Referentiell kommunikation innebÀr att kunna delge andra information sÄ att de förstÄr, samt att sjÀlv förstÄ nÀr man lyssnar och Àven att vara medveten om nÀr man sjÀlv inte har förstÄtt (Sonnenschein & Whitehurst, 1984). Genom en referentiell kommunikationsuppgift har lyssnaregenskaper inom referentiell kommunikation undersökts hos ungdomar med lindrig till mÄttlig utvecklingsstörning, samt en mentalt Äldersmatchad kontrollgrupp. Snabb benÀmning (Rapid Automatized Naming) av enstaviga och flerstaviga ord har ocksÄ testats, och huruvida samband mellan resultat i kommunikationsuppgiften och snabb benÀmning föreligger. För att mÀta referentiella lyssnarförmÄgor har olika typer av efterfrÄgningar studerats, det vill sÀga hur individen uttrycker sig för att efterfrÄga mer information. Resultatet visar att kontrollgruppen producerar signifikant fler av efterfrÄgningstyperna begÀran av utökad information och kontrollfrÄgor.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera ideologiska samt vetenskapsbaserade aspekter kring den kontroversiella metadonbehandlingen, för att öka förstÄelsen för dagens pÄgÄende debatt. Uppsatsens frÄgestÀllningar var:· Hur har utformningen av och debatten kring metadonbehandlingen sett ut frÄn 1960-talet och fram till 2000-talet?· Hur kan denna utformning och debatt förstÄs?För att uppnÄ syftet och besvara frÄgestÀllningarna har texter av olika slag studerats, veten-skapliga avhandlingar, facklitteratur, texter framstÀllda av olika myndigheter och tidningsar-tiklar, av vilka sedan valda delar har analyserats och diskuterats utifrÄn en ideånalytisk ideal-typisk indelning. Debatten kring metadonbehandlingen har studerats ur ett tidsperspektiv, i ett försök att tÀcka svensk narkotikapolitisk utveckling i relation till metadonbehandlingen mel-lan Ären 1960-2005. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att svensk narkotikapolitik under perioden utvecklats i en alltmer restriktiv och repressiv riktning, medan utvecklingen av substitutionsbehandling med metadon för opiatmissbrukare tenderar ha lett till allt fÀrre restriktioner och en ökande tillgÀnglighet för brukarna.

En fungerande syra-basbalans Àr essentiell för en god hÀlsa. Serumets pH-vÀrde bör ligga inom intervallet 7,35-7,45, och för att uppnÄ det har kroppen flertalet buffertsystem. Om pH-vÀrdet hamnar utanför intervallet orsakas sjukdom, vid ett högre pH uppkommer alkalos, medan ett pH-vÀrde under det normala orsakar acidos. Det finns Àven ett tillstÄnd som benÀmns metabolisk acidos, vilket inte Àr klassat som en sjukdom, men som intrÀffar nÀr sura metaboliter ansamlas i blodet. Metabolisk acidos vÄllas av en över-vÀgande surgörande diet. Livsmedel Àr antingen syra- eller basbildande.

En samordnad vÄrdplan ska upprÀttas nÀr en patient behöver fortsatt vÄrd efter utskrivning frÄn en vÄrdavdelning. Berörda parter ska under den samordnade vÄrdplaneringen komma överens om vilka insatser som ska göras och vem som Àr ansvarig för dem. VÄrdtiderna tenderar idag att kortas ner och vikten av en funge-rande samordnad vÄrdplanering fÄr allt större betydelse för patientens fortsatta vÄrd. Syfte: Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma sjuksköterskans upp-levelse av samordnad vÄrdplanering. Metod: Denna studie genomfördes som en empirisk kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med legiti-merade sjuksköterskor pÄ en somatisk vÄrdavdelning.

Humle, Humulus lupulus har under lÄng tid varit en viktig kulturvÀxt i Sverige. Den klÀttrande perennen producerar blomstÀllningar som innehÄller essentiella oljor och hartser, och anvÀnds för att smaksÀtta öl. Förut var öl en mycket viktig kÀlla till vÀtska och nÀringsÀmnen. Mot slutet av 1800-talet konkurrerades den svenska humleodlingen ut och det var först i början av 1900-talet som kommersiell odling av humle Äter bedrevs i Sverige. Denna odling fanns frÀmst i NÀsumstrakten i SkÄne och var aktiv mellan 1921-1959.

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur mansroller uttrycks utifrÄn manlig vÀnskap i tv-serien ?House M.D.? Till min hjÀlp har jag anvÀnt mig av frÄgestÀllningarna: Hur skildras mansrollen hos karaktÀren Gregory House i umgÀnget med James Wilson? Hur skildras mansrollen hos karaktÀren James Wilson i umgÀnget med Gregory House? Hur skildras relationen mellan Gregory House och James Wilson? De centrala teorierna har utgÄtt ifrÄn Connells beskrivning av maskuliniteter, med betoning pÄ hegemonisk maskulinitet och underordnad maskulinitet samt Birds beskrivning av homosocialitet som beskriver sociala praktiker i manligt, heterosexuellt umgÀnge med utgÄngspunkt ur en hegemonisk maskulinitet. Fokus har ocksÄ legat pÄ att ge lÀsaren en tydlig bakgrund i hur synen pÄ mannen förÀndrats, hur vÀnskap mellan mÀn sett ut historiskt och förÀndrats över tid samt vilka mekanismer som legat till grund för dynamiker inom manlig vÀnskap. Materialet har analyserats utifrÄn en metod som Àr framtagen för just TV-program, ?How to Study Television? men jag har skapat en specifikt anpassad metod utifrÄn detta som fokuserar pÄ narrativet.

SammanfattningI denna uppsats har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat aspekter inom omrÄdet integration. I dessa intervjuer har vi anvÀnt en semistrukturerad intervjuguide. Vi valde fyra personer (tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor) med invandrarbakgrund som vistats i Sverige under minst femton Är. Syftet var att ta reda pÄ vilka sociala processer som ligger bakom de faktorer som kan pÄskynda eller förhindra integration.

Syftet Àr att undersöka tre konstnÀrers olika tillvÀgagÄngssÀtt att förmedla politiska budskap i bildvÀvnader under 1960- och 1970-talet i Sverige.Med utgÄngspunkt i Siri Derkert, Maria Adlercreutz och Sandra Ikses konstnÀrskap och formvÀrld görs en kvalitativ litteraturstudie. UtifrÄn motiv, material och hantverkstekniker undersöks hur de arbetar med det politiska budskapet.Siri Derkert producerar tvÄ bildvÀvar under 1960-talet. Att som konstnÀr prova de textila materialen ligger till viss del i tiden. Med Edna Martin som konstnÀrlig ledare pÄ Handarbetes VÀnner (HV) uppstÄr flera samarbeten mellan konstnÀrer och HV som utvecklar textilvÀven mot konsten frÄn nyttotextil.Miljöengagemanget Àr ett tydligt budskap i vÀven Vad sjunger fÄglarna???? av Siri Derkert som Àr en av Sveriges första textila vÀvnader med ett politiskt budskap.

VÀrmesystemet i kvarteret "Skruven" i Danderyd betjÀnas av en fjÀrrvÀrmevÀxlare kompletterad med kondensorvÀrmen ur en kylmaskin. MÄlet med analysen Àr att bedöma hur systemet kan optimeras för att utnyttja kondensorvÀrmen sÄ mycket som möjligt. KondensorvÀrmen Àr i princip gratis dÄ kylan maskinen producerar Àr nödvÀndig för verksamheten i fastigheten.En berÀkningsmodell skapades i Microsoft Excel dÀr anlÀggningens karakteristiska temperaturer och massflöden kan berÀknas utifrÄn given utomhustemperatur och avgiven effekt ur kondensorn pÄ kylmaskinen. Till modellen lÀggs energiberÀkningar utifrÄn utomhus-temperaturer uppmÀtta i SMHIs mÀtstation i Bromma var tredje timme Är 2009.En kostnadsanalys av hur förÀndringar i driftsÀttet pÄverkar hur stor del av den avgivna kondensorvÀrmen som kan tillföras vÀrmesystemet har utförts. I analysen anvÀnds Norrenergis kostnadsstruktur för fjÀrrvÀrmedebitering samt den berÀknade kostnaden för den el kylmaskinen förbrukar.FjÀrrvÀrmekostnaden i modellen uppgÄr till 219 000 kr/Är, utan förvÀrmning kostar den 630 000 kr/Är.

Titel: Ett placeringsrecept?- En kvalitativ studie om processen kring varumÀrkesexponering i ?Hela Sverige bakar?Författare: Elina Grothén och Julia RobertsonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Britt BörjessonSidantal: 60 sidor inklusive bilagorOrd: 17552Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att utforska och analysera hur placeringen av varumÀrken gÄr till i det svenska tv-programmet ?Hela Sverige bakar?Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Totalt sju intervjuer. Sex samtalsintervjuer, varav tre personliga och tre pÄ telefon.Ytterligare en intervju besvarades via mail.

Bakgrund och problem: Majoriteten av försÀljningen mellan företag, samt mellan företag och offentlig sektor sker via handelskrediter. Detta leder till att företagen ofta blir utsatta för risker i form av sena och uteblivna betalningar. I sÄdana situationer finns det behov av riskreduceringsmekanismer som ska reducera och minimera dessa risker. Mekanismerna för reducering av risker har vi fördelat i tvÄ kategorier, privata och offentliga. Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka vilka av dessa mekanismer som har störst inverkan pÄ beviljandet av handelskrediter.

Studiens syfte Àr att granska tvÄ fysiska klassrumsmiljöers artefakter och utifrÄn dessa konstruera meningsfulla teman för att tala om klassrumsmiljöer. Den fysiska miljön förstÄs i denna studie uttrycka mer Àn bara dess fysiska funktion; som en vidare analytisk ansats förstÄs artefakterna och de konstruerade temana ingÄ i en mer övergripande skoldiskurs som producerar vissa specifika kunskaper och maktrelationer i skolkontexten. Kunskaperna kan tÀnkas Äterskapa vissa sociala utfall och reproducerar institutionen skolans stÀllning i samhÀllet. VÄra frÄgestÀllningar lyder: ?Hur Àr klassrummen utformade? Vad kan olika artefakter uttrycka om skolans sociala liv? Vilka likheter och skillnader finns mellan de bÄda klassrumsmiljöerna??.

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.