägarna.Den här studien har tre viktiga utgångspunkter: Faktorerna bakom flytt för banker och myndigheter, hur Stockholms kontorsmarknad kommer att ändras i fortsättningen och på vilket sätt Stockholms CBD utvecklas när de vakanta kontorslokalerna byggs om.De bakomliggande resonemangen kring besluten om att flytta från området skiljer sig väsentligt åt mellan de intervjuade aktörerna. Den främsta anledningen till att myndigheterna samlar olika verksamhetsdelar i Solna respektive Telefonplan är ekonomiska besparingar. Bankernas främsta anledning är att koncentrera sina verksamheter inom ett geografiskt område.

Det är viktigt att diskutera förändringarna inom byggsektorn och hur vi ser på byggprocessen. Genom att omvärdera praxis och tolka viktiga delar i bygg-processen kan vi ställa rätt krav på varandra.Målet med diplomarbetet är att titta på kvalitetssystem inom VVS-processen för att se vilka krav som ställs på mig som projektör idag och hur den skulle kunna se ut i framtiden. Och kanske det viktigaste för min egen del, förstå hur saker och ting hör ihop i byggprocessen.Tillvägagångssättet har varit att söka information i litteratur och därefter i samtal med olika myndigheter och kolleger inom byggsektorn. Utgångspunkten har varit mina egna erfarenheter och funderingar, så vissa delar är mer eller mindre vetenskapliga. Då det är min egen tolkning och andras tolkningar som återspeglar via mig i skolarbetet, för en korrekt bedömning bör man kanske vara jurist eller göra en eller flera examensarbeten i specifika områden för att vara säker på en helt korrekt tolkning.För att hitta en röd tråd vilka förstå sammanhangen börjar med en allmän bakgrund, sedan har jag gått igenom det viktigaste lagkrav som styr byggandet där det framgår tydligt av det inte finns några definitioner vad och hur egenkontrollen ska fungera, för att sedan gå in hur jag önskar det skulle vara i byggprocessen.En förväntning är att hitta ett system där flera aktörer så som projektörer, byggherre och myndigheter skulle kunna ha ett enhetligt system för hela riket, så att alla i byggprocessen blir effektivare..

Romers situation är ett aktuellt ämne som berör och upprör många människor. Syftet med vårstudie var att undersöka hur romers situation ser ut. I studien valde vi att utgå ifrån romersegna upplevelser och erfarenheter. Våra frågeställningar var hur romer upplever sin situationsom rom, hur de har blivit bemötta av olika myndigheter och om de upplever att deras romskatradition påverkar deras förutsättningar i livet. Respondenterna i vår undersökning var romer iGöteborg, några av dem arbetade för romers rättigheter och några av dem var allmännamedborgare.

Regeringen har en vision att en given fråga skall besvaras med ett samlat svar från flera myndigheter. För att lyckas med detta måste myndigheterna samarbeta i en större utsträckning än vad som sker i dag. Speciellt viktigt är det att information kan utbytas Mellan myndigheterna på ett effektivt sätt. För att lyckas med detta så har statskontoret gått ut med att web services är en teknik som kan användas. Om tekniken skall kunna användas ut fullt krävs att det finns ett gemensamt register.I det här arbetet används enkäter för att undersöka i vilken utsträckning web services användes inom myndigheterna i dag, samt för att undersöka myndigheternas inställning till tekniken.

Syftet med denna undersökning har varit att få en ökad kunskap om de behandlingsmetoder för våldsamma män i nära relationer som används i två mellanstora kommuner samt hur man i dessa kommuner mer övergripande ser på männens våld. Tidigare forskning visar att den dominerande behandlingsformen internationellt för denna problematik är KBT och att trenden är liknande i Sverige. Detta utifrån området våld i nära relationer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit kognitiva personlighetsteorier och strukturell-teori med kulturell och feministisk syn. Vi har använt oss utav en kvalitativ studie där vi intervjuat myndigheter såsom Polisen, Socialtjänst, Brottsofferjouren, Frivården, Kvinnojour och Länsstyrelsen i Östersund och Luleå kommun.

Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter.