Olika typer av stÀrkelse Àr mycket viktiga rÄvaror i livsmedelstillverkning, inte bara som energirik kolhydrat utan Àven som en tillsats för att reglera livsmedels textur och viskosi-tet. Modifierad stÀrkelse kan tillverkas med hjÀlp av en rad olika kemiska, enzymatiska och fysikaliska metoder. Denna studie syftar till att ge en översikt över de kemiska modifieringar som anvÀnds för livsmedelstillverkning idag. Studien ger Àven en kortare inblick över vanliga enzymatiska och fysikaliska modifieringar. Modifikation av stÀrkelse utförs vanligtvis för att förÀndra stÀrkelses gelatinasitionstemperatur och viskositet eller för att öka dess resistens gentemot skjuvning, lÄgt pH, hög temperatur och retrogradering.

Innovation Àr i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap Àr en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belÀgg för att samtliga faktorer pÄverkar kreativiteten pÄ arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna frÀmjar eller hÀmmar kreativiteten.

Uppsatsen behandlar hur idén om demokrati, betraktad som diskurs, uttrycks i svenska nutida lÀroböcker. Dendiskurs som uttrycks analyseras genom en textanalys. I betraktandet av texternas uttryck som diskurs hamnarfokus i uppsatsens analytiska avsnitt pÄ de processer ? och de funktioner hos diskursen ? som skapar mening. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur lÀrobokstexterna uttrycker demokrati, och dÀrigenom fyllerbegreppet demokrati med mening.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.

I denna uppsats behandlas pojkars skrivande i svenskĂ€mnet pĂ„ industritekniska programmet. Kvalitativa intervjuer genomförs med fyra strategiskt utvalda pojkar (betyg IG?MVG) i Ă„rskurs 3. Pojkarna beskriver sig sjĂ€lva som skribenter och sin textproduktion, samt avgör skrivundervisningens relevans som förberedelse inför privat- och yrkeslivets skriftbruk. Deras texter analyseras utifrĂ„n PalmĂ©r och Östlund-StjĂ€rnegĂ„rdh (2005), varefter kopplingar mellan texterna och uppfattningarna om skrivande pĂ„visas.

Nedsatt talperception förekommer hos flera grupper barn som besöker audiologisk och logopedisk klinik. Dessa Àr exempelvis barn med sprÄkstörning, barn med kognitiva nedsÀttningar, barn med hörselnedsÀttningar och barn med (centrala) auditiva bearbetningsnedsÀttningar (CAPD). För nÀrvarande saknas standardiserade talperceptionstest som ger information om hur barn diskriminerar, identifierar och producerar sprÄkljudskontraster i ord. Det Àr dÀrför av stor vikt att utveckla diagnosverktyg för att öka möjligheten till ett reliabelt testförfarande och differentialdiagnostisering. Föreliggande studie hade 2 syften.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Referentiell kommunikation innebÀr att kunna delge andra information sÄ att de förstÄr, samt att sjÀlv förstÄ nÀr man lyssnar och Àven att vara medveten om nÀr man sjÀlv inte har förstÄtt (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till mÄttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt Äldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benÀmning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har ocksÄ testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benÀmning föreligger. För att mÀta referentiella lyssnarförmÄgor har olika typer av efterfrÄgningar studerats, det vill sÀga hur individen uttrycker sig för att efterfrÄga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrÄgningstyperna begÀran av utökad information och kontrollfrÄgor.

En fungerande syra-basbalans Àr essentiell för en god hÀlsa. Serumets pH-vÀrde bör ligga inom intervallet 7,35-7,45, och för att uppnÄ det har kroppen flertalet buffertsystem. Om pH-vÀrdet hamnar utanför intervallet orsakas sjukdom, vid ett högre pH uppkommer alkalos, medan ett pH-vÀrde under det normala orsakar acidos. Det finns Àven ett tillstÄnd som benÀmns metabolisk acidos, vilket inte Àr klassat som en sjukdom, men som intrÀffar nÀr sura metaboliter ansamlas i blodet. Metabolisk acidos vÄllas av en över-vÀgande surgörande diet. Livsmedel Àr antingen syra- eller basbildande.

Humle, Humulus lupulus har under lÄng tid varit en viktig kulturvÀxt i Sverige. Den klÀttrande perennen producerar blomstÀllningar som innehÄller essentiella oljor och hartser, och anvÀnds för att smaksÀtta öl. Förut var öl en mycket viktig kÀlla till vÀtska och nÀringsÀmnen. Mot slutet av 1800-talet konkurrerades den svenska humleodlingen ut och det var först i början av 1900-talet som kommersiell odling av humle Äter bedrevs i Sverige. Denna odling fanns frÀmst i NÀsumstrakten i SkÄne och var aktiv mellan 1921-1959.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur mansroller uttrycks utifrÄn manlig vÀnskap i tv-serien ?House M.D.? Till min hjÀlp har jag anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna: Hur skildras mansrollen hos karaktÀren Gregory House i umgÀnget med James Wilson? Hur skildras mansrollen hos karaktÀren James Wilson i umgÀnget med Gregory House? Hur skildras relationen mellan Gregory House och James Wilson? De centrala teorierna har utgÄtt ifrÄn Connells beskrivning av maskuliniteter, med betoning pÄ hegemonisk maskulinitet och underordnad maskulinitet samt Birds beskrivning av homosocialitet som beskriver sociala praktiker i manligt, heterosexuellt umgÀnge med utgÄngspunkt ur en hegemonisk maskulinitet. Fokus har ocksÄ legat pÄ att ge lÀsaren en tydlig bakgrund i hur synen pÄ mannen förÀndrats, hur vÀnskap mellan mÀn sett ut historiskt och förÀndrats över tid samt vilka mekanismer som legat till grund för dynamiker inom manlig vÀnskap. Materialet har analyserats utifrÄn en metod som Àr framtagen för just TV-program, ?How to Study Television? men jag har skapat en specifikt anpassad metod utifrÄn detta som fokuserar pÄ narrativet.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

Syftet Àr att undersöka tre konstnÀrers olika tillvÀgagÄngssÀtt att förmedla politiska budskap i bildvÀvnader under 1960- och 1970-talet i Sverige.Med utgÄngspunkt i Siri Derkert, Maria Adlercreutz och Sandra Ikses konstnÀrskap och formvÀrld görs en kvalitativ litteraturstudie. UtifrÄn motiv, material och hantverkstekniker undersöks hur de arbetar med det politiska budskapet.Siri Derkert producerar tvÄ bildvÀvar under 1960-talet. Att som konstnÀr prova de textila materialen ligger till viss del i tiden. Med Edna Martin som konstnÀrlig ledare pÄ Handarbetes VÀnner (HV) uppstÄr flera samarbeten mellan konstnÀrer och HV som utvecklar textilvÀven mot konsten frÄn nyttotextil.Miljöengagemanget Àr ett tydligt budskap i vÀven Vad sjunger fÄglarna???? av Siri Derkert som Àr en av Sveriges första textila vÀvnader med ett politiskt budskap.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.