I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.

Uppsatsen byggde pÄ en kvalitativ forskningsstrategi med syftet att undersöka hur personal pÄ boenden för ensamkommande flyktingbarn uppfattade begreppet integration och dess innebörd. Empirin Àr insamlad genom sju kvalitativa intervjuer. De frÄgestÀllningar studien byggde pÄ var: vilken innebörd lÀgger personalen i begreppet integration? Vad finns det för eventuella hinder för integration? Vad Àr mÄlet/en med integration och nÀr Àr de uppfyllda? Empirin frÄn dessa intervjuer analyserades sedan genom en tematisk innehÄllsanalys och med ett abduktivt angreppssÀtt. Resultaten tolkades sedan med hjÀlp av postkoloniala teorier och begreppet KASAM.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en obotlig d?dlig neurodegenerativ sjukdom, vilket leder till f?rsvagade muskelfunktioner och s? sm?ningom fullst?ndig f?rlust av muskelkraft och slutligen d?d. I takt med att sjukdomen progredierar kr?vs mycket omsorg, vilket oftast sker i hemmen av de n?rst?ende. Det medf?r utmaningar och hinder i vardagen, vilket g?r att anh?riga, en s?rbar och utsatt grupp av individer kommer vara i behov av st?d.

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.

I Saab Automobile AB:s monteringsfabrik produceras cirka 130 000 bilar per Är. Arbetet pÄ monteringslinan blir dÀrför monotont, och operatörerna har ett belastningsergonomiskt anstrÀngande arbete. Av denna anledning utvecklade Saab sin egen belastningsergonomiska utvÀrderingsmall BUMS, som ligger som grund för hur företaget hanterar belastningsergonomiska frÄgor. Under 2006 har Saab arbetat med ett projekt, LYFTET, för att förbÀttra den belastningsergonomiska situationen pÄ Saabs arbetsplatser.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om arbetsstationer som, utifrÄn BUMS-bedömningar, klassats belastningsergonomiskt dÄliga arbetsstationer Àr relaterade till sÀmre kvalitet, lÀgre produktivitet och dÀrmed högre kostnader jÀmfört med övriga arbetsstationer. Examensarbetet ska Àven undersöka om förbÀttringar inom LYFTET ger bÀttre kvalitet, högre produktivitet, fysiskt lÀttare arbete och belastningsergonomiskt bÀttre arbetsstationer.Kvalitetsdata, produktivitetsdata och BUMS-data frÄn Saabs monteringsfabrik har samlats in, analyserats och bearbetas, samt litteratur och forskningsartiklar har byggt upp en bas i form av en referensram.

Syfte och frÄgestÀllningarFör att undersöka och beskriva vilket underlag lÀrare i idrott och hÀlsa har nÀr de betygssÀtter elever i Är 9 och hur den dokumentationen relaterar till kursplan och betygskriterier i Lpo 94 stÀlls följande frÄgor: Vilken mental dokumentation har lÀrarna vid betygssÀttning, som den framkommer med metoden Repertory Grid? Hur matchar den mentala dokumentationen de satta betygen? Vilken skriftlig dokumentation har lÀrarna vid betygssÀttning? Hur förhÄller den mentala och den skriftliga dokumentationen till varandra och till kursplan och betygskriterier i Lpo 94?MetodRepertory Grid(RG)- intervjuer utfördes med fyra lÀrare i idrott och hÀlsa för att undersöka deras mentala dokumentation och deras skriftliga dokumentation samlades in. Intervjuerna analyserades med WebGrid5, ett program för RG-intervjuer. Sex mÄnader senare gjordes en uppföljning dÀr lÀrarna kunde kommentera analyserna.ResultatDe construct som genererades i RG-intervjuerna Äterfinns i kategorierna motivation, fÀrdigheter, sjÀlvförtroende och social kompetens dÀr ledarskap ingÄr. För att fÄ ett MVG mÄste eleven fÄ en hög skattning i av lÀraren i alla constructs, för att fÄ ett VG i minst hÀlften av dem och för ett G behövs inga höga skattningar.

Bakgrunden till denna rapport ligger i hur arkitekturkonsten genom tiden behandlat dagsljuset med sto?rsta precision fo?r att pa? ba?sta sa?tt ta tillvara pa? dess kvalite?er, och hur den tekniska revolutionen med artificiell belysning idag pa?verkat va?rt sa?tt att behandla dagsljus.Syftet med studien a?r att bidra till kunskapen om hur dagsljusinsla?ppet pa?verkar upplevelsen av ett rum. Ma?let a?r att klargo?ra hur dagsljusinsla?ppets proportioner och placering pa?verkar hur det infallande ljuset upptra?der i rummet och hur det inverkar pa? hur rummet upplevs. Studien a?r ta?nkt att kunna anva?ndas av planerare fo?r att i trivsamhetssyfte skapa ett sa? bra dagsljusinsla?pp som mo?jligt.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Sedan skördeskadeskyddet försvann i Sverige Ă„r 1994 har det inte varit möjligt att i nĂ„gon övergripande utstrĂ€ckning försĂ€kra vĂ€xande grödor. Svenska lantbrukare producerar Ă„rligen rĂ„varor för miljardbelopp utan möjligheten att skydda sin odling mot oförutsĂ€gbara yttre hĂ€ndelser. Examensarbetet Ă€r del av en förstudie till ett forskningsprojekt som Macklean Strategiutveckling AB kommer att starta i juni 2013, gĂ€llande möjligheterna att försĂ€kra vĂ€xande gröda. Examensarbetet behandlar följande frĂ„gestĂ€llningar. Är nederbörd bidragande orsak till skördesĂ€nkningar? Finns det nĂ„got behov att utveckla en frivillig grödaförsĂ€kring mot nederbörd? Det har i examensarbetet valts ut tio gĂ„rdar inom produktionsomrĂ„de ett (Götalands södra slĂ€ttbygder), en gĂ„rd i varje skördeomrĂ„de. GĂ„rdarnas faktiska skördar av höstvete, vĂ„rvete samt vĂ„rkorn har tagits frĂ„n Ă„r 2000 till Ă„r 2012 och jĂ€mförts mot normskördarna inom varje skördeomrĂ„de. Observationerna som hade negativa skördeavvikelser >30 % sammanstĂ€lldes i tabell 1.

Syftet med detta examensarbete Àr att effektivisera monteringsprocessen genom att hitta en lÀmplig produktionslayout i den gemensamma monteringsavdelningen. Rapporten bygger pÄ följande frÄgestÀllningar:1. Hur fungerar den befintliga produktionslayouten för de fyra olika teamen?2. Vilken/Vilka kriterier kan pÄverka effektiviteten i den gemensamma monteringsavdelningen?3.

SammanfattningTitel: Strategi fo?r att kommunicera produkten fiberanslutning.Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns ma?ngder av fo?retag som bygger fiberna?tverk. Ett utav dessa a?r Bja?re Kraft Bredband AB. Fiberna?tverk a?r den snabbaste och senaste tekniken fo?r datao?verfo?ring.

Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

I mitten av 90-talet vidareutvecklade den amerikanska bilindustrin, genom Chrysler, Ford och General Motors, ISO 9000 och resultatet blev kvalitetssystemet QS-9000. Denna kvalitetsstandard utvecklades för att biltillverkarna skulle kunna stÀlla gemensamma och höga krav pÄ sina leverantörers kvalitetssystem och förbÀttringsarbete. Eftersom SSAB TunnplÄt tillverkar plÄt som anvÀnds inom bilindustrin Àr de certifierade enligt QS-9000. QS-9000 standarden stÀller krav pÄ det certifierade företaget att det skall arbeta med duglighet och att de vid förfrÄgan skall kunna pÄvisa att deras processer Àr dugliga. Den stÀller Àven krav pÄ att företaget regelbundet skall anvÀnda duglighetsindex.

I denna uppsats utreds hur stort skyddsomfÄng ett möbeloriginal har, det vill sÀga hur mycket en formgivare kan inspireras av ett original innan inspirationen övergÄr till att anses vara intrÄng i en skyddad rÀttighet. En god formgivning krÀver en ekonomisk insats som Àr förenad med ett visst mÄtt av risktagande. Formgivningsskyddet hjÀlper formgivaren att ÄterfÄ sin investering. PÄ EU-nivÄ regleras omrÄdet av Mönsterdirektivet och EG-förordningen för gemenskapsformgivning. Formgivningens utseende skyddas pÄ liknande sÀtt i de bÄda regleringarna och omfattar varje formgivning som inte ger ett annat helhetsintryck för den kunnige anvÀndaren.I den svenska lagstiftningen regleras omrÄdet av Mönsterskyddslagen och Lagen om upphovsrÀtt till konstnÀrliga och litterÀra verk.

Idag anvÀnds till största del fossila brÀnslen inom den svenska transportsektorn. Sverige har som mÄl att ha en fossilfri fordonsflotta Är 2030. För att klara det mÄlet krÀvs en snabb och stor omstÀllning. I detta projekt har biodrivmedelsproduktion integrerat i sÄgverk studerats. Integrationerna har studerats ur ett ekonomiskt, resurs- och miljömÀssigt perspektiv.Etanol och metanol producerat frÄn skogsrÄvara via enzymatisk hydrolys respektive förgasning Àr de biodrivmedel som studerats i tvÄ separata fallstudier.