Avkastning och risk för en aktiefond styrs generellt av flera direkta och indirekta mekanismer, exempelvis relaterade till nationella makroekonomiska faktorer sÄsom rÀnteförÀndring och inflation. Utöver makroekonomiska faktorer finns indirekt mikroekonomisk pÄverkan, exempelvis relaterad till riskaversion, preferenser och irrationellt beteende hos individen. DÀrtill pÄverkas aktiefondernas avkastning och risk av övergripande internationella konjunkturcykler, inkluderande internationell makroekonomi.Studien som hÀr presenteras fokuserar pÄ att undersöka och kvantifiera hur bakgrund och egenskaper hos fondförvaltare systematiskt pÄverkar avkastning och riskexponering för 42 aktivt förvaltade svenska aktiefonder. Undersökningen inkluderar utbildningsnivÄ, kön, Älder och erfarenhet hos ansvarig fondförvaltare som förklarande variabler, samt avkastning, risk och riskjusterad avkastning som beroende variabler. Studien anvÀnder Sharpekvot, Treynorkvot och Jensens alpha som vÀrderingskvoter för att ÄskÄdliggöra riskjusterad avkastning över tid.

This thesis examines representations of animals in three editions of L?sebok f?r folkskolan, the state-distributed Swedish elementary school reader first published in 1868. The aim is to deepen the understanding of the educative and formative function of animal representations in normative teaching materials during the early development of the Swedish elementary school in the late 19th century. The study analyses the 1868, 1878 and 1899 editions, asking how animals are portrayed, to which recurring themes they are linked, and which constants and changes can be discerned across the editions.The study is conducted as a qualitative comparative text analysis, framed by John Berger?s notion of the animal as both kin and other to the human.

SammanfattningDenna rapport innefattar ett examensarbete individuellt utfört av Erik Lindh, studerande pÄ Karlstads universitet. Projektet Àr ett obligatoriskt moment i högskoleingenjörsprogrammet med inriktning maskinteknik.Examensarbetet har utförts under vÄren 2014. Projektet har utförts pÄ företaget VoltAir System i Torsby, dÀr Johan Brekke varit handledare. Företaget producerar, levererar samt monterar luftbehandlingssystem som Àr marknadens energieffektivaste. Företaget har under slutet av 2013 börjat tillverka en ny produkt.

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

Bakgrund: Flera studier visar att sjuksköterskor inte tillgodoser patientgruppers behov av att tala om sexualitet och sexuell hÀlsa. Barnmorskors samtal om sexualitet Àr ett nÀstan helt outforskat omrÄde. Syfte: Syftet Àr att undersöka barnmorskors syn pÄ och erfarenhet av samtal om sexualitet pÄ barnmorskemottagningen. Metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes med nio barnmorskor pÄ sju olika mottagningar i SkÄne. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys genom identifiering av kodord, kategorier och teman.

Studien behandlar bemötandet under det samordnade vÄrdplaneringsmötet, en vÄrdsituation dÀr brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervÄrd och situation efter utskrivning frÄn psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie Àr att beskriva och bidra med kunskap och förstÄelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vÄrdplaneringsmöten. Studien belyser frÄgan utifrÄn personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgÄr frÄn olika samtalsomrÄden, dÀr respondenterna relativt fritt fÄr sjÀlva berÀtta om sina upplevelser om bemötandet av brukare.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

Vindkraften har de senaste Ären ökat kraftigt, bÄde i antal verk och i producerad mÀngd energi. Mycket tyder pÄ att denna utveckling kommer att fortsÀtta i och med att elcertifikatssystemet och vindpilotstödet förlÀngts respektive förnyats. Riksdagen har ocksÄ beslutat efter utredning av Statens Energimyndighet att det i samhÀllsplaneringen skall skapas förutsÀttningar för en Ärlig produktion av 30 TWh el frÄn vindkraft Är 2020. Detta kan jÀmföras med de 6,2 TWh som producerades under 2011.Tidigare studier har visat att en större andel vindkraft tillför ökat reglerbehov hos övriga produktionskÀllor. Ingen av dessa studier har dock undersökt hur Sveriges produktionskÀllor kan samverka för att klara detta ökade reglerbehov.

SammanfattningArbetsterapeuten arbetar holistiskt med individen i centrum, utifrÄn individens egna förmÄgor i relation till aktivitet. Arbetsterapi som profession stÄr med sin breda kompetens och breda förstÄelseperspektiv inför nya utmaningar. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeu-ters uppfattningar om att arbeta som coach respektive behandlare. Kvalitativ metod med ett mÄlinriktat urval kombinerat med nÀtverksurval anvÀndes. TvÄ fokusgruppsdiskussioner genomfördes.

SÀkerhetsrÄdet antog resolution 1325 (Är 2000) för att förstÀrka FN:s fokus pÄ förtrycket mot kvinnor och deras roll i konflikt ? och postkonflikt ? samhÀllen. Det 20:e Ärhundradets ledord blev jÀmlikhet, utveckling och fred. Resolution 2122 antogs tretton Är senare, den understryker fokus pÄ kvinnans rÀttsliga stÀllning, denna gÄng med sÀrskild betoning pÄ kvinnors delaktighet i beslutsprocesser. I uppsatsen har jag undersökt för- och nackdelar i FN-systemet samt folkrÀtten.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur lÀrare respektive rektorer ser pÄ lÀrares prioriteringar bland ordinarie arbetsuppgifter. Syftet Àr Àven att jÀmföra prioriteringarna mellan de sju arbetslag/skolor som Àr undersökta samt att undersöka mekanismer bakom prioriteringarna som Älder, Àmnesgrupp och arbetslag/skola. Ett annat syfte Àr att reflektera över skolkulturers och normers inverkan pÄ hur prioriteringar görs.Bakgrundsdelen relaterar till svensk skola frÄn 90-talet fram till idag. I analysen Àr hÀnsyn tagen till begreppet ?alignment? (rÀttning) som relaterar till en organisations förmÄga att fungera som en helhet.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

Tidigare forskning som studerat om politiska beslut ?verensst?mmer med medborgares vilja har p?visat att politiken b?ttre ?terspeglar h?ginkomsttagares ?sikter ?n medel- och l?ginkomsttagares. N?gra studier har teoretiserat att denna form av oj?mlik politisk representation kan katalyseras av ekonomisk oj?mlikhet. Studierna har d?rf?r testat om ?kad inkomstoj?mlikhet f?rstorar gapet i representation mellan h?g- och l?ginkomsttagare, men har inte producerat n?gra signifikanta resultat.

Examensarbetet har utförts pÄ Parker Hannifin AB i TrollhÀttan under lÀsperiod tvÄ vÄrterminen 2011. Parker utvecklar, producerar samt sÀljer hydraulmotorer och hydraulpumpar. Hela koncernen har över 60 000 anstÀllde och Àr verksam vÀrlden över.DÄ ett förbud infördes mot lyfttruckar med Äkande förare inom produktionen för nÄgra Är sedan, har frÄgan angÄende hur interna materialtransporter skall lösas stÀndigt varit aktuell. FrÄgan har tillfÀlligt lösts genom att anvÀnda en sÄ kallad "tvestjÀrt" som förser produktionen med material. "TvestjÀrten" drar upp sin last bakom sig pÄ lyftgafflar vilket gör att den hamnar i en grÄzon om den Àr tillÄten eller inte att anvÀndas i produktionsomrÄdet.

ÄldrevĂ„rden i Sverige har under de senaste decennierna genomgĂ„tt en rad organisatoriska förĂ€ndringar, bland annat genom införandet av New Public Management (NPM). NPM innebĂ€r mer fokus pĂ„ ekonomisk effektivitet och stĂ€ller dĂ€rför nya krav pĂ„ mĂ€tbarhet och operationalisering. I ett försök att möta dessa krav och öka effektiviteten inom hemtjĂ€nsten har systemet TES implementerats. TES Ă€r ett planeringsverktyg som registrerar alla besök hos kunder samt planerar dagliga insatser utifrĂ„n tid och resurser. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och fĂ„ en förstĂ„else för hemtjĂ€nstpersonalens beskrivningar av det tidsstyrande planeringsverktyget TES.