Den spruckna bergmassans mekaniska beteende påverkas i hög grad av diskontinuiteterna. Slutna lösningar är generellt mycket sällsynta, åtminstone för komplicerade problem och numeriska analyser måste därför användas. Tvådimensionella konceptuella numeriska analyser har använts för att studera spänningsberoendet hos bergmassans styvhet samt bergkilars stabilitet för olika sprickgeometrier. Flera olika numeriska analyser utfördes med hjälp av UDEC (Universal Distinct Element Code) med två olika angreppssätt, ?Metod 1? och ?Metod 2?.

Principen ?förorenaren betalar? utgår från att den som orsakat en skada på miljön ska ta ansvaret för avhjälpandet av skadan. Principen återfinns i miljöbalkens 2 kap. 8§ och dess närmare specificering i form av definitioner och undantagsregler återfinns i miljöbalkens 10 kap. Principen så som den kodifierats i svensk rätt har sin grund i internationell rätt och ett allmänt hållet ansvar för den som orsakat en skada.

The modern silvicultural practices of today, with cutting by compartments, have led to a large benefit for the moose population through the cleared areas which produces large amount of fodder. This new landscape can produce and feed a large moose population. But it will cause a conflict effect towards the landowners; the conflict consists of browsing mainly in the young pine forest. The result from browsing and damage will be sparse stands with reduced growth and technical damage like leader shoot browsing, stem breaking and damage of the bark. Technical damage can kill the tree or damage it so hard that it would not work as future saw timber.

Kontinuitetsskog är ett brett begrepp som täcker in många olika skogstyper. Gemensamt för dessa skogstyper är att de ofta har eller kan utveckla höga naturvärden knutna till kontinuitet. Skogsstyrelsen har gjort en grov skattning av arealen kontinuitetsskog i Sverige och arealen bedöms vara mellan 1,7 och 1,8 miljoner hektar. Stora delar av denna areal är eller planeras att skyddas men en areal om 200 000 till 400 000 hektar kommer troligtvis inte att skyddas utan brukas i det moderna skogsbruket. Ett behov av utprövade metoder för bruk av kontinuitetsskogar har därför uppstått.

Uppsatsen består av beskrivning och analys av USA:s, Kinas, Rysslands och Japans inställningar till en koreansk återförening, samt dessa inställningars bakomliggande orsaker. Hegemoniskolan och neorealistisk teori används för att förklara staternas ageranden i det anarkiska systemet. Ryssland och Kina ställer sig direkt negativa till en koreansk återförening, främst av säkerhetspolitiska och maktpolitiska skäl. Hegemonen USA är i teorin positivt men i har praktiken inte någon policy. Främst önskar de öka sin egen makt i regionen, medan Kina och Ryssland önskar minska den för att bibehålla maktbalansen.

Östersjön är idag ett utsatt område med många miljöproblem. Det är ett av världens största brackvattenområden som bildades vid den sista istiden. Saltvatten når endast Östersjön genom smala och grunda sund, vilket gör att dess omloppstid är mycket lång och tillförsel av nytt syrgasrikt vatten till bottnen kan vara sällsynt. De många geografiska delarna av Östersjön skiljer sig åt i salthalt, topografi och artdiversitet och påverkas således inte alltid på samma sätt av de miljöproblem som hotar brackvattnet. Ett av de största problemen i Östersjön är eutrofiering.

Fjärrvärmenätet i Lunds stad började byggas 1963 och består idag av 238 km parvisa fjärrvärmerör. Den teoretiska livslängden för fjärrvärmerör är uppskattad till mellan 50-100 år varför det nu börjar bli dags att reinvestera vissa delar. En tydlig indikering om var på fjärrvärmenätet man ska lägga ekonomiska medel för reinvestering eller underhåll är skadestatistik från olika ledningstyper och fabrikat. Kartläggning av fjärrvärmenätets kompensatorer har genomförts och en riskmatris är framtagen baserad på deras geografiska placering och dimension.Resultatet är tänkt att finnas som stöd inför kommande budget på Kraftringen om vilka ledningssträckor som är i störst behov av en reinvestering.Grunden i rapporten är hämtad från en forskningsrapport från 1999 med avseende på redan framtagna riskmatriser för ledningstyp och jordart. Riskmatrisen för ledningstyp är modifierad något utefter Lunds lokala skadestatistik för en bättre tillämpning.

Under senare år har intresset för ett alternativ till kalhyggesbruk vuxit sig starkare i både Sverige och andra länder i Europa. I Sverige ses skärmskogsbruk och blädning i granskogar som två högst intressanta alternativ till kalhyggesbruk. De båda alternativen utgör dock mycket komplexa skogsskötselsystem och kräver god kunskap och gott om tid för att lyckas. På fuktiga marker där det kan vara svårt att föryngra skog eller områden med höga naturvärden kan de dock utgöra ett mycket bra alternativ till det konventionella kalhyggesbruket. En högskärm av gran används ofta på fuktiga och känsliga marker där markberedning kan vara svår eller kostsam.

Under sommaren 2004 hade Persöfjärdens- och Furufjärdens vattensystem, två mil norr om Luleå, mycket låga pH-värden och extremt höga metallhalter. Huvudsyftet med examensarbetet är att utreda om och hur fisken i Persöfjärdens vattensystem påverkats av den förändrade vattenkvaliteten. Rapporten kommer även att behandla vilka möjliga orsaker som kan ligga till grund för den förändrade vattenkvaliteten. Följande frågor behandlas i rapporten: ? Har fisken upplagrat höga metallhalter i lever? ? Har fisken upplagrat höga metallhalter i muskelfibrer och är den tjänlig som människoföda? ? Uppvisade fisken någon biologisk påverkan exempelvis skador på gälar orsakad av vattenkvaliteten? ? Vilken vattenkvalitet uppvisade Persöfjärdens vattensystem sommaren 2004? ? Har det funnits någon överdödlighet av fisk och vad är i sådant fall de mest troliga orsakerna? ? Vilka möjliga orsaker kan finnas till den förändrade vattenkvaliteten? De fiskarter som har analyserats med avseende på metaller och gälar var abborre och braxen från Persöfjärden.

Teknikens utveckling går i en rasande fart och idag kan man köpa en avancerad obemannad luftfarkost i butik. De obemannade luftfarkosterna kallas för multirotorfarkoster, eller i folkmun för drönare. Dessa multirotorfarkoster kan leverera en dödlig last med stor precision av någon utan större tekniskt kunnande. I stadsmiljö vid stora folkansamlingar skulle det idag vara svårt att stoppa en sådan inkommande attack utan att riskera ytterligare skador. Det här arbetet går ut på att belysa problemet och studera tekniken.

Syfte.Syftet med uppsatsen formulerades som att undersöka sambandet mellanutvecklingen av dödsfall till följd av oavsiktlig skada och en snabb ekonomisk utveckling i ett land. Syftet är uttalat explorativt i sin karaktär och avser att frambringa en bild av utvecklingen i de utvalda länderna.Bakgrund.Skador och därpå följande dödsfall är ett problem för alla samhällen, om inte annat på grund av kostnader och uteblivna intäkter för det offentliga. Länders förmåga att stävja dessa dödsfall torde vara av intresse. Studier visar att antalet dödsfall till följd av oavsiktlig skada generellt korrelerar negativt med BNP/c, således kan man förvänta sig att förbättrade ekonomiska förhållanden leder till färre dödsfall och vice versa. Det har visats på att en ekonomisk kris ofta leder till kraftigt ökande dödsfrekvenser.

Under mitten av 1990-talet började de djurförsöksetiska nämnderna och även samhället generellt ifrågasätta sättet att hålla försöksdjur. Man menade bland annat att det vore bättre för försökskaniner av hankön att hållas i grupp istället för individuellt i burar som de traditionellt hålls. Dessa diskussioner pågår än idag.Risken med att hålla okastrerade hankaniner tillsammans är att de är aggressiva mot varandra vilket kan leda till slagsmål med allvarliga skador som följd. Tidigare studier på grupphållning av kaniner har främst gjorts på honkaniner då dessa är mindre aggressiva mot varandra och många anser att man inte ska hålla okastrerade hankaniner tillsammans efter att könsmognaden inträffat. För att undersöka om det vore möjligt att hålla hankaniner tillsammans gjordes under 1995 och 1996 studier på syskonpar av hankaniner på AstraZeneca R&D i Mölndal.

Skador och slitage på brokonstruktioner av betong beror på tösalter, armeringskorrosion och frostcykler i kombination med ökande trafiklaster. Den i särklass vanligaste reparationsåtgärden för dessa typer av skador är att göra en pågjutning. Metoden går ut på att först avlägsna det skadade eller dåliga betongskiktet innan en ny betong pågjuts. För att bedöma hur bra ett pågjutningsarbete är behöver vidhäftningen mellan den nya pågjutningen och gamla betongen fastställas. Den mest använda metoden för detta syfte är s.k.

Denna rapport redovisar ett examensarbete där en hydraulisk tvåflödespump har konstruerats, ritningsdefinierats, tillverkats och provats i testrigg. Syftet med arbetet var att skapa ett komplett produktprogram av tvåflödespumpar. Den primära kundgruppen för pumpen är främst virkeslastbilar. Arbetet har utförts på Parker Pump and Motors i Trollhättan. En ny deplacementsstorlek av en tvåflödes axialkolvpump för lastbilar har tagits fram.

I januari 2009 trädde en gemenskapsrättlig förordning i kraft som reglerar tillämplig lag vid utomobligatoriskt skadestånd, den s.k. Rom II-förordningen. Inom ramen för denna uppsats analyseras hur Rom II påverkar lagvalet vid sjörättliga tvister och särskilt vid fartygskollisioner.Enligt huvudregeln i artikel 4 (1) Rom II stadgas att lagen i den stat där den direkta skadan uppkommer skall tillämpas på tvisten. Bestämmelsen innehåller två undantag, dels artikel 4 (2) som stadgar lagen i det land där skadelidande och skadevållare har sin vistelseort, dels artikel 4 (3) med ett allmänt undantag för det fall det finns en uppenbart närmare anknytning till ett annat land.Enligt tidigare sjörättspraxis hade flaggans lag en central betydelse vid lagvalet. I och med att artikel 4 (2) pekar ut lagen i det land där skadelidande och skadevållare har sin vistelseort, vilket rörande juridiska personer förtydligas i artikel 23, blir platsen för den centrala förvaltningen avgörande.