Sökresultat:
3536 Uppsatser om Mekaniska egenskaper hos trikć - Sida 9 av 236
Elpaketet - konvertera din bil till elbil
I dagens samhÀlle pratas det allt mer om det fossila brÀnslets negativa pÄverkan pÄ miljön, men det Àr fÄ som sjÀlva gör nÄgot Ät saken. Nu finns chansen för dig att bidra till en grön framtid!Projektgruppen har i egen regi med hjÀlp av ett flertal samarbetspartners tagit fram ett paket bestÄende av alla de komponenter som behövs för att konvertera en bensinbil till elbil. Paketet bestÄr av kvalitetsprodukter frÄn leverantörer som erbjuder service över hela vÀrlden. Elpaketet kommer att varaenkelt för kund att införskaffa genom vÄr hemsida, dÀr all information om produkterna finns samt tips och rÄd pÄ hur konverteringen gÄr till praktiskt. Projektgruppen kommer Àven att erbjuda sina kunder tjÀnsten montering genom vÄra samarbetspartners verkstÀder.Tidigare har man behövt vara bÄde elektriker och mekaniker för att kunna konvertera sitt fordon.
Frekvensselektiva Textila Ytor
En frekvensselektiv yta har en förmÄga att vÀlja och separera ut olika frekvenser. Inom bland annat kommunikationsteknik finns det ett intresse för dessa ytor. Detta examensarbete har fört ihop textil med denna tekniska applikation. Stela konstruktioner har översatts till textila konstruktioner med typiska textila egenskaper sÄsom böjlighet och elasticitet. Tidigare forskning har visat att det Àr möjligt att skapa textila ytor med frekvensselektiva egenskaper.
Om personliga egenskapers betydelse i en rekryteringssituation : En kvalitativ intervjustudie om rekryteringsprocesser och anstÀllningsbarhet.
HÀlften av alla utannonserade jobb tillsÀtts via bemanningsföretag i dagslÀget. Det Àr en sektor som ökat den senaste tiden och stigande del av befolkningen Àr visstids- eller timanstÀllda. Syftet med denna uppsats Àr att studera denna sektors rekryterings- och bedömningsprocess för att försöka svara pÄ frÄgan vilka personliga egenskaper som anses ÄtrÄvÀrda pÄ dagens arbetsmarknad. Det empiriska materialet bestÄr av tematiska intervjuer med rekryterare anstÀllda pÄ bemanningsföretag och analyseras med hjÀlp av olika teorier om anstÀllningsbarhet, för att söka svar inledningsvis pÄ hur en arbetssökande bedöms men ocksÄ om det krÀvs vissa förutsÀttningar som rör en persons personlighet och personliga egenskaper som inte Àr kopplade till formell utbildning eller verifierbar arbetslivserfarenhet. Resultatet visar att samtliga informanter anvÀnde sig av en i huvudsak en traditionell rekryteringsmodell men lÀmnade utrymme för subjektiva bedömningar. Resultatet tyder pÄ att rekryterare inte alltid Àr överens om de personliga egenskapernas definition men anser att det finns vissa egenskaper som Àr viktiga.
Framtagning av vibrationsfixtur
Autoliv Electronics AB utvecklar, tillverkar och sÀljer produkter till fordonsindustrin. NÀr en produkt utvecklas utförs en rad olika miljötÄlighetstester. Dessa miljötÄlighetstester skall simulera alla miljöfaktorer som produkten stöter pÄ under sin livscykel. Miljöfaktorerna som testas Àr mekaniska, kemiska, elektriska och termiska.De mekaniska miljöfaktorerna innefattar vibrationer, stötar, fall och slag. NÀr vibration och stöttest utförs anvÀnds en vibrator.
Detektering samt minskning av UnderhÄllsskuld
Detta exjobb Àr skapat utifrÄn ett uppdrag av ABBŽs underhÄllssida pÄ CloettaFazers fabrik i Ljungsbro utanför Linköping. Uppdraget bestÄr av att skapa en mall som ska anvÀndas för att detektera och minska underhÄllsskulden pÄ en typisk industrilina. Den skapade underhÄllsskuldsmallen ska sedan realiseras pÄ en verklig industrilina i CloettaFazers fabrik i Ljungsbro.Exjobbet Àr uppdelat i fyra delar, dÀr den första delen behandlar bakgrunden, syftet och metoden. Den andra delen behandlar hur sjÀlva skapandet av mallen gÄr till, samt hur den ska anvÀndas för att detektera och minska underhÄllsskuld i en typisk industrilina. Den tredje delen behandlar hur mallen fungerar i praktiken, i detta fall realiseras mallen pÄ industrilinan Bridgepack.
DE 18 000 EGENSKAPERNA : OM HĂNSYN TILL PERSONLIGA EGENSKAPER VID OFFENTLIG ANSTĂLLNING
Enligt 4 § lag (1994:260) om offentlig anstĂ€llning ska vid anstĂ€llning avseende fĂ€stas bara vid sakliga grunder, sĂ„som förtjĂ€nst och skicklighet och skickligheten ska sĂ€ttas frĂ€mst om det inte finns sĂ€rskilda skĂ€l för annat. Inom ramen för skickÂligÂhetsÂÂ-begreppet har myndigheterna möjlighet att ta hĂ€nsyn till personliga egenskaper som prestaÂtionsförmĂ„ga, yrkesÂskickligÂhet, ledaregenskaper, samarbetsförmĂ„ga m.m. Trots detta finns det en uttalad uppfattning att den personliga lĂ€mplighetens faktiska betydelse vid utförandet av tjĂ€nst Ă€r större Ă€n vad som tillĂ„ts i samband med att de statliga myndigheterna beslut överklagas. FrĂ„gestĂ€llningarna i denna uppsats Ă€r hur stor betydelse fĂ„r och kan tillmĂ€tas personliga egenskaper vid rekryteringar till myndigheter, samt hur upplever rekryterare vid en statlig myndighet begrĂ€nsningarna i möjligheterna att tillmĂ€ta personliga egenskaper betydelse vid rekrytering och hur hanterar rekryterare vid en statlig myndighet dessa begrĂ€nsningar? Jag har inför min undersökning anlagt tre perspektiv. Det juridiska perspektivet avgör vad som överhuvudtaget fĂ„r tillmĂ€tas betydelse vid anstĂ€llÂning.
Kvinnligt ledarskap i byggbranschen : Kvinnliga ledares egenskaper
Kvinnliga chefer sitter i en minoritetsstÀllning eftersom det fortfarande Àr mest mÀn som Àr chefer (Bohlin, 2006). Könsfördelningen i byggbranschen Àr 4 % för kvinnor och 96 % för mÀn (SCB, 2010). Det finns starka skÀl att tro att kvinnor inte har en plats i byggbranschen eftersom kvinnorna Àr ett andrahandsval. NÀr det Àr högkonjunktur och brist pÄ arbetskraft rekryteras kvinnor men annars anses byggyrkena för tunga, trots att fysisk styrka inte krÀvs inom vissa befattningar. Dessutom finns en manlig jargong som hindrar kvinnorna att komma in i branschen (Olofsson, 2000).
Litteraturstudie, modellering och simulering av kugginteraktioner i planetvÀxlar
Detta arbete sammanfattar en del av den forskning som gjorts pÄ kugghjul och planetvÀxlar med avseende pÄ egenskaper som lastfördelning, verkningsgrad och ingreppsstyvheter. En jÀmförelse görs mellan olika metoder för berÀkning av ingreppsstyvheter vilken visar pÄ stora skillnader. En planetvÀxel av typ D simuleras i flerkroppsdynamikprogramvaran MSC ADAMS dÀr egenskaper som lastfördelning, vridstyvhet och utvÀxling undersöks..
Skattning av parametrar till ordinÀra differentialekvationer
SammanfattningDet hĂ€r projektet behandlar omrĂ„det Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det Ă€r lĂ€mpligt att anvĂ€nda vid produktion inom flygindustrin. AM Ă€r en relativt ny tillverkningsmetod dĂ€r föremĂ„l byggs upp lager för lager direkt ifrĂ„n en datormodell. TeknikomrĂ„det tillĂ„ter i mĂ„nga fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar Ă€r materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt vĂ€rde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvĂ€rdera alla tekniker som finns pĂ„ marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Ăven maskiners prestanda och kvalitĂ© pĂ„ tillverkat material utvĂ€rderas, och för varje teknik listas möjligheter och begrĂ€nsningar.
Ett sjungande kroppssprÄk: Studium i kroppssprÄk för klassisk solosÄng
Det att en jords mekaniska egenskaper pÄverkas av kornens form Àr nÄgot som konstateras i ett stort antal publikationer. Det rÄder enighet om att skjuvmotstÄndet Àr högre i en grovjord utgjord av kantiga och rÄa korn, Àn i en med runda och slÀta. Vidare Àr det kÀnt att kornform pÄverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sÀllan beaktats vid karaktÀrisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nÀmns, rÄder otydlighet i frÄga om varför kornform ska beaktas, samt hur.
Legeringsintervallets pÄverkan pÄ dem mekaniska egenskaperna pÄ aluminiumlegeringen EN AB-46000
Undersökningens syfte Ă€r att kvantifiera legeringsintervallets pĂ„verkan pĂ„ hĂ„llfastheten hos tvĂ„ olika aluminiumlegeringar som tillverkas av Ă„tervunnet aluminium, EN AB-46000 och en modifierad variant av denna, Modifierad 46000. Examensarbetet har utförts i samarbete med Stena Aluminium (SA) i Ălmhult som Ă„tervinner aluminium frĂ„n skrot. Detta har genomförts genom gjutning av provstavar, mekanisk provning samt mikroskopering. Gjutningen gjordes pĂ„ Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH), dragprovningen pĂ„ LinnĂ©universitet (LNU) och mikroskoperingen bĂ„de pĂ„ LNU och SA. All data som samlades in analyserades sedan för att kunna sammankoppla legeringssammansĂ€ttning med hĂ„llfasthetsvĂ€rden och mikrostruktur..
Genuskonstruktion i lÀroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet
Syftet Àr att undersöka tre lÀroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet för att se hur manliga och kvinnliga författare beskrivs i dessa och hur genus dÀrmed konstrueras.
Arbetet Àr upplagt som en kvalitativ textanalys, med nÄgra inslag av kvantitativ analys. Studien undersöker vilka egenskaper som lyfts fram hos författarna och huruvida dessa skiljer sig mellan de manliga och de kvinnliga författarna. Till grund för studien ligger genusteori som diskuterar manliga och kvinnliga schabloner och den kvinnliga underordningen i samhÀllet.
Undersökningen visar hur mÀn och kvinnor behandlas pÄ olika sÀtt av lÀroböckerna och att den kvinnliga underordningen Äterspeglas i texterna, som vid tillfÀllen förminskar kvinnliga författarskap. I lÀroböckerna Äterfinns dock inga författarportrÀtt som helt och hÄllet uppfyller varken den manliga eller den kvinnliga schablonbilden. Författarna beskrivs pÄ sÀtt som kombinerar egenskaper som uppfattas som typiskt manliga och egenskaper som uppfattas som typiskt kvinnliga..
Demografisk mÄngfald i butiker : Kan och vill butiker ha en heterogen personalstyrka, utifrÄn demografiska egenskaper?  ?
I princip strÀvar alla arbetsplatser efter att skapa en mÄngfald med olika demografiska egenskaper bland sin personal. Tittar man bland platsannonser Àr det ofta arbetsgivaren skriver att de vÀlkomnar sökande med olika demografiska egenskaper, detta för att skapa en blandning av olikheter bland sin personal. Anledningen till att man vill ha mÄngfald bland sin personal skiljer sig sÀkert Ät mellan företagen, men vi tror att de flesta Àr överrens om att olikheter gör att företaget fÄr fler infallsvinklar pÄ hur saker kan utföras, vilket ocksÄ kan skapa mer kreativitet. Men hur ser det dÄ ut i butiker? Kan och vill man Àven i butiker skapa en heterogen arbetsstyrka utifrÄn demografiska egenskaper?I vÄr uppsats har vi intervjuat fyra butikschefer för att försöka ta reda pÄ vad dessa butikschefer har för uppfattning angÄende heterogena personalstyrkor.
EnergikartlÀggning av fastigheten VÀgaren 24 i Stockholm: à tgÀrdsförslag för energi- och kostnadsbesparing.
SammanfattningDet hĂ€r projektet behandlar omrĂ„det Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det Ă€r lĂ€mpligt att anvĂ€nda vid produktion inom flygindustrin. AM Ă€r en relativt ny tillverkningsmetod dĂ€r föremĂ„l byggs upp lager för lager direkt ifrĂ„n en datormodell. TeknikomrĂ„det tillĂ„ter i mĂ„nga fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar Ă€r materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt vĂ€rde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvĂ€rdera alla tekniker som finns pĂ„ marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Ăven maskiners prestanda och kvalitĂ© pĂ„ tillverkat material utvĂ€rderas, och för varje teknik listas möjligheter och begrĂ€nsningar.
Officerare som lÀrare eller poliser : gemensamma faktorer för ledarskap
Bakgrund: I takt med nedskÀrningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. MÄnga av dessa officerare har valt nya karriÀrer som lÀrare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lÀrar- och polisyrket, med avseende pÄ ledaraspekten. Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lÀrare eller polis. AvgrÀnsning: DÄ alla poliser arbetar pÄ ordningsenheten till en början Àr det denna avdelning vi frÀmst behandlar.